22 Apr

Politiska resurser: En kvalitativ studie av Centerpartiets och Socialdemokraternas natursyn.

Jag har precis avslutat en statsvetenskaplig kurs vid Luleå tekniska högskola och tänkte dela med mig av min avslutande (fördjupnings)uppgift. Kursen har haft ett särskilt fokus på storskaliga kollektiva problem och innehållit mycket begrepp gällande miljö och politisk styrning, samt legitimitet. Det har onekligen varit en spännande kurs och jag har haft stor nytta för de teoretiska begrepp som jag fått återupptäcka, och nu återanvända i min magisteruppsats i statsvetenskap.

I denna uppgift använder jag mig av de två begreppen antropocentrism och ekocentrism – vilka är två extrempunkter på en flytande skala av natursyn – och där gjort en kvalitativ innehållsanalys av Centerpartiet och Socialdemokraterna och hur de förhåller sig till detta.

Trevlig läsning :)

Politiska resurser: En kvalitativ studie av Centerpartiets och Socialdemokraternas natursyn.

7 Okt

Kandidatuppsats: Skolans uppdrag över tid. En analys av de tre senaste läroplanerna för svensk grundskola.

I våras skrev jag min kandidatuppsats och kan numera benämna mig med att vara kandidat i statsvetenskap. Uppsatsen har varit publicerad på Gupea sedan en tid tillbaka, men jag har givetvis velat skriva något om min studie även här.

Uppsatsen finns att hämta här: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/36521

Tanken om denna studie väcktes då jag mötte flertalet människor som irriterat förklarade hur de ansåg att vissa andra människor inte borde då rösta då de ändå inte vet vad som är bäst för dem. Att demokrati är dumt, likaså valmöjligheten. Inte nog med att detta går att relatera hela vägen tillbaka till antikens Grekland och diskussionen om vilka som ska få styra som beskrevs olika av Platon och Aristoteles, men en annan tanke väcktes i mig. Det är ett problem med två sidor. Eller två problem som ändå är tätt ihopkopplade.

Dels så finns det människor som av okunskap anser att vissa människor är så dumma – jag väljer att se det som okunniga – att de inte borde få rösta. Det är ett problem att människor tänker så. Dels att de tänker så om andra, dels för att de inte förstår innebörden med vår demokrati – ett statsskick som människor världen över, och genom historien, har dött för.

Den andra sidan är att det finns människor som saknar kunskap i ämnet och som andra ser ut att vara ”dumma”. Att de saknar någon typ av fundamental kunskap, vilket leder till att de i andras ögon gör ”dumma” val.

Jag tänkte då att allt med kunskap, framförallt den typen av fundamental kunskap som bör vara gemensam för oss alla i form av att bli delaktiga och aktiva medlemmar i samhället, förutsätter en gemensam skolgrund. Den obligatoriska grundskolan. Jag tänkte att det bör finnas två idealtyper här som skolan har som uppdrag att lära ut till eleven. Samhällsämnen ger oss kunskap att bli medborgare och människor, medan till exempel matematik och liknande ämnen snarare har en fördel för oss att bli konkurrenskraftiga på en arbetsmarknad, för vårt självförverkligande som individer. Jag reserverar mig för överskridande uppdrag. Jag fann att det tidigare diskuterats och var precis av det jag själv sökte: medborgaruppdraget och kunskapsuppdraget.

Därefter ville jag se hur dessa två uppdrag var förklarade i våra styrdokument: läroplanerna. Detta utefter ämnen, diskurser och definitioner som jag kunde härleda till att antingen bilda en gemensam, medborgerlig och solidarisk syn eller till en mer individualistisk och konkurrenskunskaplig grund. Slutligen hur dessa uppdrags förklaringar förändrades under de tre senaste läroplanerna: Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11.

Jag fann att dessa uppdrag mycket väl var förklarade i alla tre läroplaner, och att deras förklaringar blev allt djupare och bredare för varje ny reform. Det var mitt resultat att inget av uppdragen hade tagit över plats från det andra, utan att båda hade vuxit sig större. Men i den avslutande, korta, diskussionen så ställer jag mig frågan varför då resultaten ändå sjunker i skolan, och att främlingsfientliga sympatisörer verkar öka. Något jag skulle vilja studera vidare.

Mitt syfte var att endast undersöka hur detta såg ut idag, alltså en beskrivande studie, vilket jag fick kritik för vid opponeringen; jag skulle kunnat utföra en förklarande studie. Ja, det hade jag ju kunnat göra, men det märkte jag tyvärr inte fören när min studie var över. Jag visste ju inte alls om det fanns en skillnad över tid. Detta är, som sagt, något jag skulle vilja studera djupare i framtiden då jag amser att många av våra sociala problem skulle kunna lösas med en gemensam skola där ingen blir lämnad åt slumpen.

 

Trevlig läsning.

Holm, Daniel (2014). Skolans uppdrag över tid. En analys av de tre senaste läroplanerna för svensk grundskola.

27 Sep

Nej till studieavgifter.

Det är på inte sätt fakta att studieavgifter skulle bidra till en så mycket högre kvalitet på svenska högskolor. Det är en åsikt, och en åsikt därtill, vilken jag inte delar.

På alla sätt är all typ av kunskap och utbildning en investering. En investering som bör, och skall, berika alla på samma sätt och likaså vara behörig alla. Alla har dock inte råd till studieavgifter, ens om de är på 20 000 per år, vilket exkluderar människor. Något som inte för förekomma i en välfärdsstat som Sverige.

Jag är medveten om att det finns bevis på att en symbolisk avgift för till exempel läkarbesök leder till en gallring för dem som inte nödvändigtvis behöver vård. Det räcker dock med någon dollar – i detta fall, och jag ska visa min källa vid en uppdatering.

Gallring får dock inte förekomma i skolan då den skulle bli för selektiv och det finns redan kontrollfunktioner i skolan – bara djupet och kravet på studierna är i sig en gallring.

Att införa en studieavgift på svensk högskolenivå är därmed bland det dummaste jag har hört, och jag härledas till citatet, vars för fattar jag nu är för lat för att söka upp och är ändå irrelevant, samt att det möjligtvis är felaktigt formulerat i detta fall översättning:

Tänk om botemedlet mot cancer finns i sinnet hos en outbildad.

Vidare är jag rädd att en sådan start skulle kunna införa andra avgifter i även grundläggande skola, och det är helt och hållet förkastligt då det blir en direkt motsättning modern utveckling av välfärd.

19 Dec

Nyfattigdom

Under 1980-talet har nya former at utestängning och fattigdom vuxit fram där långtidsarbetslösa har sämre arbetslöshetsersättning och socialt understöd. I samband med detta har antalet hemlösa ökat, och även arbetslösheten bland ungdomar har ökat och blivit ett stort problem. Under denna period har fattigdomen även lett till en feminisering som ett resultat av ensamståendes föräldrars levnadsvillkor. ( s. 57) För två tredjedelar av vårt samhälle, ett av världens starkaste ekonomiska block, är detta verklighet! Samtidigt som olika former av utestängning tilltagit, har de skett en tillväxt av informella ”yrkesgetton”, som är präglade av låga löner och yrkesmässig inlåsning och som är utom räckhåll för nationella arbetsmarknadsregleringar och socialförsäkringssystem.
Redan tidigare arbetslösa och understödsberoende har fått sällskap av “nyfattiga”: lågavlönade, socialt marginaliserade grupper, som är resultat av stigmatisering, segregering och avskildhet. (s.
59.) Fattigdomen leder till att klyftorna ökar mellan olika klasser. Samhällets sociala utestängningsprocesser drabbar särskilt migranter och människor med etnisk-nationell bakgrund som inte är från Europa. På detta sätt legitimeras de med hänvisning till etnicitet, och på detta sätt skapas det klassmässiga skillnader och uteslutning av befolkningsgrupper.
På de flesta plaster förväntade man sig att ”gästarbetarna” skulle vara ”flyttfåglar” som så småningom skulle tillbaka till sitt ”hemland”. De förväntades arbeta och betala skatt i Västeuropas industrimetropoler och de skulle inte ställa några krav på utbildningssystemet, pensionsförmåner, välfärdssystemet, eller någon typ av offentlig service som äldrevård eller daghem. Dock blev det i längden omöjligt att utesluta invandrarna från välfärdssystemet och politiska samt sociala rättigheter. Migrantarbetarna fick, i bland annat Sverige, tillgång till medborgarskap, åtminstone juridiskt-formellt. Många företag hade växande behov av arbetskraft och på detta sätt fick de invandrande möjlighet att stanna kvar för gott.
En internationaliseringen av ekonomin skedde vilket ledde till omlokalisering av stora delar av produktionen från Nordeuropas gamla industricentra till länder i tredje världen. Detta betydde att mängd jobb försvann just i de branscher där arbetande migranter befann sig, vilket ledde till nyanställningar och en grad arbetslöshet som, bland migrantarbetarna; är mer än tre gånger så hög som hos de infödda. En relativt stor andel av den invandrande befolkningen blev därför beroende av arbetslöshetsstöd eller socialbidrag under 1970- och början av 1980-talet.
Segmentering, där man kan se kontrasten i storstäder har spätt på de sociala skiljelinjerna och marginalisering. Storstädernas centralbefolkning blir en typ av elit efter att städerna i sig satsar på högre utbildning, mer avancerad teknik och högre ekonomiskt kapital. Kostnaderna ökar och endast de med den rätta nivån av de tre blir kvar, tillsammans med de jobb som självklart tillhör -en dynamisk arbetsmarknad. Detta är ett resultat av en förskjuten maktfördelning och kvar är de som bor i miljonprogrammets gamla byggnader och arbetar korta perioder, (s. 58 och s. 66.) och exploateras då de får göra ”skitjobben” – migranter som utför de (hälso-)farligaste jobben till minimala löner. Jobben som ingen annan vill utföra. De ses gärna som någon typ av buffert – en reservarmé av arbetskraft, men som man endast tar in när det verkligen behövs. (s. 68.) Och att de dessutom konkurrerar mellan varandra om dessa jobb spär endast på hela situationen ytterligare och endast förstärker deras egna utsatthet. (s. 61.) Alternativt att de endast får ta del av svartjobb som till exempel städerskor. (s. 61.) Där bor de på grund av bostadsbristen vilket lett fram till uppdelning av samhället i områden. (s. 76.) Vad detta i slutändan resulterar i, är, för att citera: ”[Att det] uppstår en social klyfta som hotar att undergräva den liberala demokratiska statens centrala politiska sammanhållning och den politiska stabiliteten.” (s. 60.) Många av dessa migranter har en utbildning ifrån sitt hemland, men den kunskapen blir inte nyttjad, utan istället bortkastad i förmån till infödda, med infödda föräldrar. (s. 71.) Befolkningsgrupper som invandrare och etniskt definierade minoriteter förnekas systematiskt det minimum av ekonomiska, politiska och sociokulturella resurser och möjligheter, som är nödvändiga för en socialt acceptabelt tillvaro – det är själva kärnan i social uteslutning: ens rätt till att vara en fullvärdig medborgare blir inskränkt. (s. 59.) Stora skillnader i utbildning, yrke, lön och politiskt deltagande gör leder till beskuren medborgarskap för dessa individer. (s. 58.) I slutändan så har migranter blivit till både syndabockar och symboler för dagens marginalisering, så kallad ”nyfattigdom.” (s. 64) Utsatta och utan vissa fundamentala medborgerliga rättigheter som leder till fattigdom och kris.

Litteratur: Dahlstedt, et al., (2007). Utbildning, arbete, medborgarskap: strategier för social inkludering i den mångetiska staden. Stockholm: Borea Bokförlag

12 Dec

Skola, betyg och alliansen.

Betyg. För mig är det något jag ogillar starkt. Det är ett förlegat system att bevisa hur duktig man är i skolan. Ens betyg tycks säga allt, men är ack så missvisande.

Vår skolminister, Jan Björklund har länge velat ta med sig detta förlegade, omoderna, system allt längre ner i åldrarna. 12-åringar ska ha betyg – 10-åringar ska ha betyg!

Nej, om man nu överhuvud taget ska h betyg, så ska man inte ha dem fören gymnasiet. Alla bör på högstadiet istället bli utvärderade, eller på annat sätt visa, att de ska gå det eller det programmet på gymnasiet. Alla borde i princip få gå precis det de vill, givet att de har den rätta motivationen eller intresset/målet.

Man är inte mogen för betyg, som kommer att forma resten av ens framtid, när man är 15 och går på högstadiet. Och verkligen inte mogen innan det! Man är knappt mogen nog på gymnasiet.

Dock ser jag oavsett om betyg i sig, är bra eller dåligt, så bör det inte användas på det vis som Björklund uppmanar till; att det är till för att visa allvaret i skolan.

Det är mycket bättre att på vilket sätt som helst, annat än betyg eller annat förlegat och/eller ofungerande sätt, utbilda barn och ungdomar allvaret med skolan och ens framtid. Att svartmåla deras framtid med betyg som inte går, eller är svåra, att ändra är inte alls rätt väg att gå, och faktiskt rent av dumt.

När jag tidigare denna afton såg på Debatt på SVTPlay, fick man höra om bristen på kunskap i samällsvetenskapliga ämnen. Att det är minimal utbildning i dem av olika anledning – vilket alltid bottnar i resurser. Ekonomiska resurser.

Detta är ett praktexempel av att alliansen vill fortsätt med sin nyliberala ställning till att de rika ska ha makten och de övriga endast ska vara arbetare, underställda dem. Att dra in samhällsvetenskapliga ämnen är ett sätt att inte utbilda uppkäftiga elever och människor, som skulle kunna hota, eller till och med sätta stopp för, deras makt.

Det är ju sedan länge ett känt sätt att få folk att lyda – genom att inte utbilda dem till att ifrågasätta, men ändå hålla akademiker, som klarat sig så långt på sina fina betyg, nöjda. Detta såg Platon hos flera enväldiga stater redan på sin tid.

4 Nov

Min första essä.

Har precis lämnat in min första essä. Min nästsista uppgift för min första kurs på högskolenivå på Göteborgs Universitet.

Jag är trött efter att ha skrivit på den i tre dagar och jag ska nu lägga mig och se på en go skräckfilm eller serie.

Det är intressant att läsa på denna nivå för att det är en helt annan sak, fast ändå inte. Jag har alltid haft höga krav på mig själv, men tidigare inte brytt mig – med undandag – för att jag inte sett det som nödvändigt. Vilket ironiskt nog slutar under vad som kanske krävdes istället.

Det är en ovana, det är det. Men det är kul. Jävligt kul! Och hårt. Att sitta och skriva hemtenta i en vecka är något som jag verkligen inte varit med om. Att söka fram källorna till alt man har i huvudet tar tid.

Dock måste jag förändra sättet som jag skriver på för det fungerar inte. Det blir plottrigt och inte så enhetligt som jag vill. I slutänden så kommer man på saker man vill ha med, vet inte vart det passar in och i letandet så inser man många fel, men det finns inte tid för redigering i den kvantiteten.

Något mer jag måste förändra är att jag måste lugna ned mig. När jag nu skriver, eller när jag annars skriver seriösta och djupa ämnen för enskilda ändamål så är det ingen fara, men så fort det blir seriöst på skolnivå och det finns en press så stressar jag upp mig och sätter ett krav som jag normalt uppfyller naturligt, men nu får svårt för.

Kul, men skönt att det är klart. Jag ser fram emot att komma in på det jag verkligen vill och sedan kunna gå där tills jag är redo för arbetslivet.