Hoppa till innehåll

Månad: april 2011

Problem med IMAP och Gmail i din mail-klient?

Idag när jag skulle sägga igång med arbetet och jag startade upp Firefox, Evolution och Pidgin, fick jag upp en lösenordsförfrågan för mitt IMAP för Gmail-konto. Då det har hänt förut så visste jag att felet inte låg i huruvida lösenordet var rätt eller fel, utan att de uppstått en tillfällig blockering för IMAP till mitt konto. Det kan uppstå efter för mycket anrop efter filer osch andra anledningar.

Denna gång tänkte jag säga hur man gör för att rätta till felet:

  1. Se till att din mailklient är avstängd – eller alla dina klienter är stängda, snarare.
  2. Öppna en webbläsare.
  3. Gå till följande adress, beroende på vilket konto det gäller:
    Gmail: https://www.google.com/accounts/UnlockCaptcha
    Google Apps (egen domän): https://www.google.com/a/[domain.com]/UnlockCaptcha
  4. Fyll i informationen.
  5. Klart!
Kommentarer är stängda

Vad har hänt med TV4?

Tidigare denna afton så såg jag på nyheterna på TV4. Jag reagerade på att det var en del som hade förändrats, som hade gjorts om.
Bland annat, hade studion gjorts om och de filmade annorlunda. Men det var inte det som jag egentligen reagerade på, utan det var det faktum att de talade på något annat sätt, att de hade en reklampaus – MITT I NYHETERNA – och att de tycktes gjort om nyheterna till något jävla jippo.

– ”Efter reklamen kommer vi att visa dethär.” Vad fan? Jag hade suttit kvar om det inte varit för den där reklampausen. Men att de behövde göra reklam för de kommande nyheterna, för att kunna visa reklam i nyheterna är löjligt.

Det kändes verkligen som att TV4 hade kommersialiserats till en extrem grad.

Studion var fin, men att de sabbade orden för att de blivit tvugna att börja uttala nyheterna på något nytt sätt, eller att kameran rörde sig såsom i en actionfilm, tyckte jag inte om.

Jag är en gammelmodig man som gillar förändringar. Detta är dock inte särskilt uppskattat.

1 kommentar

Ung kärlek.

Idag mötte jag min första flickvän på stan, på krogen. Det var i sjuan som vi blev tillsammans. Vi var ack så små. Aldrig hade jag haft en känsla av ett förhållande – det var på chans. Hon var så sött. Idag, sju år senare, är hon en kvinna. En ung, vacker kvinna med ljuva kinder. Jag bar ”gubbyxor”, vit skjorta, väst och ljusblå slips. Vi var nu vuxna. Vi hade gjort val, vi hade kommit någonstans.

Jag blev häpen, förbryllad och hänförd. Det var så länge sedan. Ett sådant gap. Vad var allt som hade hänt? Vart hade vi varit? Fanns något kvar? Mina vänner försökte få mig att ta mig ann gitarren och sjunga på scen – på flertalet ställen. Jag tänkte på Moto Boy’s Blue Motorbike. Vi tjaffsade om vem som gjort slut. Jag vet att det var hon, och jag vet varför för jag har drömt mardrömmar om det efteråt.

Man förstår på ett annat sätt att tiden går. ”Jag vet att jag blir äldre, och de omkring mig. Men resten då?”. Det är egentligen givet, men ändå så otroligt fascinerande. Jag fann en längta, och även en saknad.

Kärlek.
Livets stora frågor.
Jag fäller en tår.
Konfiguerar ett nätverk.
Vad har förändrats?
Allt.

You better hold on tight, ’couse I like the sense of speed, and I like the sense of you.

Vi har fortfarande val.

 

EDIT: Efter det inlägget fan jag senare en låt som passande än bättre.

Kommentarer är stängda

Vad köper du och vem är du?

Jag är lite osäker på hur jag ska börja, eller vart jag vill komma med detta. Jag vill säga som så att jag gärna ser mig själv som en människa som sticker ut lite. Jag säger inte att jag faktiskt gör, eller om det ens är möjligt. Men om det är det så anser jag att om man kan sticka ut så är det något bra. Att sticka ut är något bra.

”The world belongs to those
Who stand out from the rows
Of wayward and misguided silent souls.
History is shamed.
By people laying blame.
To everyone who doesn’t feel the same.” – Machinae Supremacy, Reanimator

Jag vill inte vara en av personerna i ledet som är livet. Att man bara följer strömmen, låter världens normer fånga en och hålla en i ett fast och grepp man inte kan komma ur. Jag väljer det mörka fältet av valmöjlighet. Där inget är säkert, men där alla möjligheter.

Jag vill inte ha det som alla andra vill ha. Jag följer inte mode – medvetet. Eufemismen lyder:

You drink what they sell. I drink what I bought” – Daniel Holm, 110418

Vem är du?

”Now, which one are you, the driver or the car?” – Machinae Supremacy, Overworld

Kommentarer är stängda

Spotify förvånar inte.

Spotify har återigen förändrat sin prenumerationsmodell för deras gratistjänst. Ifrån början så kunde man lyssna på hur mycket musik som helst, emot att man fick ta del av reklam som hoppade upp i ansiktet eller fyllde ens öron, mellan låtarna. Sedan begränsades lyssnandet till 40 timmar per månad, för nu gå ner till endast 20 timmar/månad och den mest uppseende begränsningen; att man bara får lyssna på en låt fem gånger. Fem gånger är vad jag kan lyssna på en go låt – på en dag!

Men Spotify förvånar mig inte över detta. De behöver få in pengar och det var bara en tidsfråga innan detta skulle ske. Egentligen skulle gratistjänsten helt försvinna, men det är en bra kanal och det lär ge en del i intäkter – men inte tillräckliga – se bara vad Magnus Uggla skrev för en tid tillbaka, och han lär inte vara ensam om det. Men det är inte hos artisterna problemet ligger. Eller det är inte pga. av dem. Spotify ägs, till en sjättedel, av världens, fyra, största musikbolag (aka. Maffian), Universal Music Group, EMI Music, Warner Music Group* och Sony BMG. Även av mindre skivbolag som Merlin, The Orchard och Bonnier Amigo.

Det är dessa fyra bolag som vill ha mer utdelning och vill inte att musik ska vara fri. Till en början har Spotify fått fria händer, men nu tvingas de att underkasta sig mediaindustrin, som så många andra. Spotify måste visa att de kan få in mer pengar och blir därmed tvungna att begräna deras ”öppna” tjänst för att fler ska börja betala och att då deras säkra inkomst ska bli högre och ge mer resultat inför Maffian.

Det finns dessutom mer begränsningar hos Spotify. Se till det tekniska faktum att deras musik streamas i det fria ljudformatet Ogg Vorbis, men att man sedan inte ska kunna spela upp musik som, man har lokalt lagrat på sin dator, är lagrade i just det formatet. Nej, då måste man ha musiken i det properitära MP3-format.

Anledning? Makt.

Kommentarer är stängda

Humble Frozenbyte Bundle – Bundle #3.

För snart ett år sedan lanserades en idé av Jeff Rosen, ifrån Wolfire Games, som gick ut på att man kunde köpa en ”bundle” (eller bunt, om du föredrar) med spel för precis det man ville ge för dem. Dessutom kunde man välja hur pengarna skulle fördelas mellan utvecklarna och även till välgörenhet. Idéen var Humble Indie Bundle och det blev en succé och man fick in ihop nästan 8 miljoner kronor ( $1 270 000 )!

Alltså, vi tar det igen: Du får ge vad fan du vill för ett gäng spel!

Humble Indie Bundle innehöll:

Det gick alltså så bra att man gjorde en bundle till. Humble Indie Bundle #2 innehöll:

Denna bundle tjänade ihop till nästan 11 miljoner kronor ( $1 750 000 ) – 3 miljoner kronor på första dagen!

Nu är det alltså en tredje bundle släppt och alla spelen är skapade av det finska spelbolaget Frostbyte. Innehåller bla.:

Jag har köpt de två tidigarna bundlarna och kommer givetvis att köpa även denna. Det är inte bara för att det är helt fantastiska spel – vilket man förvisso märkt i efterhand och understryker vikten av detta ännu mer – det är en helt fantastisk idé!

Oberoende av plattform, de har skippat DRM och dessutom har flera spel blivit öppen källkod då försäljningen gått över en viss summa. Det gynnar alla och är bara fantastiskt.

Med det sagt; ta och köp en bunt du med!

Kommentarer är stängda

Datorer.

Jag har arbetat i många år med datorer och något som man har lärt sig av dem är att de kan vara läskigt oförutsägbara.

Jag fick problem med mitt 3G-modem häromdagen och när jag inte kunde få igång det efter flera tillvägagångsätt så begav jag mig till min operatörs närmaste butik och lämnade in den.

Fick tillbaka modemet samma dag – med uppdaterad firmware och nytt SIM-kort – och när jag idag skulle testa det så ville de fortfarande inte fungera. Jag testar återigen flera sätt – wvdial, connman. Inget fungerar. In och ur med modemet, flera init-signaler, testar med i mobilen, inget. Ofono / modemmanager, inget. Testar olika datorer, inget.

Sen åter i min laptop så hoppar det helt plötsligt igång – utan att jag gjort ett enda skit.

Kommentarer är stängda

Tänk på döden.

Det finns flera kyrkogårdar här i Göteborg, som det står just det vid deras portar och ingångar. Tänk på döden.

Jag tycker verkligen att det är något man ska tänka på, av flera anledningar. Ens tid på denna jord är begränsad och att leva varje dag som om det vore den sista är kanske något man ska tänka på – om än med en nypa salt.

Man kanske ska inte leva på i den utsträckning att du gör val som sedan förstör ens framtid. Morgondagen kommer högst sannolikt. Men livet är för kort för att skjuta upp saker. Saker som du vill skapa, göra säga. Gör din drömresax, bekänn din kärlek.

Som väldigt liten var jag livrädd för döden. Denna fruktansvärda känsla kommer ibland igen i andra former där ens värld förändras. Jag minns att jag bönade om att få vetskapen om döden eliminerad. Idag är jag glad för motsatsen. Jag tänker ofta och mycket på döden. Varför vet jag inte – kanske är det något som jag har utvecklat för att ytterligare fånga varje dag och uppskatta allt.

Jag räds inte alls döden längre. Faktum är att det känns befriande att den finns. Att leva för evigt hade jag inte velat av flera anledningar. Bla. att jag då säkerligen inte uppskattat livet på samma sätt och att det faktiskt är skönt att en dag få vila för evigt.

Jag tror inte på ett liv efter döden, utan när du ditt sista andetag har tagit så är det slut. Det finns bara inget mer. Precis som innan man föddes.
En del av vad jag lever för är dock att lämna ett avtryck innan min tid är kommen.

Hur är det med dig?
Postad med Drupal Editor ifrån Android

Kommentarer är stängda

Man kan aldrig förbereda sig.

Slut på liv och slut på kärlek är naturliga och oundvikliga händelser i livet, men ändå något som man aldrig kan förbereda sig på.
Jag har nära och kära som har förlorat allt ifrån flickvänner till föräldrar. Just att förlora ens föräldrar är verkligen en sak som är oundviklig. Man har skapats och har naturen sin rätta gång så beger sig ens föräldrar iväg innan man själv gör det. Att detta är något som kommer, tänker man inte ofta på. Kanske för att man fruktar den dagen, kanske för att man ser det som väldigt avlägset. Inget är rätt, inget är fel.
Men dagen kommer, man vet det, men man kan aldrig tänka sig det, det faktiska och man kan aldrig förbereda sig på det. Vänner som förlorat sina fäder och man har känt deras sorg – tycker man – Men den sorgen är inte alls deras sorg – den kan man aldrig känna eller förstå. Din sorg är inte någon annans. Frågan är om man ens förstår det på samma sätt även om man själv skulle förlora sin far. Det hela är nog väldigt upp till var och en.
Plötsligt kommer dagen. Dagen då allt förändras och ens värld kastas omkull. Man funderar på hur världen ska se ut utan denna bit som nu fattas. Man borde varit förberedd, tycker man. Men det hade du aldrig kunnat vara. Det gör ont. Men det ska det göra.
Jag förlorade min hund, Roxy, idag. Jag förstår inte att det är sant. Det är naturligt, men jag kunde inte ha föreställt mig den känslan.
Postad med Drupal Editor ifrån Android

1 kommentar

Toalettbesök.

Situationen när någon knackar på en toalettdörr, eller tar i dess handtag, för att försäkra sig om att toaletten är upptagen, alt. att göra personen därinne uppmärksam på att man står utanför, men att toalettbesökaren inte gör sig till känna.

På toaletten vill man vara anonym. På toaletten är det bara en själv som får veta vad som sker. Det är intimt. Privat.

Alla som hävdar att de inget har att dölja, men som låser dörren när de går på såväl publika toaletter, som de hemma. Annat är det på herrtoan på Järntorget. Skämt åsido.

Men det är ändå roligt detta med toalettbesök. Hur det är ”äckligare” med bajs än med kiss. Tjejer och killar har (oftast) inga problem med att urinera framför, eller bredvid, varandra. Men inte skulle man väl få för sig om att bajsa? Jag skulle inte, och jag skulle reagera om någon annan gjorde det.

Men varför denna skillnad? Är det tiden? Jag vill personligen ha alone time när jag skiter. Är det lukten? Kiss luktar egentligen inte heller så trevligt. Eller är det, det faktum att man måste torka sig efteråt? Och ordentligt. Och att det aldrig verkar ta slut.

När någon knackade på dörren till ”det lilla rummet” som jag befann mig i förut, talade jag vänligt om att jag ännu inte var klar.

Ingen idé att försöka vara anonym – man måste ju gå ut någon gång.
Postad med Drupal Editor ifrån Android

Kommentarer är stängda