14 Okt

Livet – meningen.

Vi är djur. Och liksom andra djur är vår enda mening med livet att reproducera. Vi föds, vi äter, vi sover, vi gör oss starka och vackra för att finna en partner och reproducera. Det är inte mer än så. Liksom träd behöver vatten för att producera frön som ska bli nya träd. Liksom fågeln, fisken och elefanten. Det finns inget mer av livet än detta – rent naturligt.

Vi människor har ju också privilegiet, eller kanske förbannelsen, att vara oerhört intelligenta. Vi har en otrolig kognitiv förmåga, tankekapacitet och utrymme att tänka i det abstrakta. Cogito ergo sum. Jag tänker, alltså finns jag. Det jag vill säga med detta är att även om meningen med livet inte är mer än att reproducera, så har möjligheten, kapaciteten, att skapa en mening.

Det naturliga kan skrämma oss.

I det liv vi lever, sett utifrån det perspektiv där ingen av oss skiljer sig så är det ändå samma naturliga process. Vi föds, vi uppfostras och går i skolan. Väljer utbildning. Allt detta för att få ett jobb. Och varför ska vi ha ett jobb? Jo för att vi ska kunna ha möjligheten att själva reproducera. Sätta ett liv till världen så skall göra samma sak. Äts, sova. Plugga, jobba. Allt för att reproducera och säkra vår avkommas framtid att göra detsamma.

Du räds detta, inte sant? Du känner en ångest? Det är inte konstigt. Att allting är meningslöst. Du har två val: lämna världen eller gör något vackert utav den tid du har.

Jag väljer det senare. För överallt därute, i det naturliga finna skönhet. Och du har själv möjligheten att skapa din egna mening med livet. Så har det alltid varit.

Kapitalisten ser konsumtion och en växande marknad. Att produktion och konsumtion är en anledning. En process som tur oss vidare.

Den religiösa ser det som guds vilja och plan.

Konstruktioner. Liksom din egen.

Personligen anser jag hur du bör göra det bästa av livet. Vad det är, är individuellt.

Rickie Gervais sade att det är fel att ateister inte har något att leva för, vilket är fel då vi har allt att leva för men inget att dö för. Det känns relevant här i diskursen att vi verkligen har allt att leva för eftersom vi innehar den intelligens som gör detta möjligt.

Avslutar med att parafrasera Stephen Hawking som sade att vi inte är något annat än en väldigt intelligent apa. Det är dessutom evolutionens största misstag.

31 Jan

Själen

Jag tror inte på själen – iallafall inte i den vardagliga meningen om dess odödlighet och vandring, tillika reinkarnation.

Dock gillar jag själen som idé. Att själen är det som inte är din kropp. Din hjärna – du, är synapser i din hjärna. Kemiska reaktioner med olika ämnen. Dopamin – det viktigaste hormonet. Om något så är det dessa synapser och reaktioner som är du, men som inte direkt är din kropp. Det är ju du. Din mentala sida. Inte den fysiska. Krasst talat. Hjärnan innehåller, är, dig: din identitet, din karaktär.

Det är här själen är. Ens själsfrände är hen som passar din karaktär och som är kompatibel med din identitet.

Men den vandrar inte längre – själen – än fragment, minnen, hos dem du berört innan ditt liv är slut. Därefter är själen, liksom kroppen din, död och inte längre någonting som var du.

”We don’t have bodies; we are bodies.

– Apparently from Christopher Hitchens.

 

10 Sep

Det är med delade känslor…

…som jag idag fyller 25 år.

Dels är jag stolt, för jag känner mig faktiskt allt mer mogen; jag känner mig mer som hemma i mig själv och även i det hos mig som kanske inte alls är särskilt ”vuxet” enligt samhällets normer, men som jag ändå värdesätter och troligtvis, och förhoppningsvis, aldrig kommer att växa ifrån. Att jag blir äldre och inte längre är en naiv tonåring – aldrig hade jag velat vara så ung igen. Nu är jag en smått naiv 25-åring istället.

Dels för att min värld inte är som jag trodde att den skulle vara vid det här laget. Min värld tog nyligen ett stort kliv tillbaka då jag efter tre och ett halvt år, boende och levat med, en underbar kvinna, blivit singel igen. Jag hade ett liv, som inte alls var som det är idag; och det på en sekunds förändring. Jag ska inte gå in på detaljerna, men det var ett gemensamt beslut och vår kärlek och kommunikation är bestående. Sedan finns det också att jag förlorade min älskade mormor i vintras, och att gå miste om en människa som funnits där hela ens liv var en väldigt ny upplevelse. Jag har gått vidare, för jag vet att det var hennes tid: att hon var trött och gammal. Självklart saknar jag henne, och kommer göra det i resten av mitt liv.

Det är inte så underligt att man tänker dessa tankar runt ens födelsedag. Denna dag var stor som barn, och jag tänker aldrig någonsin lämna och dölja det barnet som fortfarande finns inom mig. Att förneka sig själv det är att dö lite och att aldrig någonsin växa upp. Detta med barns födelsedagar, där hela släkten var på besök och man åt tårta och fikade. Det dröjer sig kvar som ibland det vackraste minnen man har och jag vill uppleva det på varje födelsedag. Jag vill ha alla där: såväl vänner som familj och släkt. Nu har jag två mindre i mitt liv och jag känner inte för att fira något om jag inte hade fått ha det som förr med kaffe och tårta med guldiga tårtspadar på ett gammal ekbord.

Jag trodde att jag skulle leva med min älskade vid det här laget. Men ca tre månader innan så var det över. Ja, jag är sorgsen. Varför skulle jag inte det? Nu lever jag ihop med en god vän i en mijö som inte riktigt är min då allt finns kvar i min förra värld. Mycket är nytt – allt inte av godo.

Jag saknar min familj. Minns min första födelsedag borta. Jag fyllde 16 år och hade nyligen flyttat hemifrån för att börja gymnasiet. Det var tomt i min etta och jag kände mig ensam. Ett samtal väckte mig och sjungande röster fyllde min morgon med ljus. Jag känner mig inte ensam nu, även om jag både saknar mormor och min fd. Men jag saknar även resten av familjen och min släkt. Jag kommer att få se dem igen, det jag menar är bara att detta inte är den 25-årsdag som jag kanske tänkt mig den. Sittande och kodande på en hemsida och en musik-applikation till något jag älskar: öppenhet. Det är inte alls dumt. Och min 25-årsdag har precis fötts.

Jag vet bara inte vad jag vill göra av den heller. Det är en dag som jag känner mig delad inför. Jag vill allt och absolut ingenting. Tur att man fyller fler gånger.

7 Feb

Andra dagen i fjäll.

Andra dagen fortsätter med viss skepsis, men fast bestämdhet att det helt enkelt ska gå bra. Dock öm och stel i kroppen. Satsar allt med detsamma, bara för att inte räds att åka ner för de, för mig syntes, branta backarna. Eller backen. Tog rejält med fart och tyckte att det gick rätt bra. Sedan slår jag mig värre än allt tidigare. Men det var upp igen och sedan så kändes det minsann som att jag började få kläm på detta satans påfund att binda fast sig på en planka och åka ner för en massa backar. Det började rent av bli riktigt roligt!

Glädjen att ännu inte brutit något, trots alla vurpor. När vi skulle hem på lunch, och bara skulle ta en sista backe innan, så ska jag se när Amanda ska åka i ett hopp. Något går fel och hon landar på sin hand. Iväg til Mora Lasarett efter lunchen, och mycket väl var den en fraktur i handen. Inget mer åkande den dagen. Men det gick ändå förvånadsvärt fort på akuten.

5 Dec

På ett tåg.

Jag åker tåg. Ett fortskaffningsmedel, vars sträcka jag så många gånger befunnit mig.
Jag minns tankar, känslor och händelser och det känns lite som en resa genom tiden.

Utanför fönstret är det vit och kallt. Jag fylls av kärlek och skönhet av sikten. Snöbeklädda träd, isande vatten, hus med infallna tack och övergivna, nerklottrade tågvagnar. Jag ser det som skönhet. Som något vackert och en del av vår kultur hellre än sorg och ilska för det gamla och ungdom.

Snön får mig att tänka på min barndom. Tåget får mig att tänka på min tonår. Vänner och flickor. Fester och känslan av att bli vuxen. Resor mellan detta och dessa. Människor jag känt, människor jag förträngt. De uppstår som klara minnen i mitt huvud. Och glädjen eller sorgen som var förknippad med dem.

Resor mellan hem och ett åldrande jag. Resor som en gång var mellan skola och hem; hem och underhållning; gammal hem och nytt hem;. Resor mellan Loftahammar och Västervik, sedan från dem till Linköping, och nu ytterligare från Linköping till Göteborg.

Så mycket utanför fönstret anspelar på ett minne. Om saker som ligger mig så nära hjärtat att det gör ont att inte alltid minnas dem. Men också känslan att det är därför jag inte alltid kan känna dem. De är tunga och jag var någon annan då.

Endast kärleken och glädjen finns var som minnen på en resa igenom en snötäckt idyll.

30 Maj

Pre-Sommar.

Om mindre än en vecka är jag ledig. Ledig! Det känns för bra för att vara sant. Jag avslutar ett, ett och ett halvt år, långt webbprojekt (ca 600+ timmar Drupal) och skriver denna termins sista tenta på måndag.

På måndag, om allt går som det ska, ger mig min första totala ledighet sedan omkring januari – Förra året!

Jag säger detta med full medvetenhet om hur det kommer att låta, men: jag är värd denna ledighet. För jag har slitit med detta långe. Och även att det inte har varit så tufft alla gånger, så har det ändå varit något som hållit en sysselsatt på kvällar, helger, luncher, eller som bara stressat en konstant.

Jag ska passa på att njuta av att inte göra ett jävla skit. Cyckla, installera om webbservern, spela gitarr, fota och bara vara med min flickvän. Gå på picknick, se sig omkring.

Det känns magiskt. Lite för bra för att vara sant.

Men sommaren kommer även att innehålla jobb. Jag blev av med mitt sommarjobb som ITS på ett företag här i Göteborg (de fick ny budget och det höll uppenbarligen inte), men fick istället fyra veckors arbete som fastighetsskötare. Det är inte IT-Specialist, men jag tycker helt ärligt att det ska bli otroligt roligt. Jag vill ha lite variation, och efter allt detta jobb med datorer och plugg så kan jag gärna pula med lite annat.

Med det sagt, så säger jag dock inte nej till datorer, utan jag kommer även att jobba med en del webb även i sommar. Kommer att lägga lite tid på ilådan.se och ett och annat extra. Fick ett spännande mail igår om Drupal-programmering, efter att ha sålt en bok, vilket ska bli roligt och se vad det kan handla om.

Regniga dagar kommer jag dock spela och se vad jag kan hjälpa till med hos ownCloud.

Måndag. Sen är jag ledig.