Hoppa till innehåll

Månad: december 2009

Simultansförmåga.

Publicerat av Daniel Holm den 5 december, 2009

Detta med simultansförmåga – att göra flera saker samtidigt är väldigt intressant.

Generellt sett så brukar man ju säga att kvinnor kan göra fler saker samtidigt än vad män kan. Ofta så att man säger att män inte ens kan göra två saker samtidigt – vilket jag nog tycker är sant.

Men det är däremot något som man kan träna upp och bli bättre. Jag är ju ofta så jävla.. ja, vi kallar det för ’girig’, i brist på annat ord. Tidsgirig. Jag får helt enkelt inte ha lugna stunder. Varför? För att jag är så körd och kommer på nya saker att göra hela tiden – vid sidan av allt jag dessutom borde ha gjort.

Projekt:

  • OpenCalender (PHP, AJAX, CSS),
  • Joyce (Python, C).
  • Tag Privileged Gallery (PHP, AJAX, CSS).
  • Nytt, skitthäftigt tema (PHP, AJAX, CSS).

Jag behöver lära mig detta för mina projekt:

  • AJAX.
  • Python.
  • C.
  • Grövre PHP och CSS.

Plugg som måste göras:

  • Hemmaprov i Historia A (strax klar).
  • Inlämningsuppgift i Historia till om en vecka.
  • Nationellt prov i Matematik C på fredag.
  • Göra alla Fysik-labbar och två prov innan jul.

Det och att jag dessutom vill fortsätta mitt mer aktiva bloggande och bli bra på gitarr.

 

Så när jag nu sitter vid datorn är detta vad som sker:

  • Musik igång – komma på vad jag vill lyssna på. (Just nu Montt Mardié – Come on Eileen).
  • Läser bloggar av nära och kära.
  • Skriver på min egna blogg.
  • Chattrar med en massa vänner. (De gick precis)
  • Skriver på mitt hemmaprov.
  • Läser lite mer info för provet.
  • SMSar med Marcus om kvällen.
  • Kolla hur webbserven mår.
  • Sätter upp lite nya funktioner.
  • Leker med Cron.

Detta är alltså sådant som jag nu hoppar (tabar) imellan konstant när jag sitter vid datorn. Inget tid att vila, inget tid för paus.

Dock så tycker jag inte att detta riktigt gills som god simultansförmåga. Dels gör jag ju ändå en sak i taget, trots att de kommer efter varandra hela tiden och dels väljer jag hur jag lägger upp allting.

Men se då istället på att jag börjat komma igång att både kunna spela på gitarren och sjunga samtidigt. Svårare är det att vispa och röra på en stekpanna samtidigt.

Vi hade denna diskusion om kvinnor och ’att göra två saker samtidigt’, för ett par år sedan och det avslutades med en numera känd kommentar: ”Det är inte sant! Min tjej cycklar i diket när hon tuggar tuggiummi.” – Rikard Johansson.

Kommentarer är stängda

Blir kanske en bra dag ändå.

Publicerat av Daniel Holm den 4 december, 2009

Inatt sov jag inte mycket – inte alls mycket. Osäker, för pigg och lustig. Kollade igenom en film på ingen tid alls, kändes det som.

Hade tänkt ta den enda tidiga bussen härifrån imorse, men var helt slut klockan sex och vaknade inte till förens lite över klockan sju. Då med ångest över vad som komma skall. Eller de val jag gjort och de jag kommer ta.

Egentligen låter det värre än vad det är. Det mesta har jag styrt upp nu. Ska tex. snart lämna in mitt hemmaprov, jag har kontaktat mina lärare om saker som ska göras innan terminen är slut osv. Men sedan också att jag ska tillbaka till Göteborg imorgon, men jag förlorade glöden för det. Min kära mor blev så sjuk så att de inte ska till Göteborg i helgen, Charles kommer inte heller. Nu har jag förvisso flera andra goda vänner som jag ska träffa, men gårdagens planer kanske blev för seriösa? Dessutom ska jag tillbaka till Västervik tills om en vecka igen, och så tillbaka på måndagen/tisdagen därefter.

Finns en stor anledning varför, men det känns svårt att tro just nu. Saker jag kanske bara inbillar mig – i båda riktningar.

Dagen ser ut att hålla på att räddas iallfall. Mår redan så mycket bättre – sittandes framför en varm, knastrande brasa och skrivandes på mitt hemmaprov. Utanför fönstret går solen upp på en klar himmel.

EDIT: Nu har jag även en så god vän så att min kära Henrik kommer och hämtar mig och skjussar mig till Västervik. Tack, min vän.

Kommentarer är stängda

Vilken dag.

Publicerat av Daniel Holm den 3 december, 2009

Visst att jag inte riktigt fått allt gjort som jag borde eller hade velat, men åh, vilken dag. Känner mig så otroligt konstruktiv!

Sedan jag gick upp så har jag tagit ut det jag ställde in i förrådet igår, paketerat det i de lådor som de ska vara i. Tex. vardagsumsgrejer i en låda, kök i ett annat – som det ska vara, som sagt. Sen har jag staplat upp allt så högt det går så att det tar upp mindre golvyta. Jag har dessuom kastat lite skit.

Gjort det lite julmysigt på mitt nuvarande och mitt gamla rum. Kastat en säng, möblerat, rensat. Jag har även bytt gardiner! Det är nog första gången i mitt liv som jag gör det själv och på eget bevåg.

Jag har hälsat på min kära mormor och dessutom jobbat lite så högst troligt, säkrat mitt sommarjobb för den kommande sommaren.

Bokat biljetter, talat med lärare och vänner.

Men som sagt så är det lite plugg som fått ta stryk – men dagen är inte över.

Kommentarer är stängda

Musik i tankarna.

Publicerat av Daniel Holm den 3 december, 2009

Några av de låtar, eller snarare klipp ifrån de delar av texterna som jag sitter och nöter i mitt huvud.

”Sluta drömma om det ljuva livet, du kommer aldrig vara med om det.”
Håkan Hellström – Kom Igen, Lena!

”Under köksfläkten röker mamma cigaretter..”
Florence Valentin – Vårt Hem, Vår Borg.
”Du kommer gå långt.”
Florence Valentin – Du kommer gå långt.

”Jävla karlar varför ska det va så förbannat svårt och ni två se upp så att ni inte också blir sånna jävla svin.”
Marcus Krunegård – Ibland gör man rätt, ibland gör man fel.

”It’s not gonna come out like I wanna say it cause I know you’ll only change it.”
Ben Folds feat. Regina Spektor – You don’t know me.

”Vatten, eld och måne flyter bort i en dröm – Den är hundra, den är hundra.”
Magnus Uggla – Okänd värld.

”Mitt liv är en sprucken spegel, inget är vad det ser ut.”
Eldkvarn – Hunger Hotell.

Om någon frågar vem du är, res dig, se dem i ögonen och säg…”
Montt Mardié – Det bästa i världen.

”Lost in a labyrinth, hiding for insanity.”
David Jr. – One more day.

”Start spreading the news.”
Frank Sinatra – Theme of New York.

Oroa er inte, jag mår underbart – dessa texter snurrar ändå runt. Tidigare har jag oftast bara velat lyssna på musik som personiferar mig, nu är nästan allt underbart. Min mor röker inte under köksfläkten, men andras jag känner kanske gör, tex.

1 kommentar

It's a little bit funny…

Publicerat av Daniel Holm den 2 december, 2009

Jag mår fortfarande oerhört bra – inte nog med att jag äntligen tömt mitt gamla ”lager” på alla mina möbler, datorer och skit. Eller att jag har tagit några riktigt fina bilder, eller att det varit ett underbart väder hela dagen, eller att man fått lite trevlig pratstund med min far – utan jag blir tilldelad så mycket hjälp, kärlek och vackra ord.

Dock så har jag ändå en lustig känsla i mitt bröst. Vet inte riktigt vad det är.. Rädsla, förhoppning, längtan, oro? Att det finns saker som jag skulle vilja ha sagt? Saker att göra?

Jag mår dåligt när människor i min närvaro mår dåligt. Dock så är det snart helg och då ska jag minsann få upp deras humör. På lördag går bilen mot Göteborg med mig, min mor, mina systrar och Charles. Med familjen, min, ska jag på Liseberg och ha lite julmys. På kvällen är det champagnefest.

Jag vill ändå önska alla lycka. En sån lycka som jag tycks ha. Snart händer väl något så att min lycka vänder. Tills dess får jag njuta av den.

Kommentarer är stängda

Tack, jag mår bra.

Publicerat av Daniel Holm den 1 december, 2009

Det kommer fler vänliga ord. Faktiskt ifrån den person som sa det första till mig.  Tack ännu en gång. Dina ord förgyller mina tankar.

Jag kommer alltid att finnas här för vänliga människor. Att få tala ut eller be om hjälp eller råd.

Jag mår bara så jävla bra nu. Är hemma i Loftahammar, hos min kära far. Huset get så mycket minnen. Alla sommrar med spring på stränderna. Festerna, vännerna, kärleken.

Detta ska inte bli ett långt inlägg. Satt precis igång lite musik (då jag inte behöver lyssna på den ur varken hörlurar eller min laptops högtalare så vill man ju passa på) och 3 Doors Downs låt ’Be like that’ kom igång. Jag älskar den låten. Den påminner om högstadiet, pupertet och vänner.

Nu är det dock så att jag är där jag vill vara. Det finns ingen annans skor som jag hellre skulle vilja gå i.

Kyss

Kommentarer är stängda

Svart tisdag – FRA.

Publicerat av Daniel Holm den 1 december, 2009

Idag kopplades kablarna in till Försvarets Radioanstalt – FRA. Det är en svart tisdag.

Om det nu var sanning som våra kära politiker talade så hade jag kanske inte inte varit varit så orolig. Och jag är inte så orolig personligen som jag är över Sveriges demokratiska framtid. Som jag ser det så har vår kära stadsminister fått sig ett par goda ord ifrån Maffian (aka. mediaundustrin) och helt enkelt fått honom att genomföra ett förslag som Socialdemokraterna kom med.

Våra politiker ljuger helt enkelt om FRA. Visst så är det väl bra att de kan spåra och kanske även motverka terrorhot, men då Maffian gett sig på oss teknikintresserade fildelare som faktiskt man utveckla bättre saker än vad de kan så gör det bara att vi tillverkar tekniker som får oss att gå under jorden som sedan terrorister, pedofiler och annat grövre folk än fildelare, sedan kommer att använda sig av med. Det blir helt enkelt tillslut svårare och svårare, om minte omöjligt att spåra oss.

TOR, OTR, I2P, HTTPS, DHT – you name it. Det är tekniker som gör det möjligt att gömma allt som vi gör, delar, tänker och säger. Det har blivit att vi skyddar oss mer ifrån ”lagens långa arm” (aka. korrupta arm) än ifrån nätfiske och annat skit man är rädd för när man utför banktjänster.

Våra lagar är ju till för att skydda oss medborgare. Iallfall är det så det är tänkt i ett demoktratiskt samhälle. Nu är Sveriges demokrati så jävla korrupt så att det är sanslöst, det är därför det går såhär. I princip hela Sveriges medborgare är emot FRA-lagen (+IPRED och ACTA – om de visste mer om den), så varför går de ändå igenom med den? Ren idioti eller barnslighet.

De har lyssnar för mycket på Maffian. Se då att varken SÄPO eller Polisen fick be om utdrag ur de avlyssningar som FRA snappar upp – nu får de istället dem. Fint att de kommer undan de att de inte får be om saker utan istället få dem på ett jävla silverfat.

Jag hade nog förvisso inte varit lika mycket emot FRA om det inte hade varit för att det inte är säkert. Att ge mänskligheten ett verktyg som detta – det är klart som fan att det kommer att utnyttjas. Människor som kommer att köpas för att ta reda på information. Andra som kommer att ta del av det via andra vägar som hot eller hackning.

”Det är bara traffik som korsars Sveriges gränser som kommer att övervakas.” Jo, visst är det så. Synd bara att hela jävla internet är spritt runt hela världen och går en väldigt massa olika vägar. Och bara för att din hemsida, blogg, porrsida, fildelningssida eller vad som helst, är svensk så behöver det itne betyda att dess traffik går inom Sverige.

Eller se på alla IM (chattar). MSN går via MSN (Logitech) servrar som inte precis befinner sig i Sverige.

Jag ska återigen ta upp mina guider om hur du kan kryptera din data. Innan dess kan ni dock ta en titt på FRA Workshop. Dock är jag emot sk. ”Darknets”. Vi ska inte gömma oss, vi ska visa oss och vi ska visa vårt obehag och motsättning. Jag tänker återigen ta tag i mitt medlemskap i Piratpartiet. Jag tänker inte låta mig leva i en värld som mer och mer liknar övervakningssamhället. Inte heller låta mina medmänniskor, nära och kära, eller barn leva i det.

Kort och gått så ser jag det som att var människans integritet inte är värd att sättas på spel för att inte Britney Spears eller Westlifes nya skiva säljer dåligt.

Stoppa FRA, stoppa skändning av våra privatliv. Rösta på något som motsätter sig detta. Min röst kommer att gå på Piratpartiet i valet 2010. Det är inte bara för att jag håller med deras frågor – de är också de som är minst korrupta – och det är de, som min vän sa, som man röstar på.

Kommentarer är stängda

Mållös…

Publicerat av Daniel Holm den 1 december, 2009

Idag fick jag ibland de varmaste ord jag någonsin fått. Ord som jag trånat efter att bli tilldelad.

Jag ser gärna att jag står ut ur mängden. Att jag inte är som alla andra män i min ålder – kanske inte som alla andra män i vilka åldrar som helst. Visst är jag kanske inte helt ensam om min kombinaton av intressen, språk, kunskap, kärlek, tankar och vänner  – men jag tror knappast att det är många av oss.

För ett par år sedan så fick jag den första av dessa två, främsta, vackra kommentarer. Jag minns inte hennes exakta ord men det var något i stil med att jag borde höra till en annan tid. En mer sofistikerad och respekterande. Mycket handlade om mitt ordföråd och mina formuleringar.

Kanske handlar mitt liv om att få mina tankar bekräftade? – För denna underbara mening betydde guld för mig. Att jag faktiskt inte är en i mängden. Vad kan jag säga?

Hela min barndom så ville jag bli som alla andra. De killarna som tjejerna var kära i spelade fotboll. Jag varken gillade eller gillar fotboll. Eller inte speciellt mycket iallfall. Men jag spelade det för att passa in. I never did.

När åldern steg, bytte skola så insåg man mer och mer att man inte ville vara som alla andra. Hålla käften och aldrig ifrågasätta (mer om det i ett annat inlägg). Ännu äldre så är jag nu fullständigt säker på att jag inte vill vara som alla andra. Jag jobbar inte för att bli, utan jag bara är den jag är – annorlunda.

Egentligen var det inte bara dessa värmande ord som jag fick, utan de var fler som hon skrev. Dock så tillkom detta och gav mig värme omkring mitt hjärta.

Tack, du fantasiska kvinna för dina så värmande ord. Jag ska aldrig glömma dem.

Kommentarer är stängda

Känslor är inget man styr över.

Publicerat av Daniel Holm den 1 december, 2009

Håller på att posta inte helt klara inlägg för att.. ja, få dem postade. Här är ännu ett.

Känslor är inget man styr över. Vilket både har sina för- och nackdelar.

Fördelen är att du kan fatta tycke för de mest annorlunda och härliga människorna. Nackdelen är att de kan krossa dig för att denne inte känner detsamma. Eller att man kanske krossar sig själv.

Det ända som man kan göra med det, eller göra åt det, är att tygla sina känslor. Något som ibland kan vara lättare sagt än gjort.

Över lag så tror jag dock att kvinnor kan styra sina känslor lite mer än vad män kan. Vet däremot inte hur pass mycket det är något som de faktiskt kan styra över eller om det är undermedvetet. Men jag ser det ändå som att de/ni kan det. Den uppfattningen som jag fått under mina år.

Vidare kanske att kvinnor kan gömma sina känslor mer omedvetet, medans män får kämpa för det som fan. Dölja det i form av ilska eller dyl.

Alla dessa känslor man kan få och/eller har. Kärlek, hat, svartsjuka, glädje, sorg. Det är inte så mycket som man helt enkelt kan styra över. De kommer, de går. Det ända som man faktiskt kan göra och som skiljer oss, och gör oss till de vi är, är att dölja det, vända på det eller handskas med det.

Blir du svartsjuk, prata om det eller skärp dig. Är du ledsen men ändå försöker hålla kontakt med en f.d. eller kanske olyckligt kär i din väns pojk- eller flickvän så kan man ju försöka hålla glädjen uppe av andra anledningar. Försöka komma över det.

Känslor är inte alls lätta att handskas med, och de förändras.

Ibland vet du varför du har dem, ibland inte. Som att du ogillar en person för att denne beter sig som ett arsel. Men så finns det ju också fall då man direkt känner att man inte gillar vissa personer. Ofta är detta för att ni är så lika, det bildar konkurrens.

Men var samtidigt konstant lycklig att du faktiskt har känslor och inte bara är ett skal.

Kommentarer är stängda

Inre smärta.

Publicerat av Daniel Holm den 1 december, 2009

Håller på att försöka få ut alla mina opostade inlägg och detta är ett som jag skrev för några månader sedan. Bara postar den.

Vi bär alltid smärta inom oss – jag vet att jag gör. Det är kanske vi dricker som vi gör, pratar vulgärt som vi gör. Vi hävdar oss på andra vis istället.

Det går aldrig riktigt över, däremot kan man kanske gömma det, eller gräva ner det djupt. Men då när det väl kommer upp så kommer det fort och jävligt hårt – oftast full som ett as.

Klart att vi grabbar snackar med varandra, men det krävs ett speciellt band mellan en själv och den som man isåfall skulle vilja prata med.

Många anser sig nog som alfahannar och de är dessa som är de som får ta på sig alla andras problem, säga att det ordnar sig. Eftersom det ändå är en del som är, eller anser sig vara denne så kan det ibland bli svårt. Ingen vill lägga sig och visa känslor.

Och visst kan detta som resultat bli att vi anses ha kort stubin eller att vi överreagerar, det känns faktiskt rätt  logiskt när ni säger det.

Vi blir på bra humör just för att vi klarade av att bli det.

Tycker dessutom att det är underbart att prata om något som ligger mig så nära till hjärtat och som jag själv har tänkt på så oerhört mycket.

Kommentarer är stängda