Helgen lider mot sitt slut. Mina vänner har begett sig hemåt. Det har nog varit den roligaste helgen i mitt liv. Allt har varit så fantastiskt och så jävla roligt.
Middag på resturang, fester, sjukhusbesök, vänskap, kärlek, öl, cigarrer, paintball, tidsfördröjning, kollektivtrafik, fylla, bakfylla, tårar, skratt och med det, sprudlande glädje.
Men nu när det är över, när lägenheten har blivit lite renare och man är själv kvar då, då blir det ensamt och tomt. Jag denna fantastiska helg blir ett minne för livet och en längtan efter mer. Det glädjeruset. Nu är det dystert och jävligt.
Det är en obehaglig känsla. Men jag är ändå så otroligt lycklig över de vänner jag har. Allihoppa.