Hoppa till innehåll

Etikett: Val

USAs val 2012.

Publicerat av Daniel Holm den 7 november, 2012

Jag hade hade velat skriva några rader om det amerikanska presidentvalet som går av stapeln efter en ( val efter val) allt ökande uppståndelse. Mer pengar, mer snack, mer smutskastning och så vidare.
Jag hade också velat ha en valvaka, eller iallafall tagit del av en, men det blir inget av det.
Men jag vill ändå skriva lite, även om det inte blir lika djupt – hade varit försent imorgon.
Mitt Romney, som är republikanernas kandidat vid detta val, saknar min sympati av flera anledningar. Dels för att han är just republikan och delar således inte mina fundamentala åsikter. Konservativ, vilket återapeglas i politik om jämställd- och jämlikhet, homosexuellas rättigheter m.m.
Han är ett grotteskt pengatroll med skeva värderingar och så är han mormon – en ytterst kritisk tro med sanslösa påhitt och lögner. Religion hör inte till politik.
Barack Obama däremot, är en kandidat som har mitt fulla förtroende. Han är en frisk vind i ett förfallande USA. Demokrat med mycket närmare värderingar och åsikter.
Han försöker få till ett mycket mer jämlikt samhälle med mer rättvisa ställningar och livskalitét. Han har fått mycket kritik för att inte hållit vad han lovat, men det är inte lätt när man har hela senaten, som republikanerna har majoriteg i, mot sig.
Det ska bli spännande vad man vaknar upp till imorgon, och kanske skriver jag mer, det var ändå skönt att få lite ur sig. Jag hoppas dock innerligen att det inte blir Romney som får folket och elektorernas röst, för då måtte mänskligheten hjälpa oss.
Mitt Romney skrämmer skiten ur mig.
Återstår dock att se vad som händer, och om valt får tas om efter allt prat om felande voteringsmaskiner.

Kommentarer är stängda

Hur gör vi med EU?

Publicerat av Daniel Holm den 3 april, 2012

Jag instämmer med vad HAX nyligen skrev om att det är dags att sätta igång med planerna för EU-valet 2014. Om två år så är det snart dags att gå till valstugorna, och sitta och hålla valvaka. Det senaste valet var jag aktiv inom Piratpartiet i Västervik, och vi hade en valvaka på en pub, och jag var mycket glad över att det ändå fanns fler aktivister i omlopp, och att den lokala tidningen tog upp intresset. Och att vi sedan fick hela 7% i vårt första EU-val, var ju bara helt fantastiskt.

Om två veckor beger jag mig till Bryssel för att hälsa på Amelia Andersdotter, tillsammans med några andra piratpartister. Det ska givetvis bli otroligt spännande! Dels för att man ska få träffa en av de politiker som vi har satt på den platsen, och att dessutom få se EU’s hjärta. Det ska också bli spännande att se om det kanske är mot det hjärtat som man ska satsa att jobba mot i framtiden, som färdigutbildad politiker.

Det är dock detdär med att jag inte tycker särskilt mycket om EU. Enda gången jag faktiskt uppskattar EU är när man kan anmäla svenska dumheter dit, som IPRED eller dyl. För resten, enligt mig, är bara ett stort problem. Jag är inte helt säker på att jag vill att Sverige ska fortsätta att vara medlem i EU, och jag vill verkligen inte att vi ska gå med i EMU. Att jorden förr eller senare lär bli en förenad stat känns rätt så ofrånkomligt, men är ändå ett sätt att skjuta ifrån sig de nationella problemen och låta dem dra ut på tiden igenom att försöka lösa alla nationers liknande problem och igenom det försöka bulk-lösa olika problem.

Och att hela tiden förskaffa sig ett nytt överhuvud (kommun -> landsting -> riksdag -> EU(med sina grupper, osv)) ökar riskerna för korruption och allt annat hemskt som uppstår vänner emellan (Fogelfors och Regering-Reinfeldt), det har vi redan sett i ”lilla” Sverige. Jag brukar säga det att oljan inte är den enda anledningen till att Norge är rika.

EU skapar en hel drös med olika problem. Problem som jag inte ens har ork att dra upp just nu, men man kan ju bara oroa sig för hur de behandlar ACTA för tillfället. Eller datalagringsdirektivet.

Så det slutar i detta: Jag vill inte ha kvar EU som det är idag. Vilket innebär att det antingen kräver en reformation, eller att vi [Sverige] drar tillbaka vårt medlemsskap.
Och då kan jag förstå att vissa tänker att det kanske är lite lustigt att jag kanske ser en framtid inom EU-politiken, men det är ju för att jag vill att den ska ändras och vara det som jag tror skulle vara mycket bättre – bla. mer transparent och demokratiskt.

Kommentarer är stängda

Mentor- och lärlingsskap.

Publicerat av Daniel Holm den 6 september, 2010

Arbetare

Folkpartister förespråkar på sina plakat att man ska sätta in lärlingsskap för att unga ska få jobb, och jag skulle också gärna se det:
Men hur ska de kunna genomföra det när det alliansen vill se allt mer privatisering, vilket bidrar till sökande efter ekonomisk vinst, snarare än något annat.

Privatisörer vill inte ha okunniga ungdomar som springer runt när de utgår ifrån sitt arbete med vinstvinnande syfte. I motsats till alliansens anförande till just privatisering, skulle jag vilja se att staten tar tillbaka tex. apoteken, låter systembolagen vara. Som arbetsförmedling skulle då myndigheter kunna betala ut en typ av lön till personer som går som lärlingar.Företaget med arbetande mentor skulle då hjälpa samhället igenom att minska sysselsättningsbrist och få igen det med gratis arbetskraft allt eftersom.

Låta unga själar gå som lärling hos personer som fungerar mentor några år innan de går i pension. När väl denna våg att 40-talister som går i pension är över oss så finns det ingen som kan ta över. Ingen som kan deras jobb. Finns ingen dokumentation och människans störska nackdel är ju att vi inte kan extrahera kunskap hur som helst.

Se de som går på byggnadsprogran på gymnasiet och som kommer ut i arbetslivet – de kan knappt sin sak för att det har varit för mycket teori och inte tillräckligt med praktisk utbildning. De som idag är, tex snickare, kan sin sak och har ofta lärt det sig igenom praktisk utbildning utanför skolan. Min farfar gick som lärling, min flickväns far gick som lärling, min morbrot lärde sig också igenom att göra. De är snickare och de kan sin sak!

Vissa personer lär sig helt enkelt bättre igenom att praktisera och det är långt ifrån alltid som sådana personer faktiskt söker sig till mer praktiska utbildningar, eller utbildningar alls, då de just är så konservativa med teoretisk utbildning i dagens samhälle. Dessa personer går då kanske istället hemma som arbets- eller sysslolösa.

Vi behöver statligt ägda företag som kan ta sig ann och utföra statliga arbeten i de flesta sektorer. Byggföretag, vägverket mm. Dessa firmor kan sedan ta in lärlingar som arbetskraft som sedan kan allt det som sin mentor kunde och kan fortsätta hålla arbetsplatsen rullande.

Bla här i Göteborg så vill politiker bygga fler hyreshus för att tämja den totala saknaden av lägenheter i staden. Sådana projekt, som ändå är av statligt, region, eller kommunalt planlagt, utföras av statligt anställda. Byggnadsarbetare som skulle kunna agera mentorer åt arbetslösa unga, eller egentligen vem som, som sedan kan ta efter.

Detta kan tillämpas i alla sektorer och alla platser.

Det är fint att lova en sak, men berätta gärna HUR ni tänkt göra det med.

Kommentarer är stängda