Författare: Daniel Holm

Aldrig få vara fullkomligt lycklig.

Publicerat av Daniel Holm den 15 december, 2009

Som några av er vet, tror jag på karma. Och som jag berättat tidigare så tror jag nödvändligtvis inte på den traditionella karman utan en mer mental. Gör du något dumt så kommer du för eller senare att sätta dig i skiten. Är du däremot vänlig och snäll så kommer du att se klart.

Något jag har fått lära mig den mycket hårda vägen är att jag aldrig får vara helt lycklig. Det är alltid något som kommer att få mig på knä och jag får återigen jobba hårt för att resa mig.
Jag har två egentliga teorier, eller kanske tre.

1. Jag vill alltid ha mer. Att jag kanske aldrig är riktigt nöjd med det jag har. Jag anser mig egentligen alltid nöjd, men kanske är jag blind för verkligheten.

2. Att jag måste få vara med om all denna skit för att en dag bli den jag vill bli. Kanske är det undermedvetet, kanske är det den vägen som jag är menad att ta – dock så är jag svajig i tankar om ödet.

3. Finns igen egentlig anledning. Det är helt enkelt så att universum inte tillåter mig att vara lycklig.

Varför, frågar ni er kanske nu. Varför säger du såhär? För att det har skett allt för många gånger. När något väl flyter så går något annat i stöpet.
Mitt hjärta och min hjärna vandrar inte samma väg tillsammans och kan inte fungera samtidigt.

Lycka i skola, olycka i kärlek.
Lycka i kärlek, olycka i skola.

Det är den absolut vanligaste – eller kanske märkbaraste – händelsen. Men det finns så mycket mer. Säg att det går väl i både hjärta och sinne så skulle något annat hända. Förlorar mina vänner, blir tvungen att amputera benet (ja, det var ett skämt 😉

Ta de exempel när jag ska sätta upp en ny server. Allt är fixat med el, bandbredd, plats, installationen, backup eller vad som. Då kommer en liten skit grej att gå åt helvete vilket ändå kommer göra servern obrukbar tills jag fixat allt.

Det är i vilket fall alltid något som bryter glädjens linje. Kanske är jag just nu extra dyster, kanske lite för negativ, men saken är också den att jag hela tiden måste förbehålla mig den tanken att det snart kommer att gå åt helvete. Ta extra vara på situationen, på livet. Skulle kunna vara min lott. Skulle lika gärna kunna hända vem som helst av er – säger inte att det är bara jag och jag vill inte ha er jävla sympati! Jag vill bara få ner dessa tankar i text. Varken mer eller mindre.

Jag hoppas nog bara på för mycket och ser hoppet i det minsta. Jag är egentligen en optimist. Oroa er inte, jag mår faktiskt jätte bra. Vilket påvisar 1.

Kanske är jag bara blind?
Kanske är jag bara sjuk?

– Daniel, res dig. Du kan inte falla igen om du inte står.

Kommentarer är stängda

Tvinande yttrandefrihet.

Publicerat av Daniel Holm den 15 december, 2009

Detta är egentligen en rätt gammal ”nyhet”, men jag har gått och rets på den en tid nu och nu måste jag skriva av mig.

Vår kära Justitieminister, Beatrice Ask har nu lagt fram ett lagförslag om rent tekniskt skulle förbjuda människor om att ens prata om terrorism. Detta är ett hårt slag emot den yttrandefrihet som vi sägs ha i Sverige.

Det är oacceptabelt! Jag tycker verkligen inte om terrorism, men man måste givetvis få yttrycka de tankar man har om det.

Nu ser jag dock att detta med terrorism är lite överdrivet. Den mesta terrorismen är inte terrorism utan komplotter eller korruption. Tex. att Bush gärna ville ut och kriga lite och såg chansen igenom att skapa en terrosim-situation som förstörde tiotusentals människors liv då två plan fällde tvillingtornen.

Sådär, nu har jag pratat om terrorism och jag accepterar helt enkelt inte någon typ av censur eller restriktion i ett demokratiskt land. Varken Sverige, EU eller övriga världen.

Att uppmana till brott är redan idag olagligt, oavsett om det är politiskt motiverad brottslighet som i fallet med terrorism. Alltså måste denna lag innebära något nytt, som försvagar yttrande- och åsiktsfriheten. Lagstiftare har på kort tid tummat friskt på grundläggande, och grundlagsskyddade, rättigheter. – Rick Falkvinge

Länkar och referenser:

Riksdag & Departement, artikel igår om dagens regeringssammanträde
Stockholmsprogrammet och nyckelutdrag från Beatrice Asks underläggande rapport från den s.k. ”Framtidsgruppen”, bloggpost och vidarelänkar hos Rick Falkvinge om att kriminalisera ”terroristprat”
EU-ramverket i sin helhet.
Nyckeltext ur lagtexten, definitionen på offentlig uppmaning till terroristbrott: ”att sprida eller på annat sätt göra ett meddelande tillgängligt för allmänheten i syfte att anstifta till något av de brott som anges i artikel 1.1 a-h, om detta handlingssätt, oavsett om det är fråga om att direkt förespråka terroristbrott eller inte, medför fara för att ett eller flera sådana brott begås”.

Kommentarer är stängda

Meningen med livet är lycka.

Publicerat av Daniel Holm den 15 december, 2009

I tidigare inlägg skrev jag om livet som ingenting. Det finns ingen mening. Som oreligös så finns det inte. Du lever, du går i skola för att få jobb, du får jobb, bildar familj, dör och dina barn går i samma spår.

Men det gäller att skapa sitt egna syfte.

Det huvudsakliga syftet är ändå att bli lycklig. Det ultimata. Bli kär, ubilda dig till något roligt så att du får ett toppenjobb, skaffa barn för att du vill skapa något med den du älskar, dö lycklig. Att du på din dödsbädd ser tillbaka på ditt liv och ler.

Lev med människor som får dig att känna dig trygg, uppskattad och livfull. Kom ut. Var inte rädd.

Gör allt idag, imorgon är det försent. Gör allt idag, för var det roligt kan du göra om det imorgon.

(Precis när jag skulle posta så fick jag ett Fortunemeddelande som sa att jag kommer gifta mig inom ett år och skilja mig inom två. Vilken ironi. Tur att jag får 288 meddelande per dag. Rolig läsning, dock. Man kanske skulle lägga till det på var sida som laddas? Hmm..)

Kommentarer är stängda

Jag Stöter på Dig.

Publicerat av Daniel Holm den 14 december, 2009

Jag var i ett tidigare inlägg osäker på hur jag bar mig åt när jag stötte på någon. Jag gör egentligen varken mer eller mindre än det jag normalt skulle göra.
När jag träffar en ny person så följs det alltid av att jag skakar hand och säger mitt namn. Här är det ingen skillnad. Jag är nyfiken av natur och frågar gärna allt ifrån hur det är, vad hon gör, framtidisutsikt eller vad som, till livets stora frågor.

Men så slog det mig. Svaret är självklart! Den person som jag visar extra intresse för ger jag min tid. Min tid är det absolut dyrbaraste och värdefullaste som jag har. Finns inget som sätter sig över den.

Det är hur jag prioriterar min tid för andra som gör skillnaden. Vem jag väljer att vara med just nu, just då. Eller vad jag gör. Om jag pluggar eller ser en film. Vilket som ger mig mest värde för situationen eller för framtiden.

Mitt extra intresse av en kvinna är att jag ger henne min tid. Det är lite som sången ”Jag ger dig min morgon, jag ger dig min dag.” (Bara att jag inte är inlåst till just den morgonen. Det är en fin låt, men nästan lite mans-dum. ”Om du var vaken skulle jag ge dig allt det där, jag aldrig ger dig”.)

För den kvinnan jag ger mitt intresse för går oftast före det allra mesta. Säg att jag måste plugga. Jag vill dessutom göra något annat för att inte bara plugga. Kanske vill jag spela ett spel, bygga någonting, skriva ett inlägg, ringa en vän. Men vid min tid och mitt intresse så kommer jag att välja bort det för att då en kort tids möte eller diskussion med den jag då är intresserad av.

Annars finns det inte mycket annat. Tycker jag att en kvinna är vacker så kommer jag säga det. Ifall jag tycker hon är trevlig så säger jag det. Ifall komplimangen och intresset faller på samma person så är det inte mycket annat än en slump. Iallfall delvis. Givetvis hör utseendet till det ev. intresset. Dock inte i det stora hela. Dock är det i mina ögon, se du ifrån dina. Och så också att ifall man nu får spendera tid med henne så lär ju fler situationer för komplimanger ske.

(Och man ska ge komplimanger! Såvida man faktiskt tycker det man säger. Tycker du däremot det inte så håll käft och ljug inte.)

Det hela kanske låter väldigt dumt, men den kvinnan som fått mitt intresse är den som är värd min tid. Det är precis som mina närmaste vänner och familj är värda den mer än de som inte står mig lika nära.

Kommentarer är stängda

Socialt sketet-Facebook-media.

Publicerat av Daniel Holm den 14 december, 2009

Facebook är så jävla överdrivet och överskattat.

– ”Tack för ikväll.”
– ”Tack själv.”

Säger man inte det innan man går?! Upprepa det för upprepandets skull – online. Att man ska göra allt skit på Facebook. Glömma bort det andra i llivet.
Folk åker till varandra för att ses – och sitter på Facebook.

Facebook i sig är ett oerhört gott initiativ och en toppen idé!
Ett anstikte, en profil på internet.

Men bara för det så behöver man inte fylla det med skit. Dela med sig av varenda helvete som finns och gå med i var skit som finns.

Jag fårstår helt att vissa vill dela med sig av div. Jag bloggar inte bara för att göra skillnad, skapa en tanke och uppfattning. Jag bloggar också för att bli av med mina tankar. Rensa huvudet. Det var iallfall därför som jag började blogga.

Nu har jag också börjat twittra. Eller jag hållt på i ett halvår och det är gött. Slänga ut snabba tankar, snabba händelser, kommentarer eller vad som. Skönt med fantasin att någon faktiskt lyssnar.

Man kan twittra en länk till en nyhet istället för att skriva av den själv. Sen både twittrar och bloggar jag för att kunna läsa det i framtiden – vilket är underbart!
Läste nyligen ett inlägg ifrån tre år sedan och jag sitter, komiskt nog, i en rätt snarlik sits.

Twitter är i mångt och mycket ”Vad tänker du på” som finns på Facebook. Dock är man begränsad till 160 tecken.
Men det är här som gränser fan får tillkomma! Men behöver inte upprepa allting dag in, dag ut. Inte de konstanta ”nu lägger jag mig”, ”god morgon”, ”kaffe” eller ”Nu ska jag skita”. Skriv det du just nu tänker på.

Svältande barn, uteliggare, miljöproblem, FRA, IPRED, ACTA, Politik, Korruption. Att du saknar den du älskar eller annat som är kul att veta. För det är ju också så att det är praktiskt.

Jag och min kära far pratar inte mer än kanske max en gång i veckan. Inte för att vi inte vill utan för att vi bara inte gör det. Istället läser han mina twittringar så vet han ändå vad jag styr med. Och är man kanske bara nyfiken på hur det är med någon så är det ett bra sätt att kolla Twitter eller då kanske Facebook.

Men allt beöver fan inte kretsa runt det och jag vill inte ha alla jävla skit notifieringar tryckta in ansiktet på mig! För trots att jag avskyr Facebook rent praktiskt, älskar det rent teoretiskt så kollar jag ändå till det. (Via Gwibber).

Jag skulle gärna ta bort mitt konto men jag kommer inte att göra det pga. flera anledningar. Dels så är det som sagt ett gott iniativ och det kanske mognar så småningom. Dels så är internet mitt yrke och dels så är det så stort att det kan vara nödvändigt för att folk ska kunna få tag på mig för att senare byta kommunikationsplattform.

Åh, precis nyss stoppade polisen en bil precis utanför huset. Det var kul att se att Västervikspolisen åker runt även på söndagsnatten. (Twittrat).

Kommentarer är stängda

Tredje Advent och Lucia.

Publicerat av Daniel Holm den 13 december, 2009

Nu är det tredje advent och dessutom Lucia. Tankar ifrån barndom där man var med i kör som stjärngosse och/eller tomtenisse kommer fram. De sa att jag hade fin sångröst som liten. Att jag dessutom hördes tydligt ibland kören. Ensam kille var jag oftast.

Dagen har mest handlat om studier, och mer av det ska det bli. Dock så blev den en paus med mat och efter det så kollade vi på Lucia på SVT. Jag måste bara säga det att de/ni (ifall någon av er någonsin skulle läsa detta) var makalösa. Ni var så jävla duktiga och vackra!

Tycker dessutom att man ska ta och läsa på lite om just Lucia nu när det är tillfälle:

Den unga kristna jungfrun Lucia led martyrdöden under kejsar Diocletianus förföljelse. Hon avbildas i den kristna konsten med ett svärd eller en dolk och ett sår i halsen. Hon kan också hålla två ögon på ett fat, vilken åsyftar legenden att hon före sin död rev ut sina ögon och sände dem till sin trolovade. Guds moder gav henne dock ett par nya och ännu vackrare ögon. Som attribut har hon dessutom en palmkvist och en oljelampa eller ett ljus i handen.
– Ifrån Wikipedia

Kommentarer är stängda

Dagens Kommando: Låt bakgrundsbilderna flöda!

Publicerat av Daniel Holm den 13 december, 2009

Älskar du som jag med makalösa bakgrundsbilder? Eller bilder rent generellt? Internet kryllar av fantastiska bilder, många av dem vill man gärna använda istället för att bara låta dem ligga i en mapp.

Idag blev jag tipsad om ett pack på 150 HD bilder: http://www.webupd8.org/2009/12/150-hd-wide-screen-wallpapers-wallpaper.html

När det är så många bilder så vill man ju gärna ha lite variation ibland dem, med. Och inte heller vill man så gärna variera dem manuellt. Då finns såväl flera alternativ till att lösa detta till de flesta plattformar. För GNU/Linux rekomenderar jag Drapes eller Wally – som dessutom finns till alla plattformar.

Kommentarer är stängda

Namnsdagar och Google Calendar.

Publicerat av Daniel Holm den 13 december, 2009

Igår (i förrgår, den 11) så fick jag ett SMS av en av mina nya fantastiska vänner i Göteborg. Hon gratulerade mig på min namnsdag. Det var visst Daniel-dagen.

För det första så blev jag oerhört glad för att jag verkar ha gjort ett sådant intryck hos dessa människor så att de även gratulerar mig på min namnsdag (fick yttligare en hälsning av en annan av dessa underbara vänner senare).

Kanske inte är en så stor grej för de flesta, men det värmer mitt hjärta. Dessutom var Amanda den första som gratulerade mig den dagen.

Detta satte direkt igång min tankesmedja och jag måste börja tänka på namnsdagar! Jag brukar aldrig vara först med att gratulera någon – dagen passerar oftast bara.

Därfär satte jag igång med att finna en lösning till detta. Det var rätt enkelt: Google Calendar. Jag använder den konstant. Lägger till varje lektion, arbetsdag, händelse, uppgift, resa, födelsedag, osv. och nu också namnsdagar.

Efter lite sökande (googlande 😉 så fann jag först att man skulle kunna söka reda på namnsdagar direkt i användargränsnittet för Calendar, vilket man inte alls kunde.

Dock så resulterade lite mer sökande i att jag fann denna sida med tillhörande namnsdagskalender i iCal-format: http://www.cs.se/how/calendar/
Så nu behöver jag inte mer tänka på att glömma någons namnsdag heller. En dag kanske man också lär sig dem utantill som våra föräldrar verkar kunna.

Fick dessutom en liten present av min mor på min namnsdag i form av ’Illustrerad Vetenskap’. Japp, det är vad jag numera läser. Bad i princip Datormagazin att dra åt helvete för en tid sedan – fick aldrig något svar, dock..

3 kommentarer

Allas våra hjärtan.

Publicerat av Daniel Holm den 10 december, 2009

Kärlek är inte det enklaste i denna värld. Du finner det på de mest underliga platser och situationer. Då du inte vill ha den, eller inte borde.

Mitt femte dygn var inte alls bra. Allt gick åt helvete. Matten, ansökning, gitarrspelandet, förlorad information, osäkerhet och kärleken.

Jag tog tag i mina tankar och såg till att sätta dem i rullning och prata om det. När svaren väl kom så kändes det naturligt. Jag hade aldrig vågat hoppas på något för just svaret. Det kändes ändå rätt okej. En lång, fantastisk promenad och lite julhandlande, med en av de mest makalösa kvinnor jag mött. Hemma blev det exponentiellt värre. Nu är det förvisso bättre igen efter en, kanske välbehövlig ensam, kväll. Dock med mer prat med denna makalösa kvinna. Aldrig har jag känt mig så uppskattad och aldrig har jag fått höra så vackra komplimanger. Men jag är kärlekskrank.

Nu är jag påväg ifrån Göteborg. Mitt älskade Göteborg. Jag vet inte när jag kommer tillbaka. Det kändes skit att åka förut. Kanske inte så mycket för mig som jag led med mina vänner. Kärleken är fantastisk men hemsk. Om man bara kunde fälla tårar. Inte för att det skulle hjälpa egentligen, men det skulle ändå vara befriande. Jag kan inget annat än att önska dessa underbara personer allt det bästa och att allt går vägen.

Dagen har ändå fixat sig idag. Vaknade tidigt, hade en bra morgon. Fick med alla grejerna, på bussen. Träffat några vänner ifrån min klass när jag gick Teknik på Västerviks Gymnasium, vilket var en fantastisk överraskning. Dessutom har jag fått en del andra viktiga ärenden gjorda.

Jag måste få mina texter klara, känner jag. Dock så blir det hårdplugg de närmaste dagarna.
Och jag tänker en massa. Jag är så delad. Men jag tänker inte längre trycka undan saker. Det är bättre att göra, tänka, säga klart det man vill. Du har känslor för en anledning – motsätt dig dem inte. Erkänn dem och lev!

Kommentarer är stängda

Heal me, I'm heartsick.

Publicerat av Daniel Holm den 9 december, 2009

Vaknade självmant för drygt en timme sedan och har inte kunnat somna om sedan dess. Dels för att jag känner mig stressad och dels för att en tanke har tyngt mig.

Jag har varit så osäker på en punkt under en tid nu. Kanske har jag varit mer rädd för svaret än tanken att det kommer att levas ut naturligt tillslut. Jag kan inte sluta och jag vill veta om det finns mer därtill som är värt att vänta in innan jag ger mig av.

Det finns så mycket att säga, men inget jag egentligen vill skriva. Allt vill jag göra på det gamla, hedliga sättet.

Nu har jag ändå kommit fram till ett och annat och känner mig inte lika osäker. Det är en risk man får ta – vart skulle man komma utan dem. Om en halvtimme så ska jag dra upp de andra grabbarna. Tills dess ska jag bara njuta av den enskilda tiden. Sen börjar min dag och det är mycket, mycket att göra. Saker jag vill, saker jag måste, saker jag inte vill.

”Jag vill bara att du ska veta att jag tänker på dig.”

2 kommentarer