22 Apr

Politiska resurser: En kvalitativ studie av Centerpartiets och Socialdemokraternas natursyn.

Jag har precis avslutat en statsvetenskaplig kurs vid Luleå tekniska högskola och tänkte dela med mig av min avslutande (fördjupnings)uppgift. Kursen har haft ett särskilt fokus på storskaliga kollektiva problem och innehållit mycket begrepp gällande miljö och politisk styrning, samt legitimitet. Det har onekligen varit en spännande kurs och jag har haft stor nytta för de teoretiska begrepp som jag fått återupptäcka, och nu återanvända i min magisteruppsats i statsvetenskap.

I denna uppgift använder jag mig av de två begreppen antropocentrism och ekocentrism – vilka är två extrempunkter på en flytande skala av natursyn – och där gjort en kvalitativ innehållsanalys av Centerpartiet och Socialdemokraterna och hur de förhåller sig till detta.

Trevlig läsning :)

Politiska resurser: En kvalitativ studie av Centerpartiets och Socialdemokraternas natursyn.

16 Dec

Varför så tyst?

Jag har varit väldigt passiv nu under en ganska lång period. Tidigare så brann jag för Piratpartiet, för Ubuntu, för foto osv., men det kommer inte riktigt ut så mycket nu för tiden.
Det har givietvis varit, det typiska, pga. tidsbrist.

Anledningen är att jag börjat på Göteborgs Universitet, och jag kände att jag ville förklara mig lite. Och anledningen till det är helt enkelt att jag läser så mycket nyheter, lyssnar på debatter – och utbildningen, vilket jag kommer till – och att jag egentligen håller på att sprängas av saker att skriva om, men gör det inte.

Med detta sagt så ville jag berätta lite om min utbildning. Jag läser alltså på Göteborgs Universitet, på ett program som heter Samhällsvetenskaplig Miljövetenskap, förkortas SMIL.
Jag blir alltså utbildat, som namnet antyder, inom miljö och samhällsvetenskap. Det andra året, vilket jag läser, får man välja en inriktning, och givetvis valde jag statsvetenskap och läser nu om politisk teori och internationell politik. Läste precis klart en kurs om bla. offentlig förvaltning och hela det svenska systemets uppbyggnad.

Jag utbildar mig till detta i tanken om att faktiskt bli poltiker på heltid en dag – det är det jag brinner för. Men för tillfället så tar själva utbildningen upp all tid och energi som finns för den. Något jag egentligen vill ändra på och istället kunna skriva om allt jag lär mig. Nåväl, det är en dröm och man får se vad som händer. Hursom helst, så vill jag utbilda mig så att jag har en grundlig kunskap för politiska system, dess aktörer osv.

Och anledningen till att jag vill utbilda mig så att jag har den kunskapen är helt enkelt för att jag anser att de stora poltiska eliterna som vi idag har i Sverige, inte har den kunskap som jag anser att de bör ha för att få inneha den position de har. Ni kan säkert räkna ut vem/vilka jag menar, men jag väljer att inte nämna några namn just nu.
Med det sagt så menar jag inte att man måste ha en ordentlig utbildning för att kunna bli politiker, för det är inte så det fungerar i en demokrati. Där ska vem som helst få möjligheten. Men vissa postioner kanske man bör lägga en extra tanke bakom personen som man tillsätter. Alt. ge den en chans, men när det faktiskt inte fungerar, avsätta.

Det är iallafall en otroligt spännande utbildning! I vissa fall får man ökat fortroende, medan man i andra fall får förlorat. Ett återkommande problem inom vårt system är ansvarsutkrävandet. Man talar ofta om att ministrar får avgå när något inom deras departement har gått åt pipan, men egentligen så har regeringen det fulla ansvaret då beslut tas kollektivt. Detta är ett exempel bara. Så egentligen ska man kräva hela regeringens avgång när det går åt pipan. Något man kanske inte tänker på alla gånger. Detta eftersom vi inte har ministerstyre – något jag är positiv till att vi inte har. Men det försvårar ansvarsutkrävandet av våra politiker – att avsätta regeringen är ju verkligen mer dramatiskt än att avsätta en ansvarig minister, som man kanske gör i andra länder.

För att runda av, och inte gå in för djupt, så ville jag förklara mig då jag fortfarande brinner för politik, för Piratpartiet, för Ubuntu och för fotografering och annat vackert, men att jag för tillfället utbildar mig till att kunna bli bättre på det i framtiden. Jag hoppas att jag snart kan komma igång och engagera mig aktivt igen.

12 Dec

Skola, betyg och alliansen.

Betyg. För mig är det något jag ogillar starkt. Det är ett förlegat system att bevisa hur duktig man är i skolan. Ens betyg tycks säga allt, men är ack så missvisande.

Vår skolminister, Jan Björklund har länge velat ta med sig detta förlegade, omoderna, system allt längre ner i åldrarna. 12-åringar ska ha betyg – 10-åringar ska ha betyg!

Nej, om man nu överhuvud taget ska h betyg, så ska man inte ha dem fören gymnasiet. Alla bör på högstadiet istället bli utvärderade, eller på annat sätt visa, att de ska gå det eller det programmet på gymnasiet. Alla borde i princip få gå precis det de vill, givet att de har den rätta motivationen eller intresset/målet.

Man är inte mogen för betyg, som kommer att forma resten av ens framtid, när man är 15 och går på högstadiet. Och verkligen inte mogen innan det! Man är knappt mogen nog på gymnasiet.

Dock ser jag oavsett om betyg i sig, är bra eller dåligt, så bör det inte användas på det vis som Björklund uppmanar till; att det är till för att visa allvaret i skolan.

Det är mycket bättre att på vilket sätt som helst, annat än betyg eller annat förlegat och/eller ofungerande sätt, utbilda barn och ungdomar allvaret med skolan och ens framtid. Att svartmåla deras framtid med betyg som inte går, eller är svåra, att ändra är inte alls rätt väg att gå, och faktiskt rent av dumt.

När jag tidigare denna afton såg på Debatt på SVTPlay, fick man höra om bristen på kunskap i samällsvetenskapliga ämnen. Att det är minimal utbildning i dem av olika anledning – vilket alltid bottnar i resurser. Ekonomiska resurser.

Detta är ett praktexempel av att alliansen vill fortsätt med sin nyliberala ställning till att de rika ska ha makten och de övriga endast ska vara arbetare, underställda dem. Att dra in samhällsvetenskapliga ämnen är ett sätt att inte utbilda uppkäftiga elever och människor, som skulle kunna hota, eller till och med sätta stopp för, deras makt.

Det är ju sedan länge ett känt sätt att få folk att lyda – genom att inte utbilda dem till att ifrågasätta, men ändå hålla akademiker, som klarat sig så långt på sina fina betyg, nöjda. Detta såg Platon hos flera enväldiga stater redan på sin tid.

18 Apr

I Sverige är det kaos.

En bra början på dagen när man dels sitter sig igenom en debatt som jag inte förstår, angående en tårta, föreställande en svart kvinna, huruvida detta är rasistiskt, dels att Kalla Fakta ska ta upp polisens felaktiga handlingar angående en MC-förares död, och till sist att denna jävla Jan Björklund vill ha betyg redan i fyran.

Vi börjar baklänges, då jag är mest – rent av heligt – förbannad på vår idiotiska jävla skolminister! Betyg i fyran? När i helvete ska man tillåtas att vara barn då? Jag tycker att det skulle finnas ett bättre system för att få barn att ta ansvar och förstå vikten av handlingar och val, men inte via betyg. Betyg skulle man inte ha fören i gymnasiet, för jag anser att man inte är redo för detta fören då. Utbildning ska vara någonting roligt och nyttigt, inte ett jävla krav som man sedan krävs bevisa på ett sätt, som är dåligt som det är. Jag menar, att ha betyg på det viset som man har idag, är dumt och inte särskilt rättvist. Nej, betyg ska inte sänkas ända ner till fyran, utan skulle snarare höjas till gymnasiet, då man är äldre och har bättre förståelse för allt vad det innebär. Att tvinga barn till ansvar och låta dem så tidigt bli en del av denna opaktiska, ologiska och orättvisa värld är fel.

För ett tag sedan så körde en MC-förare ihjäl sig, och nästan sin flickvän som åkte bakom, när han blev jagad av polisen för att ha kört för fort. Jag minns redan då hur tidinigarna intervjuade flickvännen som sa att det var polisen som hade haft ihjäl honom. Och nu ska Kalla Fakta ta upp detta ikväll och kritiserar polisens arbete. Jag vet att det är många som idag är kritiska till polisen – och jag kan se varför – men jag blir direkt förbannad när man vänder brottslingar – i detta fall föraren – till offer. Det är fan han som körde för fort från början, det är han som fick för sig att inte stanna, utan istället försöka köra ifrån polisen. Det är hans handlingar som fick honom att tillslut dö. Däremot så håller jag med i det att polisen inte får köra hur jävla fort de vill, och att jag ifrågasätter polisens interna utredningar – men det är inte bara denna.

Det har blossat upp en debatt om rasism och vår kulturministers direkta avgång efter att hon deltagit i ett utförande av ett konstverk där konstnären skapat en tårta, i form av en svart kvinna, med ”the black head”, som var konstnären själv, där denne skrek när personer skar av tårtan/kroppen. Det skulle tydligen vara lite av en karikatyr som var tänkt att driva med och ironisera. Jag tyckte att konstnären lyckades, men afrogruppen rasar och anser det vara rasistiskt. Jag fattar verkligen inte varför.

27 Feb

Hjälp till enkät om kyrklig vigsel.

Min flickvän har ett projektarbete där hennes grupp ställer sig frågan varför man väljer att gifta sig i kyrkan.

De behöver givetvis data för detta och därför försöker jag hjälpa till lite med just det.

Så om du själv är gift i svenska kyrkan, eller någon i din närhet, kanske du kan svara på enkäten eller dela den vidare?
https://docs.google.com/spreadsheet/viewform?formkey=dE5SOWpBYzJ5MWRxbm50U2tBUVF0V0E6MQ

Tack!

7 Sep

Studiebesök, Ekocentrum.

Applikation som väcker en när man faktiskt är framme vid sin hållplats.(?)

Man måste väga upp saker med den energin som går åt för div. Tex. Sträckan som produkter måste ta sig för att nå slutkonsument.

Vilket är bäst:

  • Köpa KRAV-märka tomater ifrån andra sidan jorden (iallafall Spanien)?
  • Köpa svenska tomater, odlade i växthus?

För några år sedan var det tydligt att det var bäst för miljön om man köpte KRAV-märkta. I dagsläget är det väldigt svårt att avgöra då det är så väldigt många variabler man måste tänka på i ekvationen. Sträcka i kilometer, hur mycket regn det föll, mm.

Sverige, är nog världens största konsument av bananer.” Inte nog – vi är det.
Att äta äpplen, som vi i Sverige alltså kan odla lokalt året om, är mycket, mycket bättre än att äta banan.

Applikation till smartphones för att kontrollera produkter och varors tillförlitligthet i miljöaspekt. Minns inte vad den hette.
Applikation ifrån Naturskyddsföreningen: https://market.android.com/details?id=se.naturskyddsforeningen.gronguide&feature=search_result

Ifall alla skulle leva som svensken, skulle vi behöva tre jordklot.”
Vi måste tänka på vårt fotavtryck. Ifall alla sju miljarder människor på jorden skulle bli tilldelad lika mycket mark att utföra allt man behöver, på, skulle vi få 1800 m² (eller var det hektar?). Det är några fotbollsplaner som vi då kan använda till: att odla frukt, grönsaker.; Låta våra kreatur beta på; Gräva efter vårt guld till våra smycken.

Kina är ett tillverkande land, vilket får dem att inte göra ett så stort avtryck. USA är dock väldigt stort, men det största avtrycket gör faktiskt Förenade arabamiraten. Där åker de skidor innomhus och lägger kylslingor i sanden intill polen för att de inte ska bränna fötterna. Olja är det som skapar det.

Med det sagt så handlar det alltså inte bara om utsläpp ifrån just produktion, utan det handar om vad alla vi människor gör. Vi borde helt klart fokusera ännu mer på att köpa Ekologiskt, KRAV-märkt, osv, än att fokusera på hur mycket bättre företag ska anpassa sig.

http://www.minplanet.se

Mitt planetmått blev 2,4 planeter. 4,3 hektar och 7,26 ton CO² per år. 

Vi måste skapa en mer hållbar miljö. ”Cradle to Cradle” (aka C2C) – ett artificiellt kretslopp som ska ersätta det tekniska som vi idag har. Vi skapar en produkt med råmaterial och arbetskraft. Använder det, nyttjar det, slänger det och sen kan man inte återvinna det fullt ut. Papper blir toalettpapper, sedan blir det inget mer.

Men med Cradle to Cradle återskapar men tex. Flaskkorkar till ett sittunderlag och ett ryggstöd. När det går sönder så gör man återigen plasten till flisor, smälter ner och återskapar produkten.

Samma sak med en typ av golvmatta som när den blivit tillräckligt nött, rullas ihop, smällts ner och läggs tillbaka.  

Cradle to Cradle är utvecklat av kemiprofessorn Michael Braungart och arkitekten William McDonough. Tanken är att, helt enligt det biologiska kretsloppet, att avfall också är näring. Något som skapar något nytt, eller låter något annat att växa. Solen är energikällan och även när nedsmälting sker så ska det använda solkraft.

http://www.vaggatillvagga.se/


Allt ska återvinnas. Även om det är plikt för förpackningar så ska även lampor, batterier, elektronik, brev, osv., återvinnas. Det finns separata stationer för det.
I Sverige har man blivit så bra på att källsortera och återvinna att vi har börjat ta in sopor ifrån andra länder. Italien som har stora problem med sina sopor, deras bränns här. Norges bränns till viss del i Göteborg.

Anledningen är att vi använder våra sopor till fjärrvärme. Finns det inga sopor, finns inget material att bränna och således ingen värme. Systemet var en bra tanke, men är inte så hållbart i framtiden.

Förpackningar måste källsorteras och det är företagens ansvar att det är möjligt. Man ska således inte slänga annat på återvinningstationerna. Men vet man att en plastbåt faktiskt är av plast så kan man ändå slänga den med plastförpackningarna. Är ett glas av glas, kan man slänga den i glas. Obs! Dock får inte kristall blandas, se nedan.Brev får heller inte kastas med tidningar då de med fönster innehåller plast. Och även de utan fönster har lim på sig för förslutning, vilket förstör processen för tidningsåtervinning.

Kristall innehåller bly som utsöndras när det kommer i kontakt med surt. Det utsöndras inte om du bara har lite vin i glaset till att börja med. Men skulle du ha det däri väldigt länge, och sedan dricka ur det, riskerar du att råka ut för blyförgiftning.

 

2 Sep

Då har man börjat skolan.

Då är man alltså igång. Efter en tids betänketid, efter den fantastiska kursen jag läste på Göteborgs Universitet förra hösten, avgick jag ifrån min tidigare ambition om att bli civilingenjör elektroteknik, till att istället bli statsvetare med miljöexamen.
Idag var min första föreläsning på samhällsvetenskapliga miljövetarprogrammet, som ska hålla mig sysselsatt i tre år. Efter det blir det master i statsvetenskap, vilket tar ytterligare två år.

Under denna period kommer jag att få läsa miljö, vetenskap politik och även nationalekonomi. Jag kommer att utvecklas och bli det som jag vill.

Tanken bakom drömskiftet är helt enkelt att jag ville läsa nationalekonomi, statsvetenskap mm. Inte matte. Det är riktigt kul med det, men jag är inte särskilt bra på de högre nivåerna.

Min tidigare ambition var att forska och arbeta med vetenskap och teknik för ett mer hållbart samhälle. Nu vill jag jobba med politiken som ger resurser till dessa personer/forskare, och som ser till att folk nyttjar denna teknik och jobba på att skapa ett hållbart samhälle med politik istället.