Hoppa till innehåll

Månad: mars 2014

Jag lämnar Piratpartiet.

Publicerat av Daniel Holm den 31 mars, 2014

Det är dags. Det är gjort: jag har avslutat alla mina medlemskap i Piratpartiet.
Varför?Av den enkla anledningen att jag inte sympatiserar med dem längre. Piratpartiet delar inte alla mina värderingar och känns inte som ett valbart alternativ för Svensk politik längre. Med det sagt kommer jag troligtvis att fortfarande rösta på Amelia Andersdotter i EU-valet, för jag anser att Piratpartiet fortfarande behövs i EU-parlamentet. Dels i form av kritiken mot många av de internationella avtalen, men också för en syn på att EU som institution bör reformeras. Men i svensk direkt politik så känner jag inte att det är något att ha. Partiet känns idag för populistiskt för att jag ska kunna stanna.
Jag värnar fortfarande om min frihet, valfrihet och rätt till integritet, men det gör andra partier också som är med följdsamma mina värderingar. Skolan är till exempel för mig en hjärtefråga – välfärd för alla generellt – men Piratpartiet åsyftar en informationsutbildning. Det följer piratideologin, men inte min. Det låter för mig som källkritik, och det är givet och bör snarare understrykas som så istället för att all fokus ligger på vad i princip internet har att erbjuda. Det finns mer. Men, som jag sa, frihet står fortfarande mig nära om hjärtat: jag ser hellre frihet än säkerhet med vad det idag innebär i form av övervakning, vapen och teknik. Frihet som människa. Rätten till privatliv. Men det räcker inte för att jag ska stanna – det har gjort, men gör inte längre.
Ju mer jag har läst bloggar av partiets medlemmar ju mer har jag kommit ifrån. Min utbildning har lett mig på andra vägar, för att inte tala om hur jag inte alls varit uppdaterad med Piratpartiets partiprogram.
Det har varit en lång tid. Jag har varit medlem i åtta år. Jag har varit valkretsledare, valbar till riksdagen, administratör osv. Jag har varken tid, lust eller intresse att fortsätta i ett parti som inte står för allt som jag söker för såväl svensk politik, som internationell. Det räcker inte med USA-kritiken. Det behövs bättre välfärdspolitik och bättre miljöpolitik, än vilken teknik och information som ska användas. De når inte grunden, roten, till problemet. Inte roten i mig.
Adjö.

Kommentarer är stängda

Kort om regeringens skolutspel.

Publicerat av Daniel Holm den 26 mars, 2014

Nog är det ett utspel alltid. Alliansen presenterar ”nya” idéer efter varandra för att vinna tillbaka väljare genom skolfrågan.
Mer pengar, flera lärare, betyg i tidigare ålder.
Förr-förra veckans Agenda innehåll en debatt mellan Stefan Löfven (S) och Fredrik Reinfeldt (M) just efter den veckans utspel som Alliansen kom med var dag; efter att Socialdemokraterna börjat med en skolturné. Vad som störde mig med debatten var att Reinfeldt fortsatte att pressa på hur mycket pengar de vill satsa på skolan framöver – pengar är inte allt när de ändå inte placeras korrekt; hur Reinfeldt försökte få Löfven att erkänna att de kommit närmare i sin skolpolitik – det har de faktiskt, något som Löfven inte ville säga något annat om än att de har långt kvar att gå. Det må vara sant, men det är fortfarande ett närmande. Alliansens stora problem är dock hur de vägrar att erkänna att de faktiskt har följt Socialdemokraterna, inte hur Socialdemokraterna har följt dem – de har kopierat den politik de haft sedan något år tillbaka.
När alliansen började att presentera sina nya förslag på skolan den veckan så fick de det att låta som att de var upphovsmän till den politiken, och det var helt enkelt inte sant. De hade samma siffror som Socialdemokraterna: 2 miljarder. Till Agenda hade de höjt det till 3,7 miljarder för att ge det där lilla extra.
Att Sveriges skolresultat sjunker i Pisa-rapporten är självklart inte bra. Att Alliansen försöker göra allt de kan för att höja det är givetvis en bra tanke, men de gör fel. Det är inte bara deras fel att det sjunker, Socialdemokraternas skolpolitik har också varit del av de sjunkande siffrorna. Men att Alliansen först får ca 6000 lärare att förlora jobbet och sedan privatiserat allt de kan gör inte saken bättre. Inte heller att envisas om betyg i allt lägre klasser.
Ironiskt är det väl att Pisa ger betyg, vilket skapar oro, desperation, här, vilket drar ner betygen ytterligare. Hur ska det då kunna användas i den faktiska skolan? Det är inte betyg som är lösningen, det är undervisningen. Utan bättre undervisning sker inte bättre betyg genom tvång. Flera lärare; vilka ska ha högre lön då det är de som formar morgondagens samhälle. Läraryrket måste bli mer attraktivt genom bättre lön, högre status. Och inte genom privata skolors elit, utan statlig!
Svenska lärare ska alla vara elit. Om det inte hade varit för att reformen är så ny, hade jag velat bryta upp betygen för att inte ges fören i nian eller på gymnasiet. Det finns bättre former än betyg i skalor. Låt människor gå vad de vill, låt dem expandera, utveckla och så ska ni se att de blir jävligt bra på vad de vill. Det är snarare naturlig selektion ön betyg som ska sortera.
Betyg krossar drömmar, inte tvärtom.

Kommentarer är stängda