Författare: Daniel Holm

Modda gammal laptop med USB-C PD

Publicerat av Daniel Holm den 19 maj, 2025

USB-C är framtiden. Verkligen fantastiskt. Inte nog med att tre försök för att få i en USB-A är ett minne blott, eller att usb micro B bara är skitful, eftersom usb-c kan sättas vilket håll som helst. Därtill är det kapabel för allt möjligt kul i samma sladd. Glöm dockningsstationer; nätverk, bild, ljus och ström går i samma kabel. Ljuvligt.

En vill alltså ha USB-C.

I det här projektet har jag moddat en gammal laptop (ASUS E203N) för att kunna laddas via USB-C med Power Delivery (PD). Den ursprungliga laddkontakten (19V DC-barreljack) hade börjat glappa, och istället för att byta ut den bestämde jag mig för att ta steget in i sagt framtid.

Verktyg och material

USB-C PD-trigger modul (justerbar eller fast 20V, 60W+)
Lödkolv och tenn
Tåliga kablar (t.ex. Dupont, silikonlina)
Skruvmejsel, tålamod och multimeter

Steg för steg

1. Öppna och identifiera DC-ingång

DC-jacket brukar vara lätt att identifiera och sitter gärna lite separat med några tydliga lödpunkter. Jag tog bort jacket och identifierade:

Mittstiftet = +19V
Ytterhöljet = GND

2. Förbered PD-modulen

Jag använde en mycket kompakt PD-decoy med två utgångshål:

Vänster: GND (-)
Höger: +19V (VOUT)

Dessa decoy-moduler finnes villigt här och var och brukar kräva att en lödat samman några pads för att bestämma vilken spänning porten ska ta emot och senare köra ut på moderkortet. I detta projekt var spänningen för laddaren ursprungligen 19V men jag tänkte att 20V när vara ok och testade med det, vilket datorn verkar acceptera utan problem.

3. Lödning

Jag använde två kablar på minussidan i parallell (för minskad resistans) och lödde dem direkt från PD-modulen till moderkortets lödpunkter. Korta kablar om kabel krävs, eftersom tjocka tar mer plats, och att det kan kräva en del ström genom dessa. Annars om möjligt löda direkt ihop modul och moderkort. Noggrann mätning med multimeter innan spänning kopplades in till datorn med endast laddaren inkopplad till modulen.

4. Funktionstest

Med USB-C-kabel inkopplad lyste modulen grönt och laptopen startade direkt. Batteriet laddar också korrekt.

5. Montering

Jag gröpte ur det gamla DC-hålet försiktigt med kniv och pressade in USB-C jacketet. En förvänansvärd lämplig passform. Locket kunde stängas nästan helt, och passformen blev överraskande bra.

Slutsats

Laptopen har nu fått ett nytt liv med USB-C. Ingen mer specialladdare – nu fungerar vilken PD-laddare som helst som ger 20V. Ett perfekt helgprojekt som kombinerar nytta med nörderi.

Vill du göra något liknande? Se till att du känner dig trygg med lödning och mätning, så är det här fullt genomförbart även för dig.

Kommentarer är stängda

Make it up as we go along

Publicerat av Daniel Holm den 3 februari, 2023

Jag växte upp till That ’70s Show. Älskar den än idag – för allt den är och inte är. Naturligtvis var jag tvungen att kasta mig över den nya That ’90s Show. Den var OK. Detta är inte en analys av endera.

Vad jag tyckte var underhållande var en slutscen varpå Red berättar för sitt barnbarn att ”alla är vilsna”; ”alla hittar vi på saker på resans gång”. Dvs. We all make it up as we go along. Menat att ingen har koll på saker och ting, utan det bara verkar så. Ibland blir våra hittepån bättre, andra gånger sämre.

Detta ställningstagande grep mig. Det är inget nytt, och jag har blivit tagen av det även tidigare. Det är ändock något väldigt vackert i det. Som barn själv upplever en sig nog många gångr i en position där en tror att ens föräldrar kan och vet allt. En dag kommer detta att leda till en förfärligt realiserande – att det är en lögn. Föräldrar kan inte allt; vet inte allt. Ingen förälder är perfekt. Men vi/dem har ingen koll på allt. Vi/dem försöker så gott vi kan.

Samtidigt som jag kan känna en viss lättnad över ett sådant realiserande – och utan någon insinuering att detta skulle innebära att ändå inte skall försöka, för det ska en så gott en kan – känner jag ett visst missnöje. Jag hade velat ha bättre koll. Varit säker på mer. Det finns givetvis saker jag är säker på, men likväl många saker jag är lite osäker på.

Jag hade nog helt enkelt trott att jag skulle ha bättre koll i och om livet vid det här laget än vad jag upplever mig ha. Och just av detta är samtidigt detta konstaterande så brilliant. Lite sådär ”ta’t lugnt” – We all make it up as we go along.

Kommentarer är stängda

Livet förändras

Publicerat av Daniel Holm den 6 mars, 2021

När jag senast faktiskt satt och skrev på ett blogginlägg var det 2017. Det är inte många år sedan. Jag skrev då i egenskap av en masterstudent som stod inför den sista tiden som detsamma. Det innebar ett bryt i ett liv jag hade levt sedan 2010. Studentlivet.

När jag nu skriver är jag på andra sidan katedern (i brist på andra ord). Jag undervisar vid Linnéuniversitetet. I mångt och mycket en ren dröm. Jag undervisar dem jag en gång varit. Jag får lära ut.

När jag började att blogga var det ett sätt att ge utlopp för saker som hände i mig. Jag var också en annan person. Nog har jag och den personen flera gemensamheter men också många skillnader. Jag har inte för avsikt att rada upp dessa, utan jag vill istället säga att mitt bloggande gick från just ett utlopp, en sorts terapi genom dialoger med mig själv, till att skriva saker som stöd och dela för andra. Vare sig det var bitvis politiska åsikter eller mina linuxtips.

Det som bloggen blev var att just dela med sig av vad jag kan. Ingången är i retrospektiv naiv. Jag kom senare att fråga vad jag över huvud taget kan. Inte mycket. Ju mer jag studerade ju mindre visste jag. Jag kom att skriva mindre. Inte bara för att jag blev allt mer av en perfektionist som avskydde allt jag skrev, för skrev gjorde jag, utan också för att jag blev fast i frågan vem fan är jag att tro att jag just vet. Att jag har något att dela. Jag tänker nu snarare att jag inte gör anspråk på att kunna så mycket, men kanske kan ändå mina perspektiv ge något. Varför är inte bara den tanken värd något i sitt eget?

Jag skulle på ett sätt vilja återuppta detta. Med vetskapen att jag många gånger tidigare sagt att jag tänkt bli mer aktiv. Jag tänker inte bli mer aktiv, men jag vill. Det är inte ett löfte utan en önskan.

Jag tänkte avsluta som jag startade detta inlägg. Livet förändras. Jag har levt länge som en student. Tillika en egensinnig ungkarl. Jag har gjort va fan jag vill när jag vill och hur jag vill. På sätt och vis gör jag det även nu. Jag bara vill göra annat. Och när det är, är av andra mer baserade på flera andras behov. Jag var en egoist och jag avskydde mig själv för det. För rädd att göra något åt det. Men livet förändras. Idag är jag pappa. Idag är jag egoistisk av andra anledningar. Idag avskyr jag inte mig själv. Livet förändras. Kanske är delar av det något att skriva om.

Kommentarer är stängda

Hej, det är jag.

Publicerat av Daniel Holm den 2 februari, 2021

Hej, det är jag.
Jag är inte den jag var för två år sedan.
Jag är inte den jag är idag.
Jag har aldrig varit den.
Aldrig varit jag.
Aldrig visat dig mig.

Ingen gör det.
De som gör sticker ut.
Stick ut och du ska mötas av fler.
Hämma inte dig själv för andra.
De är lika vilsna som du.
Det gör inget.
Livet är att hitta en väg.
Ingen vet om det var rätt.
Men när det går bra,
Nästan onaturligt bra.
Då är du förmodligen rätt.
Gjort bra val.
Går det utför kanske du ska byta väg.
Men erkänn dina egna brister före att lägga dem på andra.
Fråga dig själv.

Sover du dåligt?
Det är något du glömt eller undvikit att tänka på.
Det gör ont.
Men det är okej.
Känna är det fina i livet.
Känner du inget alls? Be om hjälp.
Att navigera.

Mina öron har hört sin beskärda del av skit.
De ska höra mycket mer.

Min mun har sagt lika mycket.
Kommer att säga lika mycket till.

Det är livet.
Du gör rätt, du gör fel.
Andra gör rätt, andra gör fel.
Lev med det.
Ta lärdom. Be om ursäkt.

Det är okej.
Gör något annat.
Det är okej.
Gör något nytt.
Ibland går det åt helvete.
Det är okej.

Låt det vara en brandövning.
Tänk varje morgon vad som kan gå fel.
Varje kväll åt vad som gick bra.

Kommentarer är stängda

Nytt liv?

Publicerat av Daniel Holm den 2 februari, 2021

Jag funderar på huruvida jag ska skaka liv i denna gamla blogg. Det fanns en gång något trivsamt i den. Som ett fönster till något. Samtidigt har jag skrivit så mycket skit. Kanske starta om. Å andra sidan är det underhållande med gammal skit. Även om det mycket möjligt är saker, texter, jag förkastar idag. Kanske; jag orkar inte läsa igenom.

Jag har iallafall fått installera om all för att få den att rulla igen. Om andan skulle falla på, så att säga. Nåväl. En sak i taget.

Kommentarer är stängda

Småländska vidder

Publicerat av Daniel Holm den 2 september, 2019

Över vidderna i den småländska landsbygden, ovan de av grönska förgyllda trädkronorna, böljar de mest vackra bomullsmoln.

Jag somnar i Västergötland och vaknar i Småland. Till ett naturrike utan dess like. Med blomster och grönt guld.
Vid en enslig och grästäckt tågräls av det som en gång ingick i Sveriges ådror står ett rådjur i solen och nyfiket bevakar bussen som passerar.

Genom en ort som en dag blomstrade finns knappast något kvar som lever och sprudlar sedan kostnadseffektivitet ledde tågen att gå mer sällan. Plötsligt blev den ensliga orten än mer isolerad. Men det är sannolikt många sommarhus runt ortens lugna och magiska äng, sjö och skog.

Kommentarer är stängda

Ålder och internalisering

Publicerat av Daniel Holm den 9 september, 2018

Jag blir nyfiken och känner en känsla av spänning när jag tänker på hur vi människor internaliserar, förkroppsligar, förnimmelse av erfarenheter. I detta fall funderar jag på naturen, klimatet och årstiderna.

Jag sitter på bussen ur Västervik. Jag har solglasögon på ty det är solsken. Naturen utanför är skimrande grön. Detta, av två saker vilka förknippas med sommar, känner jag inte alls den känslan av sommaren som jag gör under sommaren. För inte kan det deklareras som sommar längre. Nog kan det vara att det inte är lika varmt som det varit, men det är inte alltid särskilt varmt under den svenska sommaren. Kanske är det något med luftfuktigheten. Det kan vara så enkelt som att min vetskap om att det är september och därför inte sommar som skapar känslan.

Oavsett menar jag att det är ett förkroppsligande. Det känns liksom i mig. Jag vet med hela mitt jag att det är höst. Som att inget vore mera självklart. Hösten har mig alltid inneburit ett lugn. Denna höst är min 30:e. Luften är frisk och stärkande. Sommarens hätska är över. Jag kan inte jaga soltimmarna i parker på samma sätt. Det är okej.

Utanför fönstret är det vackert. I mitt sinne är allt lugnt. Idag är det val. Imorgon fyller jag 30 år. Min största rädsla är borgerligheten.

Kommentarer är stängda

Äntligen på väg.

Publicerat av Daniel Holm den 18 mars, 2018

Till tonerna till denna visa, framträdd av Håkan Hellström, och på en buss från min hemstad, samtidigt som den tidiga vårsolen går ner i väst.
Våren stundar. Det må ännu ligga snö på marken, de må ännu falla ny, men jag känner det inom mig. Jag sprudlar.
Är det hormoner som av rent naturbiolgiska skäl får mitt mående att förhöjas, eller är det livets tidigare vårers minne som gör sig till känna som en en kavalkad av känslor? Förnimmelse av kärlek och ungdom? Spelar det egentligen någon roll? Möjligtvis för att dra nytta av det under stunder av sämre mående. Men vill jag verkligen emulera detta rus i mitt hjärta?
Det är min 29:e vår som är påväg. Våren är den mest anmärkningsbara av samtliga säsonger, tillika terminer. Hela mitt liv, vad jag till minnes känner igen, har behandlat det vackra i våren. Om det är det grönskande livet, den svala vinden som ändå ger styrka och vilja nog att välja bort den där extra tröjan, eller kärleken som åter flödar, det vet jag inte och jag älskar allt av det likväl. Den okunskapen gör mig lycklig.
Till våren känner jag mig liksom alltid starkare, mentalt. Jag ser mig och mina medmänniskor med nya ögon, med nytt hopp. Som en frälsning av det vackra som socialt finns i såväl dig som mig.
Den nedgående solen, som idag skinit klart på en för övrigt felfri himmel, färgar nu den annars blå himlen skär. Och brännande ljus. Den talar till mig och ljumma nätter som stundar i kärlekens tecken och armar. Kärlek till mig, till dig. Kärlek som eros, amos och philia.
Jag bär våren i mitt hjärta, och således i mitt leende. I mina ögon brinner åtråvärda minnen och förhoppningar.
Det är min 29:e vår, och våren gör mig alltid stark. Liksom tanken av denna. Efter vinterns förintande lågmäldhet känner jag idag hur pulsen ökar. Detta är en början, och jag är okej.

Kommentarer är stängda

Studentlivet

Publicerat av Daniel Holm den 17 juni, 2017

Den, troligtvis, sista uppsatsen är nu inlämnad i min sista kurs under min tid vid masterpgrammet i sociologi. Även om jag sannolikt kommer stt fortsätta läsa kurser och då tekniskt sett vara student, så innebär detta slutet för mitt studentliv.
Det är med viss ambivalens som detta sker. Det har varit en lång resa. En situation som en vant sig vid. Att ha dagar relativt öppna och fria är en sorts lyx – även om det innebär en sorts prokastinering från de studier som du vet finns att göra, och som gnagar i bakhuvudet. Att lämna detta är inte problematiskt, men det är ovant.
Jag har det senaste blivit nostalgisk över min tid i skolans lokaler och över mina studieplatser även i hemmet. Jag har vandrat som i slow motion.

Kommentarer är stängda

X snabba, praktiska skrivtips för akademisk text.

Publicerat av Daniel Holm den 10 februari, 2017

Jag har inlett min sista termin på masterprogrammet i sociologi vid Göteborgs universitet och skriver nu på min masteruppsats. Det slog mig, när jag talade om skrift, att jag har lärt mig en del saker som jag antar i mitt egna skrivande – rent praktiska tips – som jag lika gärna kan dela med mig av. Vissa saker känns garanterat igen, men jag delar dem iallafall.
Denna text kommer att uppdateras alltefter. Jag själv använder LibreOffice och utgår således från detta.

Referenshanterare. Jag har bara erfarenhet av Zotero men jag är ack så nöjd. Detta är ovärderligt vid större uppgifter men du kan lika väl använda detta oavsett storlek. Se bara till att vara noggrann när du lägger in källorna och se dem sedan bli till liv helt automagiskt i såväl parenteser, fotnoter och referenslistor (vad du nu föredrar)! Se även min egna referensstil nedan.
Formatmallar. Att ta sig tiden och strukturera sin text enligt formatmallar är väl investerat. Istället för att ändra varje enskild rubrik, titel eller brödtext efter egna önskemål så ser du till att fördela dem enligt formatmallar, vilka du sedan enkelt kan redigera för en kollektiv och enhetlig förändring.
Marginaljustering. Se till att använda hela sidorna genom att först och främst marginaljustera, men sedan även aktivera avstavning för att dina rader med långa ord inte ska få så stora tomrum.
Indrag. Också för att spara plats: använd indrag för styckesindelning istället för att ha stycken med stora radavstånd. Ha alltid texten i flyt och aktivera indrag på kanske en halv centimeter på första raden.
Disponera. Strukturera din text tidigt och låt detta utvecklas allt eftersom, för att således vet vad du har allting. Använd formatmallar såsom ”Rubrik #” för att särskilja dina textmassor. Se till att dessa rubrik-mallar sedan är aktiverade som kapitel.
Innehållsförteckning. Använder du rubriker och dessa som kapitel så kan du enkelt göra en innehållsförteckning genom ett klick, som du sedan enkelt underhåller med ett knapptryck till. Aldrig mer manuella innehållsförteckningar! Obs: Skriv aldrig ”Innehållsförteckning” utan enbart ”Innehåll”. Det är en förteckning, såldes skriver du inte ut det. Detsamma gäller referenslistan.
Sidbrytning. Dessa är tacksamma och underskattade. En väl vald sidbrytning och du slipper bråka med envisa textmassor som byter sida, inte håller ihop eller som håller ihop allt för väl, vilket resulterar i stora hålrum i texten.
Synonymer. Använd den (ofta) inbyggda synonym-verktyget för att variera språket. Nytta med nöje! I LibreOffice hittar du den under Verktyg -> Synonymlista (Ctrl+F7).
Ändringar. När du skriver långa texter och låter andra läsa denna så är det uppskattat att de får tydligt vad de faktiska ändringarna är. Detta är lätt att göra genom att helt enkelt slå på att ändringar ska registreras. Jag har formateringen så att allt nytt är gulmarkerad (bakgrund) och allt borttaget rött och överstruket med rött. De ändringar som är borttagningar godkänner jag dessutom oftast eftersom detta inte är lika intressant som det som står kvar – framför allt det som är nytt. När du låtit dina läsare, eller du själv, läst den ändrade texten så godkänner du allt (av det du vill) och börjar på nytt till nästa gång.
PDF. Ska du lämna in en uppgift så använd PDF. Det minimerar riskerna med att formatering blir förändrad hos läsaren och risker för ändringar. PDF är statiskt på ett helt annat sätt. Olika textredigerare använder olika filformat, och dessa kan ändå skiljas åt – även om de blivit bättre på varandras rendering. Better safe than sorry. Dessutom finns det många PDF-läsare med verktyg för att kommentera, rita och markera. Bättre att använda dessa.

Jag har i princip alltid använt mig av APA (American Psychological Association 6th) som referensstil när jag har skrivit, men jag har kommit att ta avstånd en del från denna och har gjort en del ändringar som jag samlar under APAD (Daniel edition ;). Den är alltså helt baserad på APA men med ändringar såsom:

Källor utan datum visar helt enkelt inget datum alls, varken i flödande referenser eller i referenslistan. Tidigare har det stått ”(u.å.)” eller dylikt. Jag som refererar till många utredningar (tex. ”SOU 2015:86”) eller skrivelser, osv., får det enklare denna vägen då året redan är med och mer ska inte vara med i referensen.
Inga adresser för varken uppsatser eller tidskriftsartiklar. Varken DOI eller adressen som tex. uppsatsen hämtades på.
Borta är ”s. X” i flödande referenser.
Sidnamnet vid webbplats är kursiverad i referenslistan.
Titeln på webbplatsen är med i referenslistan.

Det är små ändringar, men som gör skillnad för mig – och mer ändringar kommer. Jag försöker helt enkelt likna mer det som allt fler svenska lärosäten benämner enbart ”Harvard”, vilket är en förenkling då APA är en sorts Harvard.
Hämta APAD här!
Uppdaterar alltefter och ska dessutom länka till guider hur du får till det jag föreslår.

Vilka är era bästa tips och praktiker?

1 kommentar