Igår var det liv i luckan efter att vår statsminister, Fredrik Reinfeldt, sa att man ville se en ändring i dagens pension, och ville att man skulle kunna jobba till man var 75.
I det fallet att detta endast blir en möjlighet, inte ett krav, så är det kanske en god tanke. Trivs man bra med sitt yrke, säg att man utbildar, kanske man kan fortsätta med detta ett tag till. Men i det fallet att det istället faktiskt är just ett krav, att så ska det bli, så är det verkligen inget som håller!
75 år. Det är inte ungt. Vi människor är inte skapta för att leva så länge egentligen. Men nu gör vi det, och det är inte utan krämpor. Fysik smärta i form av problem med leder, eller sjukdomar som allzeimers eller demens uppstår.
Men varför säger då Reinfeldt detta? Jo, för att han anser att vi ”lever så länge nu och borde kunna jobba länge med.” Och att ”skapa en bättre levnadsituation för pensionärer.” Detta säger han bara för att vården i Sverige blir allt mer privatiserad, och man måste ju kunna betala sina vårdkostnader – själv!
Det är bara ett jävla tjuvknep för att decentralisera styret för allt som är kommunalt eller leds av landstinget! Fri vård, eller andra privilegier som man har i den svenska staten lär de vilja bli avställda. Allt ska bli privat, och för att detta ska fungera så vet de att majoriteten av det svenska folket kommer att behöva jobba hårdare, och nu, längre.
De gamla idag, är de som har byggt det samhället som vi lever i idag. Vad de blev, hur det blev. De har bidragit till vår ekonomi och en realiserad livsstil som de aldrig kunde drömma om. Vi ska värna om våra äldre. Inte bara alla fantastiska historier och upplevelser, utan också tacka dem för allt som de har gjort, under hela sina liv.
Tvinga dem jobba längre är befängt.
De kom för de unga, och jag blev förbannad.
De kom för de gamla, och jag blev riktigt förbannad.
Och så kom de för mig, och då tog det hus i helvete.