18 Apr

Spotify förvånar inte.

Spotify har återigen förändrat sin prenumerationsmodell för deras gratistjänst. Ifrån början så kunde man lyssna på hur mycket musik som helst, emot att man fick ta del av reklam som hoppade upp i ansiktet eller fyllde ens öron, mellan låtarna. Sedan begränsades lyssnandet till 40 timmar per månad, för nu gå ner till endast 20 timmar/månad och den mest uppseende begränsningen; att man bara får lyssna på en låt fem gånger. Fem gånger är vad jag kan lyssna på en go låt – på en dag!

Men Spotify förvånar mig inte över detta. De behöver få in pengar och det var bara en tidsfråga innan detta skulle ske. Egentligen skulle gratistjänsten helt försvinna, men det är en bra kanal och det lär ge en del i intäkter – men inte tillräckliga – se bara vad Magnus Uggla skrev för en tid tillbaka, och han lär inte vara ensam om det. Men det är inte hos artisterna problemet ligger. Eller det är inte pga. av dem. Spotify ägs, till en sjättedel, av världens, fyra, största musikbolag (aka. Maffian), Universal Music Group, EMI Music, Warner Music Group* och Sony BMG. Även av mindre skivbolag som Merlin, The Orchard och Bonnier Amigo.

Det är dessa fyra bolag som vill ha mer utdelning och vill inte att musik ska vara fri. Till en början har Spotify fått fria händer, men nu tvingas de att underkasta sig mediaindustrin, som så många andra. Spotify måste visa att de kan få in mer pengar och blir därmed tvungna att begräna deras ”öppna” tjänst för att fler ska börja betala och att då deras säkra inkomst ska bli högre och ge mer resultat inför Maffian.

Det finns dessutom mer begränsningar hos Spotify. Se till det tekniska faktum att deras musik streamas i det fria ljudformatet Ogg Vorbis, men att man sedan inte ska kunna spela upp musik som, man har lokalt lagrat på sin dator, är lagrade i just det formatet. Nej, då måste man ha musiken i det properitära MP3-format.

Anledning? Makt.

17 Jan

Dagens musikindustri.

Idag diskuterade jag och en arbetskamrat detta fenomen om dagens musikindustri. Det som kallas för mainstream. Som spelas på reklamfyllda radiostationer och på dansgolv i mer eller mindre upphottade versioner. Och som ett brev på posten så kommer man hem, ser ett nyhetsmail av Spotify som vänligt berättar hur fröken Britney Spears har släppt en singel inför hennes kommande skiva.

Väl, jag är inte den som är den. Jag föreställer mig hur den ska låta – precis som all annan massproducerad smörja: Den börjar med lite dunk, någon slinga av ett digitalt, elektroniskt, inspelat instrument, lite låg sång, ett mellanspel, lite prat och sen om igen. Jag sätter igång den och tänker: ”Jävlar detta skulle jag kunna spela på.” Alltså som att spela på hästar – eller tågtider. Den är precis som vilken utpumpad, massproducerad smörja som redan idag spelas på radio och dansgolv. Det är inget nytt.

Men det är egentligen inte – bara – det som jag stör mig på. Nej. Utan det är baktanken med musiken som fångar mitt hjärta och lånar mitt öra. Det är själen bakom texten och melodin. Passionen bakom rösten. Att höra hur personen älskar vad denne gör och hur underbart det är att sjunga ut sin sång, sin text. Inte någon som vill tjäna mer pengar. Bli mer känd / bli känd igen.

Nej, jag tycker inte om den typ av musik. Och det är alltså inte bara för att jag tycker den blir enformig, för folk gillar den ju, och visst är det något att dansa till – trots att jag personligen, hellre dansar till schlager eller bara passionerad musik, oavsett genre.

Dagens musikindustri tänker bara på pengar. Den massproducerar, påverkar politik och lagar. Den är falsk och fruktansvärd.

 

Och förresten, här är Britneys nya låt: http://open.spotify.com/track/6CnuehRR8GVXJfzCs25GX9

Och här är några exempel på, vad jag anser, passionerad musik. Musik med känsla:
Florence Valentin – Vårt hem, vår borg: http://open.spotify.com/track/0mdu7rRY16Kbn3zoqMyRPl
Håkan Hellström – Jag vet vilken dy hon varit i: http://open.spotify.com/track/6wHHWcim2DUtH4r4HyZxDw
In Flames – Evil in a Closet: http://open.spotify.com/track/5uV4BkRSSVZCsCdhsvHzOg
Jakob Hellman – Lenas Visa: http://open.spotify.com/track/7Kmg3gJwNiH93A38E3qqL5
Kristian Anttila – Din Kärlek: http://open.spotify.com/track/3WOJjKbc30ymVbGlm1EgnP
The Tallest Man on Earth – The Gardner: http://open.spotify.com/track/2kdwtu4L3Fq7vQMvdVgDZs
Damien Rice – Rootless Tree: http://open.spotify.com/track/3SPiVrWKCVy0KIllZT0rRY
David Grey – Full Steam: http://open.spotify.com/track/4GAGqvfUGJYmsf68AjA0o8
Dead by April – Promise Me Acoustic: http://open.spotify.com/track/2m42NXZYUxkha75bdIPvNc
Eldkvarn – Äntligen min (Höstversion): http://open.spotify.com/track/0tpZr4xVFYGt7FTRDJE0dH
Foo Fighters – Best of You: http://open.spotify.com/track/4nUM7pGcTUK2pY1d2LybrT

Nej, vet ni vad? Här har ni hela min lista med favoriter: http://open.spotify.com/user/danielholm/playlist/5Mm4EP6YJayGOSGxucvtuV

27 Nov

Skivbolagens tid är över.

Skivbolagen har länge agerat med sin typ av krigsföring mot dess egna konsumenter. Har det inte varit MP3 och nedladdning mot CD-skivor, så har det varit inspelningsbara band mot andra band/LP-skivor. Och även filmbolaget som stått emot den videon.

Och eftersom skivbolagen är manipulerande av natur så har de fått visa artister att vli helt galna på sina lyssnare. Ta tex. Petter som ville att pirater skulle hängas. Eller Per Gessle som vill att alla STIM-pengar ska gå till honom. Även Tomas Ledin har varit med och skrikit på sina fans.

Ett stort problem är att en del artister ser bak och fram. Vissa ser det alltså som att konserter är reklam för deras skivor  – det är tvärtom. Skivor är reklam för deras konserter. Det är väl inte mycket hellre man vill än att se sin idol eller favorit artist(er) stå på scen.

Det finns fortfarande skivor att köpa med sina favoriter om man så vill, men jag, såväl som många andra föredrar inte fysiska medium längre. Vi vill ha det digitalt på datorn/mobilen/MP3-spelaren eller dyl. Numera kan artister själva stå för kostnaden för att spela in en skiva och reklam behövs inte längre i annan utsträckning än att släppa den och säga till om det på sin hemsida, MySpace, Twitter eller Facebook. Resten tar fansen hand om. De sprider alstren till nära och kära, och vips är konserten slutköpt.

Skivbolagen har tidigare stått för inspelningarna, arbetskraften, bokningar, fotografering osv. I gengäld så betalar de artisterna en liten summa. Men ifall artisterna skulle ta hand om allting själva så skulle all försäljning gå till dem. Visst skulle de få betala själva för fotografering, inspelning och dyl, men de lär ändå gå med en betydligt större vinst än om de hade ett skivbolag. Dessutom så skulle det troligtvis skapa fler arbetstillfällen då betydligt fler skulle få chansen att jobba för alla enskilda artister för att bygga hemsidor, fota, sköta inspelningen, manager och allt vad det heter.

Och så tror ni dessutom, precis som jag i början gjorde, att ni gör artisterna en tjänst igenom att sluta ladda ner deras musik och börja lyssna på musik via Spotify. Fel. Det är nästan samma skit – om inte värre. Med Spotify så går ändå pengarna direkt ner i skivbolagens fickor, då de är delägare av Spotify. Artiserna får fortfarande inte mycket.

Det är alltså inte du som konsument eller pirat som blåser dina favorit artister – det är skivbolagen som gör.

Musik ska handla om att man vill förmedla ett budskap, visa upp sin konst eller sin egenskap. Musiker ska precis som alla andra, kunna tjäna pengar – för fysiskt arbete. Om det går allt för jävligt i studion så kanske de ska sluta pressa ut skit bara för sakens skull och istället få ut det naturligt och ifrånn hjärtat.

Jag förstår inte heller hur de kan gnälla så hårt på piratkopiering som de gör. Minns inte vilken skiva det var, men det var någon ny jävla samlingsskiva som släppts och i reklamen för den så säger de att de sålt 20 miljoner kopior av serien eller dyl. Ifall det nu går så dåligt så behöver de ju inte ta upp den siffran som om att serien har sålts bra som fan – för det kan den ju inte ha gjort då?

– ”Fan, vi sålde bara 2 miljoner kopior av ‘Absolut-Utpumpad-Skit 22’.
Samlingsskivor är ändå bara samma gamla låtar om och om igen.

Skivbolag borde rent generellt lägga ner med sitt utpumpande.
Tänk på alla tillverkade skivor som ändå bara slängs för att de inte blir sålda – onödigt förbrukade råvaror.
Och alla lastbilar som måste köra runt på dessa tunga, onödiga skivor.

Det finns ju fortfarande de som älskar att köpa en ny skiva, och de kan väl fortsätta att göra det. Men skivorna kanske inte borde massproduceras på samma sätt?

24 Jan

Ironisk maffia.

Tidigare idag så skulle jag hyra filmen ”Sommaren med Göran” på Headweb. I all fasa fick jag då veta att det krävdes Microsofts Silverlight. Microsoft har via Novell satt igång ett motsvarande projekt för att kunna använda Silverlight under GNU/Linux – Moonlight. Dock är inte det så uppdaterat så att det går att använda för att lagligt kunna kolla på film.

Skickade ett mail till Headweb och frågade om ev. HTML5-support. Överraskande nog så var Peter Alvarsson fantastisk nog att svara en söndagkväll, men dock så berättade han att filmbolagen krävde ett kopieringsskydd för filmerna, vilket gjorde det omöjligt att tillämpa HTML5’s video- och ljud-taggar.

Detta är alltså scenariot: Ironiskt nog så vill film-bolagen ha kopieringsskydd i lagliga tjänster så mycket att det gör det omöjligt att kunna se på film lagligt och man söker sig till The Pirate Bay istället.

31 Dec

Krönika: Det gångna Året och Decenniet.

Jag är nu tillbaka i Göteborg och min miljö. Jag har ett tänt ljus med doften av vanilj i min närhet och ur högtalarna strömmar musik som jag älskar. Livet känns gött och jag är på den plats som jag vill vara. Jag är lugn.
Om 23 timmar – exakt – så är det 2010. Därför tänkte jag ta och skriva ner mina tankar och händelser som format mig och samhället under både det senaste året och under det senaste deceniumet.

Det är en stor text och jag kommer troligtvis inte att hinna klart med den innan det faktiskt är 2010. Men då jag ändå inte ser det som att någon har tillfälle att sitta här och läsa den på nyårsafton så godkänner jag det ändå.

Jag tänker dock inte ta upp allt som rör denna tid, eller allt som rör det gångna året, för den saken skull, utan det ska bli kort och koncist.
Denna krönika rör dessutom i huvudsak mig själv. Dels för att få ut det och en dag kunna läsa det själv – ge instikt. Men även för er så ni kan se vad jag anser vara viktigt och kanske ge en viss förståelse för den jag är.

 

Året:

Personligen:
Jag satt mig äntligen ner i skolbänken igen, efter en tids paus. Komvux, först på Elsa Brändströms skola, Linköping och sedan distans i Göteborg ifrån Tjustskolan, Västervik.

Återigen tog jag viss ledning i Piratpartiet. Både i Linköping och Västervik var jag aktiv och glädjen var fullkomlig när Christian Engström fick ta plats i EU-departementet.

Flyttade ifrån Linköping, vilket var oerhört skönt. Linköping är verkligen inte min typ av stad och hade det inte varit för min dåvarande så hade jag aldrig satt min fot där. Dock så hade vi det väldigt bra under den tiden i vår fantastiska lägenhet. Men sommaren i Loftahammar gjorde också sitt. Även detta år blev jag kär lilla Loftahammar. Dess grönska finns det inte mycket som slår. Något som jag skulle vilja visa er alla.

Dock så är det heller inte mycket som slår att jag tillslut flyttade till min drömstad, Göteborg. Här har jag det verkligen underbart och det har varit jätte roligt med en ny, stor, men mysig stad. Alla nya vänner som kommit därtill – och att bo ihop med två (nu en) vänner har även det varit en upplevelse som har varit jävligt trevlig och som jag inte vill lägga ner.

Att mitt och Annelis förhållande tog slut efter flytten var mer eller mindre självklart. Något som var för oss bådas bästa. Det fanns saker jag aldrig kunnat ge henne och saker hon aldrig kunnat ge mig. Bara musiken i våra hjärtan har en otrolig roll och se spelade inte ihop. Nu är jag fri ifrån något som ibland känns som att hållit mig tillbaka, tråkigt nog. Tiden var god, men den är nu över. Ur detta förhållande fick jag dock mycket nya tankar, insikter och förstålse. Mycket lärdom, helt enkelt.

Nu är även alla kurser fixade såhär långt, vilket är fantastiskt bara det. Lyckan är fullbordad när kurser som jag fick IG i för nästan tre år sedan nu är klara.

Jag har vuxit en hel del och insett massor. Kärlek, känslor, livet, relationer, politik, genus. Det är mycket som jag tack vare goda vänner, diskussioner och mycket, mycket annat har fått mig att tänka i andra banor.

Att jag börjat ta mycket fotografier och att jag äntligen har kommit igång och skriva någelunda igen.

Jag har lärt mig att uppskatta saker så mycket mer än tidigare. Ett leende, solsken, naturen. Ifrån det minsta till det största. Det finns i princip något i allt som jag ser med lyriska ögon.

Ökat intresse för vetenskap och ren allmänbildning.


Samhället:

Känns som att det skulle bli för mycket så tar det lite punktligt.

  • Piratpartiet till EU-departementet.
  • IPRED, FRA, ACTA, Telekompaketet, Datalagringsdirektivet.
  • COP15-floppen.
  • Lågkonjukturen.
  • Barack Obama.
  • Facebook.
  • Bloggar har nog även de fått en rejal knuff extra, även detta år.
  • Svininfluensan.

 

Decenniet:

Det gångna decenniumet är i princip hela mitt medvetna liv. Det som jag minns mest av min tid på denna jord. Skolan, puberteten, känslor, liv, död, vänner, ifrågasättande, tonåren, mm. Allt detta ryms inom den tid som gått ifrån år 2000 då vi brände av en gigantisk raket vid tolvslaget, tills det att klockan slår tolv och det är 2010. Det är många känslor och händelser och jag får rysningar när jag tänker på dem.

De största skillnaderna var skolbytena. Loftahammar till Överum för högstadiet, Överum till Västervik för gymnasietiden. Att flytta hemifrån till min egna lilla etta och få känna ansvar för städning, ekonomi, självbehärskning i form av att lägga sig i tid, upp i tid, i skolan i tid. Att göra allt som behövde göras. En otroligt utvecklande tid och det finns hur många minnen som helst – och att inte tala om de hundratals inlägg ifrån gymansietiden och min smärre depression.

Puberteten och att börja känna sig allt mer manlig är också en viktig del. Och tillsammans med det så går kärlek hand i hand. Den första riktiga kyssen, kärleken, hur våren gjorde sig allt mer till känna. Första riktiga, seriösa flickvännen. De första, staplande idotiska stegen.

Och hur min politiska syn också tog sina steg framåt. Ifrån något högerextrema tankar till dagens Pirat-politik och att jag gärna ser att jag står framåt än åt höger eller vänster. Ifrågasättandet av livet och allt som finns därtill. Min första kostym.

Gymnasietiden då man insåg att man inte var en vilksen själv i ett hav av stolpskott. Det fanns folk som inte konstant idiotförklarade än och man mötte massvis med nya vänner som man hellre stötta sig mot, umgicks och festade med. Men även de allt starkare banden med de barndomsvännerna man hade och som jag har kvar än idag. Hur vi alltid stått där, trots våra relativt stora olikheter.

Också hur min självbehärskning, finnandet av mig själv och dess relation till självkänsla och självförtroende.

Jag hann förlova mig och vara ihop med en fantastisk kvinna i hela tre år. Oavsett hur det ser ut idag mellan oss, eller hur vi ser på det, så kommer vi alltid att ha den tiden. Att man även bodde med henne unde nästan hela denna tid. Att bo ihop med en kvinna på det viset var nytt, spännande och väldigt roligt.

Jag hann bo i tre lägenheter i Västervik, flytta hem till Loftahammar igen, jobbat i Västervik, tömt en gammal ICA-butik, jobbat som telefonmäklare, bott i Loftahammar, Västervik, Linköping och Göteborg. Även jobbat på ICA i Loftahammar de flesta sommrar, med en liten paus då jag jobbade som soppgubbe – det bästa jobb jag haft.

Jag har sårat människor något otroligt. Jag har räddat andra. Jag har gläds vissa medans andra har gläds åt mig. Nu står mycket efter ”Hur kan jag stå till tjänst?”. Jag vill dela med mig av allt jag kan och hjälpa folk med det jag kan.

Jag har kommit underfull med vart jag vill vara och kommit dit. Jag har startat eget och lärt mig massor.

Insett att allmänbildning är något som står mig nära. Kunskap om allt. Hellre lite om allt än allt om lite. Kunskap är fantastiskt roligt och jag vill kunna svara på i princip alla frågor som mina barn kommer att ha.

Jag har insett så mycket och jag har verkligen tagit vara på situationer och händelser. Lärt mig att uppskatta det minsta i allt. I var sekund. Jag har lärt mig att ta fram skönhet och se den för vad den är.

Ubuntu har också haft en gigantisk påverkan på mig. Det är något som jag tagit till mig som min livsfilosofi. Ubuntu är ett Linux-distribution, men det är också en urålderlig, afrikans livsfilosofi . Medmänsklighet mot andra och att man är vad man är pga. vad andra är eller vad de gör.
Mycket i det och i hela den öppna källkods-världen är något som står mig nära. Att vara öppen, fritänkande och inte inlåst i ett mönster. Att inte se allt till ekonomiska principer eller som ens motiv och mål. Allt handlar om frihet i dubbel bemärklese och något som jag lever var dag efter. Jag vill bidra till något större än att i min lilla bubbla övervinna allting igenom att slå ner allt motstånd.

Glömmer aldrig den gången då jag en tidig morgon satt framför det stora fönstret i vardagsrummet i min och syrrans lägenhet, Midgård och såg hur en blodröd sol gick uppp bakom taken. Det var en syn som värmer mitt hjärta än idag.

 

Kuriosa:

Årets mest överanvända ord: Miljövänlig och Molnet.
Årtiondets mest överanvända ord: Miljövänlig.
 

Årets misslyckande: Låta våra marionetter till politiker att göra Sverige till en polisstat.
Decenniets misslyckande:
Att män och kvinnor ännu inte är fullständigt jämställda.

Trender som växte under året:

  • Facebook
  • Twitter (och liknande)
  • Piratpartiet
  • YouTube

Trender som minskade under året:

  • Alla andra sociala sajter.

Favorit-låtar under det gångna året:

  • Håkan Hellström – Kom igen, Lena!
  • Evert TaubeHåkan Hellström & Sven-Bertul Taube – Så länge skutan kan gå (Evert Taube)
  • Håkan Hellström & Sven-Bertul Taube –  Serenad i Prästgården
  • Florence Valentin – Vårt Hem, Vår Borg
  • Florence Valentin – 8 & 5
  • Markus Krunegård – Jag är en vampyr
  • Markus Krunegård – Ibland gör man rätt, ibland gör man fel
  • Oasis – Wonderwall
  • Eldkvarn – Hunger Hotell
  • Goo Goo Dolls – Before It’s Too Late
  • Jakob Hellman – Lenas Visa
  • Montt Mardié – Come on Eileen
  • Montt Mardié – Gloria
  • Montt Mardié – Saltarö Berg
  • Tiger Lou – You can’t say o to me

Favorit-låtar under det gångna deceniet:

  • Magnus Uggla – Okänd Värld
  • Magnus Uggla – Panik
  • Håkan Hellström – Kom igen, Lena!
  • Håkan Hellström – Gårdakvarnar och skit
  • Håkan Hellström – Känn ingen sorg för mig Göteborg
  • Håkan Hellström – Minnen av aprilhimlen
  • Håkan Hellström – Mississippi kan vänta
  • Håkan Hellström – Det är så jag säger det
  • Ted Gärdestad – Sol, Vind och Vatten
  • Ted Gärdestad – Öppna din himmel
  • Ted Gärdestad – Can’t stop the train
  • The Ark – Tell me this night is over
  • Evergrey – I’m Sorry
  • Evergrey –
  • 3 Doors Down – Be like that
  • Queen – Somebody to love
  • Queen – Bohemian Rhapsody
  • Krisian Anttila – Din Kärlek
  • Krisian Anttila – Smutser
  • Krisian Anttila – Paris
  • Krisian Anttila – Benjamin och Jag
  • David Gray – This Years Love
  • Machinae Supremacy – Rogue World Asylum
  • Machinae Supremacy – Radio Future
  • Machinae Supremacy – Trough the looking glass
  • Machinae Supremacy – Skin
  • Machinae Supremacy – I know the Reaper
  • Tiger Lou – You can’t say o to me

 

Favorit-filmer under det gånga året:

  • Transformers 2
  • Avatar
  • The Boat that Rocked
  • Yes Man
  • The Hangover
  • The Curious Case of Benjamin Button

Favorit-filmer under det gånga deceniumet:

  • Sagan om Ringen – Triologin.
  • Star Wars III: Revenge of the Sith.
  • Brokeback Mountain.
  • Hitchhikers Guide to the Galaxy.
  • 300
  • A Good Year
  • Den Enskilde Medborgaren
  • Step Brothers
  • The Curious Case of Benjamin Button
  • V for Vendetta
  • Yes Man
  • The Hangover
  • American Pie och American Pie 2

Och många, många fler låtar och filmer. Kanske lägger jag till något mer senare, nu vill jag bara få detta postat.

1 Dec

Svart tisdag – FRA.

Idag kopplades kablarna in till Försvarets Radioanstalt – FRA. Det är en svart tisdag.

Om det nu var sanning som våra kära politiker talade så hade jag kanske inte inte varit varit så orolig. Och jag är inte så orolig personligen som jag är över Sveriges demokratiska framtid. Som jag ser det så har vår kära stadsminister fått sig ett par goda ord ifrån Maffian (aka. mediaundustrin) och helt enkelt fått honom att genomföra ett förslag som Socialdemokraterna kom med.

Våra politiker ljuger helt enkelt om FRA. Visst så är det väl bra att de kan spåra och kanske även motverka terrorhot, men då Maffian gett sig på oss teknikintresserade fildelare som faktiskt man utveckla bättre saker än vad de kan så gör det bara att vi tillverkar tekniker som får oss att gå under jorden som sedan terrorister, pedofiler och annat grövre folk än fildelare, sedan kommer att använda sig av med. Det blir helt enkelt tillslut svårare och svårare, om minte omöjligt att spåra oss.

TOR, OTR, I2P, HTTPS, DHT – you name it. Det är tekniker som gör det möjligt att gömma allt som vi gör, delar, tänker och säger. Det har blivit att vi skyddar oss mer ifrån ”lagens långa arm” (aka. korrupta arm) än ifrån nätfiske och annat skit man är rädd för när man utför banktjänster.

Våra lagar är ju till för att skydda oss medborgare. Iallfall är det så det är tänkt i ett demoktratiskt samhälle. Nu är Sveriges demokrati så jävla korrupt så att det är sanslöst, det är därför det går såhär. I princip hela Sveriges medborgare är emot FRA-lagen (+IPRED och ACTA – om de visste mer om den), så varför går de ändå igenom med den? Ren idioti eller barnslighet.

De har lyssnar för mycket på Maffian. Se då att varken SÄPO eller Polisen fick be om utdrag ur de avlyssningar som FRA snappar upp – nu får de istället dem. Fint att de kommer undan de att de inte får be om saker utan istället få dem på ett jävla silverfat.

Jag hade nog förvisso inte varit lika mycket emot FRA om det inte hade varit för att det inte är säkert. Att ge mänskligheten ett verktyg som detta – det är klart som fan att det kommer att utnyttjas. Människor som kommer att köpas för att ta reda på information. Andra som kommer att ta del av det via andra vägar som hot eller hackning.

”Det är bara traffik som korsars Sveriges gränser som kommer att övervakas.” Jo, visst är det så. Synd bara att hela jävla internet är spritt runt hela världen och går en väldigt massa olika vägar. Och bara för att din hemsida, blogg, porrsida, fildelningssida eller vad som helst, är svensk så behöver det itne betyda att dess traffik går inom Sverige.

Eller se på alla IM (chattar). MSN går via MSN (Logitech) servrar som inte precis befinner sig i Sverige.

Jag ska återigen ta upp mina guider om hur du kan kryptera din data. Innan dess kan ni dock ta en titt på FRA Workshop. Dock är jag emot sk. ”Darknets”. Vi ska inte gömma oss, vi ska visa oss och vi ska visa vårt obehag och motsättning. Jag tänker återigen ta tag i mitt medlemskap i Piratpartiet. Jag tänker inte låta mig leva i en värld som mer och mer liknar övervakningssamhället. Inte heller låta mina medmänniskor, nära och kära, eller barn leva i det.

Kort och gått så ser jag det som att var människans integritet inte är värd att sättas på spel för att inte Britney Spears eller Westlifes nya skiva säljer dåligt.

Stoppa FRA, stoppa skändning av våra privatliv. Rösta på något som motsätter sig detta. Min röst kommer att gå på Piratpartiet i valet 2010. Det är inte bara för att jag håller med deras frågor – de är också de som är minst korrupta – och det är de, som min vän sa, som man röstar på.

13 Aug

Magnus Uggla blir hellre våldtagen av The Pirate Bay än av Spotify.

Magnus Uggla - Om Bobbo VikingMagnus Uggla – en av min barndoms största idoler och fortfarande nära mitt hjärta. Den bästa skivan han har gjort är den första: ”Om Bobbo Viking”. Den känns mer passionerad, viljestark, mindre utpumbad och inte så överdrivet professionell. Jag har lyssnat på Magnus Uggla till och från så länge som jag kan minnas.

Men ”Om Bobbo Viking”, den innehåller låtar som Starlet, Okänd Värld och andra låtar som herr Magnus Uggla själv aldrig haft med på sina samlingsalbum – för det är den del av dessa. På senare år så har jag mer och mer sätt Magnus Uggla som en yngre, gammal gubbe som bara inte kan lägga av, trots att hans tid som svensk pop-artist är över. Kanske är det för hans musik inte känns lika passionerad som utpumpad numera. Att han hänger kvar för att han helt enkelt inte kan något annat – vilket egentligen är en godtagbar anledning.

Men samtidigt så är han ju så skön. Har haft egna program som ”Vart fan är mitt band” och ”Vart fan är min revy” – helt underbart. Iallfall det enstaka avsnitt som jag såg av det förstnämnda. Sedan var jag även och såg honom i Linköping förra sommaren.
Något som jag alltid har uppskattat i hans texter är hans rena ärlighet, något som jag kan tänka mig att andra i hans närhet inte uppskattar lika mycket.

Något som jag dock också har reagerat över angående herr Uggla och som har fått mig att lite rygga tillbaka och satt idéer i rullning är han verkar så properietär. Nu vet jag inte säkert, men jag ser Magnus Uggla som en artist som verkligen vill och ska ha pengar för sin musik han gör. Att han hatar allt vad det heter med Piratkopiering osv. (Och så finns ingen RSS-feed på sidan, så han vill verkligen inte bli kopierad. Själv har jag nästan alla hans skivor, och hade alla på datorn innan jag tog bort dem i plats för Spotify – dum idé. Nu är jag utan all hans musik igen, då jag inte orkar att rippa mina undanstoppade skivor till datorn.

Varför? Jo, för igår så gick Magnus Uggla ut på sin blogg och sa att han ”…blir hellre våldtagen av Pirate Bay än rövknullad av Hasse Breitholtz och Sony Music och kommer därför att lyfta alla mina låtar från Spotify i väntan på en hederlig nättjänst.”. Hans musik är alltså borta ifrån Spotfiy (har inte kollat det än förvisso) och jag får återigen bege mig till gamla goda The Pirate Bay och ladda ner de skivor som är värda att ha.

Nu är bara frågan om han har ”lyft” sina låtar ifrån Spotify just för att han inte får betalt, eller om han har gjort det för att bevisa dumheten med en ”laglig” musiktjänst där artisterna ändå inte tjänar något. Om det första är fallet så kan han ju faktiskt ha det, men är det dock det andra så kanske man ska ta och skicka en slant till honom – svart! Det är då jävligt bra gjort och stå upp för det!

Det är också det som jag alltid har sagt. Det är inte artisterna som förlorar pengar i detta upptåg om Piratkopiering, utan det är skivbolagen – och ja; Fuck them! De har gjort sitt jobb och haft sin tid i rampljuset, håller du inte med Magnus Uggla?