Månad: december 2009

Krönika: Det gångna Året och Decenniet.

Publicerat av Daniel Holm den 31 december, 2009

Jag är nu tillbaka i Göteborg och min miljö. Jag har ett tänt ljus med doften av vanilj i min närhet och ur högtalarna strömmar musik som jag älskar. Livet känns gött och jag är på den plats som jag vill vara. Jag är lugn.
Om 23 timmar – exakt – så är det 2010. Därför tänkte jag ta och skriva ner mina tankar och händelser som format mig och samhället under både det senaste året och under det senaste deceniumet.

Det är en stor text och jag kommer troligtvis inte att hinna klart med den innan det faktiskt är 2010. Men då jag ändå inte ser det som att någon har tillfälle att sitta här och läsa den på nyårsafton så godkänner jag det ändå.

Jag tänker dock inte ta upp allt som rör denna tid, eller allt som rör det gångna året, för den saken skull, utan det ska bli kort och koncist.
Denna krönika rör dessutom i huvudsak mig själv. Dels för att få ut det och en dag kunna läsa det själv – ge instikt. Men även för er så ni kan se vad jag anser vara viktigt och kanske ge en viss förståelse för den jag är.

Året:

Personligen:
Jag satt mig äntligen ner i skolbänken igen, efter en tids paus. Komvux, först på Elsa Brändströms skola, Linköping och sedan distans i Göteborg ifrån Tjustskolan, Västervik.

Återigen tog jag viss ledning i Piratpartiet. Både i Linköping och Västervik var jag aktiv och glädjen var fullkomlig när Christian Engström fick ta plats i EU-departementet.

Flyttade ifrån Linköping, vilket var oerhört skönt. Linköping är verkligen inte min typ av stad och hade det inte varit för min dåvarande så hade jag aldrig satt min fot där. Dock så hade vi det väldigt bra under den tiden i vår fantastiska lägenhet. Men sommaren i Loftahammar gjorde också sitt. Även detta år blev jag kär lilla Loftahammar. Dess grönska finns det inte mycket som slår. Något som jag skulle vilja visa er alla.

Dock så är det heller inte mycket som slår att jag tillslut flyttade till min drömstad, Göteborg. Här har jag det verkligen underbart och det har varit jätte roligt med en ny, stor, men mysig stad. Alla nya vänner som kommit därtill – och att bo ihop med två (nu en) vänner har även det varit en upplevelse som har varit jävligt trevlig och som jag inte vill lägga ner.

Att mitt och Annelis förhållande tog slut efter flytten var mer eller mindre självklart. Något som var för oss bådas bästa. Det fanns saker jag aldrig kunnat ge henne och saker hon aldrig kunnat ge mig. Bara musiken i våra hjärtan har en otrolig roll och se spelade inte ihop. Nu är jag fri ifrån något som ibland känns som att hållit mig tillbaka, tråkigt nog. Tiden var god, men den är nu över. Ur detta förhållande fick jag dock mycket nya tankar, insikter och förstålse. Mycket lärdom, helt enkelt.

Nu är även alla kurser fixade såhär långt, vilket är fantastiskt bara det. Lyckan är fullbordad när kurser som jag fick IG i för nästan tre år sedan nu är klara.

Jag har vuxit en hel del och insett massor. Kärlek, känslor, livet, relationer, politik, genus. Det är mycket som jag tack vare goda vänner, diskussioner och mycket, mycket annat har fått mig att tänka i andra banor.

Att jag börjat ta mycket fotografier och att jag äntligen har kommit igång och skriva någelunda igen.

Jag har lärt mig att uppskatta saker så mycket mer än tidigare. Ett leende, solsken, naturen. Ifrån det minsta till det största. Det finns i princip något i allt som jag ser med lyriska ögon.

Ökat intresse för vetenskap och ren allmänbildning.

Samhället:

Känns som att det skulle bli för mycket så tar det lite punktligt.

Piratpartiet till EU-departementet.
IPRED, FRA, ACTA, Telekompaketet, Datalagringsdirektivet.
COP15-floppen.
Lågkonjukturen.
Barack Obama.
Facebook.
Bloggar har nog även de fått en rejal knuff extra, även detta år.
Svininfluensan.

Decenniet:

Det gångna decenniumet är i princip hela mitt medvetna liv. Det som jag minns mest av min tid på denna jord. Skolan, puberteten, känslor, liv, död, vänner, ifrågasättande, tonåren, mm. Allt detta ryms inom den tid som gått ifrån år 2000 då vi brände av en gigantisk raket vid tolvslaget, tills det att klockan slår tolv och det är 2010. Det är många känslor och händelser och jag får rysningar när jag tänker på dem.

De största skillnaderna var skolbytena. Loftahammar till Överum för högstadiet, Överum till Västervik för gymnasietiden. Att flytta hemifrån till min egna lilla etta och få känna ansvar för städning, ekonomi, självbehärskning i form av att lägga sig i tid, upp i tid, i skolan i tid. Att göra allt som behövde göras. En otroligt utvecklande tid och det finns hur många minnen som helst – och att inte tala om de hundratals inlägg ifrån gymansietiden och min smärre depression.

Puberteten och att börja känna sig allt mer manlig är också en viktig del. Och tillsammans med det så går kärlek hand i hand. Den första riktiga kyssen, kärleken, hur våren gjorde sig allt mer till känna. Första riktiga, seriösa flickvännen. De första, staplande idotiska stegen.

Och hur min politiska syn också tog sina steg framåt. Ifrån något högerextrema tankar till dagens Pirat-politik och att jag gärna ser att jag står framåt än åt höger eller vänster. Ifrågasättandet av livet och allt som finns därtill. Min första kostym.

Gymnasietiden då man insåg att man inte var en vilksen själv i ett hav av stolpskott. Det fanns folk som inte konstant idiotförklarade än och man mötte massvis med nya vänner som man hellre stötta sig mot, umgicks och festade med. Men även de allt starkare banden med de barndomsvännerna man hade och som jag har kvar än idag. Hur vi alltid stått där, trots våra relativt stora olikheter.

Också hur min självbehärskning, finnandet av mig själv och dess relation till självkänsla och självförtroende.

Jag hann förlova mig och vara ihop med en fantastisk kvinna i hela tre år. Oavsett hur det ser ut idag mellan oss, eller hur vi ser på det, så kommer vi alltid att ha den tiden. Att man även bodde med henne unde nästan hela denna tid. Att bo ihop med en kvinna på det viset var nytt, spännande och väldigt roligt.

Jag hann bo i tre lägenheter i Västervik, flytta hem till Loftahammar igen, jobbat i Västervik, tömt en gammal ICA-butik, jobbat som telefonmäklare, bott i Loftahammar, Västervik, Linköping och Göteborg. Även jobbat på ICA i Loftahammar de flesta sommrar, med en liten paus då jag jobbade som soppgubbe – det bästa jobb jag haft.

Jag har sårat människor något otroligt. Jag har räddat andra. Jag har gläds vissa medans andra har gläds åt mig. Nu står mycket efter ”Hur kan jag stå till tjänst?”. Jag vill dela med mig av allt jag kan och hjälpa folk med det jag kan.

Jag har kommit underfull med vart jag vill vara och kommit dit. Jag har startat eget och lärt mig massor.

Insett att allmänbildning är något som står mig nära. Kunskap om allt. Hellre lite om allt än allt om lite. Kunskap är fantastiskt roligt och jag vill kunna svara på i princip alla frågor som mina barn kommer att ha.

Jag har insett så mycket och jag har verkligen tagit vara på situationer och händelser. Lärt mig att uppskatta det minsta i allt. I var sekund. Jag har lärt mig att ta fram skönhet och se den för vad den är.

Ubuntu har också haft en gigantisk påverkan på mig. Det är något som jag tagit till mig som min livsfilosofi. Ubuntu är ett Linux-distribution, men det är också en urålderlig, afrik
ans livsfilosofi . Medmänsklighet mot andra och att man är vad man är pga. vad andra är eller vad de gör.
Mycket i det och i hela den öppna källkods-världen är något som står mig nära. Att vara öppen, fritänkande och inte inlåst i ett mönster. Att inte se allt till ekonomiska principer eller som ens motiv och mål. Allt handlar om frihet i dubbel bemärklese och något som jag lever var dag efter. Jag vill bidra till något större än att i min lilla bubbla övervinna allting igenom att slå ner allt motstånd.

Glömmer aldrig den gången då jag en tidig morgon satt framför det stora fönstret i vardagsrummet i min och syrrans lägenhet, Midgård och såg hur en blodröd sol gick uppp bakom taken. Det var en syn som värmer mitt hjärta än idag.

Kuriosa:

Årets mest överanvända ord: Miljövänlig och Molnet.
Årtiondets mest överanvända ord: Miljövänlig.

Årets misslyckande: Låta våra marionetter till politiker att göra Sverige till en polisstat.
Decenniets misslyckande: Att män och kvinnor ännu inte är fullständigt jämställda.

Trender som växte under året:

Facebook
Twitter (och liknande)
Piratpartiet
YouTube

Trender som minskade under året:

Alla andra sociala sajter.

Favorit-låtar under det gångna året:

Håkan Hellström – Kom igen, Lena!
Evert TaubeHåkan Hellström & Sven-Bertul Taube – Så länge skutan kan gå (Evert Taube)
Håkan Hellström & Sven-Bertul Taube – Serenad i Prästgården
Florence Valentin – Vårt Hem, Vår Borg
Florence Valentin – 8 & 5
Markus Krunegård – Jag är en vampyr
Markus Krunegård – Ibland gör man rätt, ibland gör man fel
Oasis – Wonderwall
Eldkvarn – Hunger Hotell
Goo Goo Dolls – Before It’s Too Late
Jakob Hellman – Lenas Visa
Montt Mardié – Come on Eileen
Montt Mardié – Gloria
Montt Mardié – Saltarö Berg
Tiger Lou – You can’t say o to me

Favorit-låtar under det gångna deceniet:

Magnus Uggla – Okänd Värld
Magnus Uggla – Panik
Håkan Hellström – Kom igen, Lena!
Håkan Hellström – Gårdakvarnar och skit
Håkan Hellström – Känn ingen sorg för mig Göteborg
Håkan Hellström – Minnen av aprilhimlen
Håkan Hellström – Mississippi kan vänta
Håkan Hellström – Det är så jag säger det
Ted Gärdestad – Sol, Vind och Vatten
Ted Gärdestad – Öppna din himmel
Ted Gärdestad – Can’t stop the train
The Ark – Tell me this night is over
Evergrey – I’m Sorry
Evergrey –
3 Doors Down – Be like that
Queen – Somebody to love
Queen – Bohemian Rhapsody
Krisian Anttila – Din Kärlek
Krisian Anttila – Smutser
Krisian Anttila – Paris
Krisian Anttila – Benjamin och Jag
David Gray – This Years Love
Machinae Supremacy – Rogue World Asylum
Machinae Supremacy – Radio Future
Machinae Supremacy – Trough the looking glass
Machinae Supremacy – Skin
Machinae Supremacy – I know the Reaper
Tiger Lou – You can’t say o to me

Favorit-filmer under det gånga året:

Transformers 2
Avatar
The Boat that Rocked
Yes Man
The Hangover
The Curious Case of Benjamin Button

Favorit-filmer under det gånga deceniumet:

Sagan om Ringen – Triologin.
Star Wars III: Revenge of the Sith.
Brokeback Mountain.
Hitchhikers Guide to the Galaxy.
300
A Good Year
Den Enskilde Medborgaren
Step Brothers
The Curious Case of Benjamin Button
V for Vendetta
Yes Man
The Hangover
American Pie och American Pie 2

Och många, många fler låtar och filmer. Kanske lägger jag till något mer senare, nu vill jag bara få detta postat.

Kommentarer är stängda

Julen och dess tillbehör.

Publicerat av Daniel Holm den 29 december, 2009

Jag älskar julen oerhört mycket – av flera anledningar. Atmosfären, känslan, kylan, värmen, människorna, maten, drycken och klapparna.
Jag har nu på senare dagar dessutom insett att jag är oerhört bortskämd. Och då menar jag inte i med att jag tycktes drunkna i klappar och frågade om jag verkligen hade varit så snäll under det gångna året, utan med hela firandet. Tidigare har jag inte tyckt att min släkt eller vårt firande varit så stort, men det är det. Vi är en massa folk och vi träffas nästan alla under julen. Det är jätte kul och det är lite tråkigt att höra om hur andra inte har det lika väl ställt inom sin familj eller släkt när vi istället diskuterar klapparna.
Kort sagt är jag och min familj bortskämda över lag när det gäller julfirandet. Vi har det jätte bra med allt firande och är så glada och trevliga – man träffas inte så ofta inom hela släkten. Det tillhör också att Mormor fyller år tre dagar efter julafton.
Och detta med julklappar är ett känsligt ämne bara det. Hela julfirandet är egentligen barnens högtid och klappar tillhör. Men julklappar har dessvärre fått en allt växande och för stor roll i julen. För mycket energi läggs på det. Det hela med julklappar ska vara för att man VILL ge en när eller kär vän en julklapp. Det ska inte handla om att man vill HA. Och sen så ska det ju faktiskt handla om att ge sådant som personen behöver. Sen kan vad man faktiskt behöva väldigt skilda saker. En varm tröja kan vara bättre än en leksak, men en basketboll kan gå igång kroppen och kan. ara bättre än en halsduk. Folk ser olika, var bara ett exempel.
Jag tänker inte ljuga och säga att det inte är otroligt roligt att få saker och att få öppna julklappar, men det är ännu roligare att ge bort något som den man gav det till blir oerhört glad för.
Skrivet och postat via Android och Drupal Editor.

Kommentarer är stängda

Dags att bege sig.

Publicerat av Daniel Holm den 29 december, 2009

Jag börjar längta hem lite. Hem till Göteborg. Till mitt rum – det är dags att göra det lite mer som hemma nu när man själv bor i det. Sätta ihop mitt skrivbord, trycka upp några foton av mina favoriter och sätta in dem i de ramar som jag fick i julklapp, möblera om lite, få fram lite av mina minnnen i små fysiska ägodelar.

Jag åker tillbaka den 30 men jag vet inget som egentligen väntar mig. Dagen därpå är det nyår och jag har inga som helst planer. Kanske ska jag bara sitta inne för mig själv? Jag anser ändå att Nyår är otroligt överskattat och egentligen bara skit. Det finns bättre anledingar till att bli full på än till raketer och fullsmockade torg där folk ändå bara börjar att bråka.

Skolan börjar snart – ifrån Västervik. Ibland kommer tankarna vad jag har gett mig in på. Varför bor jag redan i Göteborg. Det som får mig att le och hålla den tanken i skymundan är dock alla nya vänner jag fått. Och att det alltid varit min dröm. Onödigt att ta steget tillbaka. Det är lite därför som jag vägrar att hålla mig i Västervik på nyår. Inte ont om Västervik som så, det är jävligt roligt att stöta på gamla vänner och flammor, som i helgen. Men nyår har gjort sitt i denna stad – iallfall för en lång tid framöver.

Det är bara att sätta igång igen, göra bättre, göra mer.

Samtidigt är det väldigt skönt att vara hemma på andra sidan Sverige. Vara med familj och gamla vänner. Men det är ju även så att man måste komma iväg för att uppskatta det än mer när man är här. Det har varit otroligt avslappnande och roligt att vara här, men det är dags att bege sig tillbaka. Jag lär inte vara borta allt för länge, men jag saknar Göteborg. Min typ av stad.

Jag saknar än mer att få gå till en riktig skola för att lära och träffa klasskamrater.

Kommentarer är stängda

Den unga man som jag är.

Publicerat av Daniel Holm den 28 december, 2009

Det är jag som ger flickor och unga kvinnor hopp i denna värld. Det är jag som ger dåliga killar och -unga män gott rykte.
Jag trånar inte efter vad andra killar trånar efter. Jag söker det inte. Jag gläds av en kyss, en värmande famn och en hand i min.
Jag vill inte ha ett fyllehångel, ett fylleragg, ett fylleligg.
Tomma löften, ett ögonblicks passiv kärlek. Det är inget för mig.
Jag är den som snarare behöver kärlek. Aktiv kärlek. Monogam.
Jag mår dåligt när jag gjort någon illa. När jag sagt något fel. När jag gjorde något dumt.
Jag inbillar mig inte kvinnor nakna. Ibland händer det att jag nästan gör det, ja. Men jag tvingar ALLTID undan de tankarna.
Jag vill hellre se kvinnor för deras skönhet – såväl yttre som inre.
I mina ögon är kvinnor vackra, sensuella, snygga för så mycket mer än bara deras utseende. Deras intelligens, hur de handskas med situationer. Deras mognad, humorn och deras skratt. Deras förnuft.
Jag tycker att kvinnor som de i Pussycat Dolls är fruktansvära. Att visa sig på det viset. Att slänga ut deras kroppar sådär. Det borde mer visas ibland porr eller bakom stängda dörrar. Inte på en public TV-kanal. Dels för att det inte ser bra ut – det är osmakligt, osexigt. Men det är helt åt helvete för de stackars flickor som faktiskt inte kan se att de redan är vackra.
Jag ser inte kvinnor som varken mer eller mindre än vad jag ser på män. Jag läser dock inte mellan rader som de som gärna kastar skit på mig för att jag just sa det.
Det sköna är att se min utveckling ibland alla dessa tankar. Ifrån att gå ifrån en i mängden till det jag är idag – inte en i mängden. Jag är oerhört självsäker och stark – jag är fri.
Inte mycket slår mig. Jag har dock inte svårt att ändra tankeställning – jag är öppensinnad och därför utvecklas jag konstant.
Jag är en romantiker. Jag är passionerad. Jag är god. Jag är smart. Jag är ärlig. Jag är ett kap.

Kommentarer är stängda

Blottad kärlek.

Publicerat av Daniel Holm den 28 december, 2009

Jag känner ofta en viss dubbelmoral. Samtidigt som jag inte vill annat än att hon ska vara lycklig så vill jag inget annat än att såra henne känslomässigt. Så som jag blivit sårad.

Saken är den att jag kände mig så speciell när hon valde mig. Denna underbara och vackra varelse valde mig. Men när man kan bli ersatt på så kort tid så känner man sig lurad. Både att man lurat sig själv och att denna varelse har.

Och att man har varit så blind och naiv. Att man inte fattade redan ifrån början hur det skulle sluta. Att man skulle bli lämnad och ersatt. För det blev jag. Man frågar sig hurvida man faktiskt var älskad och hurvida den dyrbara tid jag lade ner var helt i onödan.

Det var den förvisso inte då jag lärde mig ett och annat, men jag är ändå rädd att jag bara var ett tidsfördriv.

Man trodde ju ifrån början att man var den lyckligaste i världen, men nu visar det sig att det lika gärna hade kunnat vara vem som helst. Att ryktena om denna unga tjej var sanna. Osannolik och omöjlig att vara ensam.

För det är klart som fan att jag känner så. Och återigen att man var så naiv. När man blev dumpad och ännu mer ledsen när hon inte visade något som helst, rent känslomässigt. Då visade sig anledningen vara att hon träffat en ny. Eller snarare att hon hade honom när hon gjorde slut med mig.

När då jag gjorde slut så blev jag ledsen att det inte verkade ta alls hårt på henne, långt ifrån hur hårt det tog på mig – och det var ändå jag som gjorde slut, hon borde varit förstörd. Men nu förstår man ju att samma sak hände igen.

Att hålla sig sina känslor tillbaka är inte alltid det enklaste – det vet jag allt för väl. Och för vissa verkar det vara betydligt enklare, respektive svårare än för andra. Men man behöver ju ändå inte kasta sig in i ett nytt förhållande. Låta sig förblindas.

Det är en lustig känsla, den som jag har. Man märker den hårfina gränsen mellan kärlek och hat. Man känner sig besviken och sviken.

Kommentarer är stängda

Elenor.

Publicerat av Daniel Holm den 26 december, 2009

För en tid sedan träffade jag en sådan go tjej. Hon hette Elenor, men brukade kallas för Ellen.

Jag och Ellen skulle egentligen upp till fjällen över helgen, men vi åkte istället till Liseberg. Resten av kvällen tjatade hon om den där karusellen.

Efteråt tänkte jag att vi skulle gå och ta en öl, men hon ville inget ha. Tydligen var hon på smällen.Men trevlig var hon verkligen. Och varit med om ett och annat. Bland annat en flygolycka där planet tappat propellern. Hon berättade även om att hon tyckte om att plocka svamp. Hennes favorit var visst kantarellen.

Vi tog en sväng runt om i stan och gick dessutom förbi ett av stadens citadellen.

Det visade sig dettsutom att hon redan som barn var duktig på matte. Hon var först i sin klass med att kunna hela multiplikationstabellen. Jag var mer bättre på biologi, framförallt cellen.

Den enda bagatellen var att jag förlorade duellen med hennes man den kvällen. Men det är sånt som händer.

Det sista jag hörde om henne var att de fick ta skalpellen när hon skulle föda. Och att hennes man åkte dit för att startat den hemliga och olagliga bordellen. Hon hennes dotter har nu varit runt på alla möjliga ställen och Ellen har dessutom bidragit en hel del till världens alla samhällen.

Kommentarer är stängda

Vänner och Julhälsning.

Publicerat av Daniel Holm den 23 december, 2009

Jag har tre huvudsakliga vänskapsskaror. Eller -grupper om ni så vill. Man kan se dem så hur olika nära hjärtat de står och de är enkla att koppla när det är jul.

De jag ringer på Julafton för att önska God Jul.
De jag skickar SMS till på Julafton för att önska en God jul.
De jag inte hör av mig till alls. Säger God Jul när jag möter dem.

Under året har många nya vänner tillkommit, nästan lika många försvunnit.
Det ’är inte det (oftast) att jag inte vill höra av mig till vissa, utan att de helt enkelt inte är så nära vänner.

Imorgon är det julafton och jag kommer att prata med många såväl nya och som gamla vänner.

Men för er därute som jag inte har tillgång till att varken ringa eller skicka SMS till så vill jag bara önska er alla, läsare, vänner, fiender, de av er jag glömmer, anonyma, robots, internet:

God Jul!

Jag önskar er dag att bli lika lyckad som min kommer att bli.

Kommentarer är stängda

Internet, Anonymitet och Molnet. Vad är framtiden?

Publicerat av Daniel Holm den 22 december, 2009

Den hype som idag finns för molntjänster kommer nog delvis att bestå, dock så känner jag mig inte helt övertygad. Det är inte det att jag ser det som bättre eller sämre, utan jag står neutral.

Windows 7 kanske blir Windows sista OS för skrivbordsdatorer. Kanske blir istället GNU/Linux med dess större distrubutioner framtidens fullständiga OS för skrivbordet. Windows kommer istället satsa på sin molntjänst och deras Office-program och allt annat kommer kanske istället köras via en applicerbar mjukvara som finns lokalt, medans resten körs i just molnen.

Det som är det tråkiga med detta är att konkurrensen kan försvinna. Ifall alla väljer ett OS nu istället så blir frågan istället hur man kan revolutionera det som redan är fullständigt. Dock så lär ju Mac OS X ligga kvar och tävla med GNU/Linux på skrivbordet.

På serversidan så kommer nog däremot GNU/Linux också få sig en spark framåt. Ifall allt lämnas skrivbordet för att lagras just i molnet så kommer större datacenter med bättre optimisering behövas. Här ser jag dock en stor chans för BSD att slå på stort.

Men detta med molnet har sina tillämpningar och jag har mina funderingar. Om man säger såhär så kommer ju mycket av säkerheten av avskiljas. Man behöver inte längre oroa sig för en del hot mot direkta arbetsstationer då de ändå inte innehåller något värdefullt. Men tänk då istället om en attack mot något så vitärt som en miljons molnkonton. För det kommer alltid att finnas folk som vill visa vad de kan, de vill skada, förstöra osv. De kommer nu kunna fokusera på en tjänst. Precis som de fokuserat tidigare på ett specifikt säkerhetshål i Windows – för säkerhets hål kommer det alltid att finnas.

Säg iallfall att det skulle bli på det vis att alla körde Ubuntu på sina skrivbordsdatorer och bärbara. När de ska arbeta, såg mot Microsofts molntjänst så loggas de in i ett Chrome OS-liknande skal och är tillika inne på ett online-baserat skrivbord som ändå ser ut och fungerar som Windows, vilket det också är, fast det är online. Din dator behöver knappast att beräkna något annat än rendering av AJAX.

Arbetsstationer kommer inte behöva lika mycket uppdateringar för att programmen inte ligger på datorn. De som kommer är möjligtvis för Linux-kärnan och vissa andra service-tjänster som rullar ii bakgrunden. De program du har i molnet uppdateras där – en ända gång. Men återigen, se om den uppdateringen skulle vara felaktig – tänk om den är skadlig. Då är ALLA körda.

Detta kommer att kunna fortgå i en evighet.

Se också detta men anonymitet. Googles webbläsare Chrome slår nya marknadsandelar och blir allt större. Men nyligen så upptäcktes en bugg som gör att man inte kan surfa riktigt anonymt i Chrome. Det är troligtvis en bugg, men tänk om så inte skulle vara fallet. Det finns många spekulationer angående hurvida Google handskas med all information de får av oss användare. Jag använder alla Googles tjänster i princip varje dag. Det är funktionellt och gratis, jag kan inte vara naiv nog och tro att det är helt gratis. Jag tillgängligger en del av min information mot att jag får använda deras tjänster. Det är okej. Men jag vill ändå ha det valet, den möjligheten att säga nej och inte vilja mer.

Det är den valmöjligheten som ska vara synonymt med anonymitet. Det är som att jag använder Google Maps och Google Latitude med mina vänner. Och har funderat på att göra en Rick Falkvinge, och lägga ut min position i realtid för att bevisa något, precis som han. För det är dit som vi kan hinna att komma. Skillnaden som måste göras är bara det att vi ska kunna ha den möjligheten att när som helst kunna stänga av.

Ifall allt körs i molnet på en sluten källkod som ingen, någonsin kommer att veta vad som sker, mer än de som producerat koden, så kommer vi aldrig att veta vad som sker med det som vi gör. kanske sitter det en snubbe på andra sidan internet, i molnet och ser hur du för musen runt på skrivbordet pga ett integrerat RDP-protokoll som ingen kommer att få veta något om.

Redan nyligen så skedde en attack mot Amazons molntjänst EC2, där det skapades en Zombietjänst.

Fri, öppen mjukvara i molnet på skrivbordet. Stängd, properietär mjukvara i molnet eller på skrivbordet.

Vilket är rätt, vilket är fel? Vilket ska bort, vilket ska stanna? Vad tycker och tror ni?

Kommentarer är stängda

Jag är än mer fri!

Publicerat av Daniel Holm den 22 december, 2009

Nu är jag klar med allt som har med skola att göra för i år!

Efter den hektiska helgen som var fylld av Fysik-labbar och -prov så känns det nu väldigt lustigt.

Efter att ha haft mitt betygsamtal med min lärare i Fysik och fått mitt besked så somnade jag sött och sov ett par timmar. Sen när jag vaknade så fick jag tanken ”Här kan jag fan inte ligga och dra mig, jag måste ju plugga!”. Men det behövde jag inte. Jag är klar. Nu ska jag dock sova och komma igång och tänka praktiskt igen. Mitt huvud känns utsletet och trött. Saker går inte riktigt ihop.

En treårig börda har lämnat mig och jag känner mig återigen fri. Eller jag känner mig friare.
För tre år sedan kuggade jag i Fysik B. Sedan dess har det tyngt mig. Men nu är det fixat.

Jag är på en underbar plats i livet och allt känns så väl. Jag kommer någon vart. Jag kommer längre än vad jag gjort på väldigt länge.

Julen är snart här och igår i och med beklädnaden av granen och understoppandet av packeten, tillsammans med glöggen med mina systrar och Mamma (plus att min kusin/bror) kom senare fick mig att känna julkänslor. Riktiga julkänslor.

Jag längtar inte efter något som är framför mig tidsmässigt. Julen i är är dock svår att inte längta till. Dock så gör jag det inte, men fy fan så jag ser fram emot den. Detta år blir det förhoppningsvis inte lika mycket stress. Och bara snön har bidragit till en stor del av det jag känner. En vit jul.. vad underbart.

Men som sagt, mina arbeten är klara och jag kan nu slappna av. Det är mycket annat som både ska och vill göras. Som det där temat tex. Och alla bilder jag vill lägga upp.
Det kommer.

Utanför fönstret är det snö och vinter. I mitt hjärta finns värme och kärlek. Julen är här och den säger att dela, lev och njut.

Kommentarer är stängda

En fantastiskt, solig vinterdag.

Publicerat av Daniel Holm den 22 december, 2009

En helt underbart solig vintertag så tog jag kameran och gick rakt ut i den skog där jag och min kära Mormor brukade leka när jag var barn. Anade att solens strålar skulle bryta sig in ibland träden och jag fångade en del av dem.

Vidare tog jag en promenad mot havet för att se de miljoner reflektioner i havet. Och än mer fina bilder fick jag. Hur havets små vågor strök mot den snötäckta och oberörda stranden.

Under hela vandringen så fick jag se väldigt många typer av djurs spår i snön. Rådjur med kidd, möss, harar och ett som jag inte lyckats bestämma än.

Här är några favoriter ifrån dennda dag.

Sunny Snowpath

VassIsbit

Vinterns Vågor

Havets Solreflektioner En Vinterdag

Kommentarer är stängda