Hoppa till innehåll

Etikett: Ubuntu

Hårdvarusupport.

Publicerat av Daniel Holm den 28 januari, 2010

Ett konstant ljug angående GNU/Linux-hårdvarusupport har alltid varit ett argument mot att använda en Linux-dist. Men kanske är detta på väg att förändras. Alltså inte att GNU/Linux börhar få support för mer hårdvara – vilket det förvisso får – utan ljuget, för det är snarare tvärtom.

Idag är GNU/Linux – egentligen Linux, som i Linux-kärnan – den plattform som faktiskt stödjer mest hårdvara av alla operativsystem. Under årets Linuxkonferensen Linux.conf.au så publicerades en analys av utvecklingen av Linux-kärnan av Jonathan Corbet (läs mer hos IDG), som visar bla. vilka företag som bidrgit med kod, hur mycket, hur kärnan växer, mm.

Med 7000 rader kod som tillkommer varje dag så är ett allt större hårdvarustöd ett faktum, men det finns redan ett gigantiskt stöd. Mycket större än vad tex. Windows 7 eller Mac OS X har.

Det kanske inte alltid är den absolut senaste hårdvaran som inte fungerar, men det är ju trots allt rätt naturligt. Dock så var Linux först med support för USB 3.0. Bara det säger en hel del! Däremot så fungerar tex. mycket av lite äldre hårdvara – om inte all, i Linux. Ifrån TV-kort, (trådlösa)nätverkskort, grafikkort, skrivare mm. Saken med Linux och hårdvara är också det att den är fullständigt integrerad i kärnan (med vissa undantag som för en del Broadcom-kretsar och grafikkort) och laddas så fort du sätter i produkten. I GNU/Linux-världen så heter det dessutom inte drivrutiner längre, utan moduler – lite kuriosa.

Ibland kan det dock vara andra felande länkar i systemet. Tex. så fick jag nyligen mitt Mobila Bredbands, USB-modem. Ett Huawei E182E. Efter att ta tagit bort PIN-koden för SIM-kortet så fungerade det direkt (”out-of-the-box”). Men tre dagar senare så fungerade det inte längre och har ännu inte fått igång det. Väntar på att buggen ska lösas.


Exempel på Linux fantastiska hårdvarustöd: 9 tryckkänsliga skärmar kopplade till en Mac Mini, som kör Ubuntu.

För en tid sedan köpte jag min sista Datormagazin och blev otroligt frustrerad över hur deras argument mot att använda GNU/Linux. Det var mycket oproffsionellt skrivet och jag skickade faktiskt ett klagomail till dem. Inget svar fick jag och jag har inte köpt en ny tidning sedan dess. Lite synd, för Linux-delen var oftast rätt go.

Men ju mer kod som tillkommer och ju större GNU/Linux blir, ju större kommer det bli i resultat av detsamma. Fler företag kommer att satsa och ge sig på att sin egna hårdvara ska fungera. Nvidia har länge skett sitt eget. Intel är ett annat företag. De är goda exempel på att det inte är så farligt, utan faktiskt bara bra.
Vi är redan om de ledande operativsystemen i hårdvarustöd idag. Men bättre ska det bli och snabbare ska ny hårdvara ha support. Låt oss bara hoppas att Apple kan ge fan i att försvåra saker hela tiden bara.

Kommentarer är stängda

Ironisk maffia.

Publicerat av Daniel Holm den 24 januari, 2010

Tidigare idag så skulle jag hyra filmen ”Sommaren med Göran” på Headweb. I all fasa fick jag då veta att det krävdes Microsofts Silverlight. Microsoft har via Novell satt igång ett motsvarande projekt för att kunna använda Silverlight under GNU/Linux – Moonlight. Dock är inte det så uppdaterat så att det går att använda för att lagligt kunna kolla på film.

Skickade ett mail till Headweb och frågade om ev. HTML5-support. Överraskande nog så var Peter Alvarsson fantastisk nog att svara en söndagkväll, men dock så berättade han att filmbolagen krävde ett kopieringsskydd för filmerna, vilket gjorde det omöjligt att tillämpa HTML5’s video- och ljud-taggar.

Detta är alltså scenariot: Ironiskt nog så vill film-bolagen ha kopieringsskydd i lagliga tjänster så mycket att det gör det omöjligt att kunna se på film lagligt och man söker sig till The Pirate Bay istället.

2 kommentarer

Krönika: Det gångna Året och Decenniet.

Publicerat av Daniel Holm den 31 december, 2009

Jag är nu tillbaka i Göteborg och min miljö. Jag har ett tänt ljus med doften av vanilj i min närhet och ur högtalarna strömmar musik som jag älskar. Livet känns gött och jag är på den plats som jag vill vara. Jag är lugn.
Om 23 timmar – exakt – så är det 2010. Därför tänkte jag ta och skriva ner mina tankar och händelser som format mig och samhället under både det senaste året och under det senaste deceniumet.

Det är en stor text och jag kommer troligtvis inte att hinna klart med den innan det faktiskt är 2010. Men då jag ändå inte ser det som att någon har tillfälle att sitta här och läsa den på nyårsafton så godkänner jag det ändå.

Jag tänker dock inte ta upp allt som rör denna tid, eller allt som rör det gångna året, för den saken skull, utan det ska bli kort och koncist.
Denna krönika rör dessutom i huvudsak mig själv. Dels för att få ut det och en dag kunna läsa det själv – ge instikt. Men även för er så ni kan se vad jag anser vara viktigt och kanske ge en viss förståelse för den jag är.

 

Året:

Personligen:
Jag satt mig äntligen ner i skolbänken igen, efter en tids paus. Komvux, först på Elsa Brändströms skola, Linköping och sedan distans i Göteborg ifrån Tjustskolan, Västervik.

Återigen tog jag viss ledning i Piratpartiet. Både i Linköping och Västervik var jag aktiv och glädjen var fullkomlig när Christian Engström fick ta plats i EU-departementet.

Flyttade ifrån Linköping, vilket var oerhört skönt. Linköping är verkligen inte min typ av stad och hade det inte varit för min dåvarande så hade jag aldrig satt min fot där. Dock så hade vi det väldigt bra under den tiden i vår fantastiska lägenhet. Men sommaren i Loftahammar gjorde också sitt. Även detta år blev jag kär lilla Loftahammar. Dess grönska finns det inte mycket som slår. Något som jag skulle vilja visa er alla.

Dock så är det heller inte mycket som slår att jag tillslut flyttade till min drömstad, Göteborg. Här har jag det verkligen underbart och det har varit jätte roligt med en ny, stor, men mysig stad. Alla nya vänner som kommit därtill – och att bo ihop med två (nu en) vänner har även det varit en upplevelse som har varit jävligt trevlig och som jag inte vill lägga ner.

Att mitt och Annelis förhållande tog slut efter flytten var mer eller mindre självklart. Något som var för oss bådas bästa. Det fanns saker jag aldrig kunnat ge henne och saker hon aldrig kunnat ge mig. Bara musiken i våra hjärtan har en otrolig roll och se spelade inte ihop. Nu är jag fri ifrån något som ibland känns som att hållit mig tillbaka, tråkigt nog. Tiden var god, men den är nu över. Ur detta förhållande fick jag dock mycket nya tankar, insikter och förstålse. Mycket lärdom, helt enkelt.

Nu är även alla kurser fixade såhär långt, vilket är fantastiskt bara det. Lyckan är fullbordad när kurser som jag fick IG i för nästan tre år sedan nu är klara.

Jag har vuxit en hel del och insett massor. Kärlek, känslor, livet, relationer, politik, genus. Det är mycket som jag tack vare goda vänner, diskussioner och mycket, mycket annat har fått mig att tänka i andra banor.

Att jag börjat ta mycket fotografier och att jag äntligen har kommit igång och skriva någelunda igen.

Jag har lärt mig att uppskatta saker så mycket mer än tidigare. Ett leende, solsken, naturen. Ifrån det minsta till det största. Det finns i princip något i allt som jag ser med lyriska ögon.

Ökat intresse för vetenskap och ren allmänbildning.


Samhället:

Känns som att det skulle bli för mycket så tar det lite punktligt.

  • Piratpartiet till EU-departementet.
  • IPRED, FRA, ACTA, Telekompaketet, Datalagringsdirektivet.
  • COP15-floppen.
  • Lågkonjukturen.
  • Barack Obama.
  • Facebook.
  • Bloggar har nog även de fått en rejal knuff extra, även detta år.
  • Svininfluensan.

 

Decenniet:

Det gångna decenniumet är i princip hela mitt medvetna liv. Det som jag minns mest av min tid på denna jord. Skolan, puberteten, känslor, liv, död, vänner, ifrågasättande, tonåren, mm. Allt detta ryms inom den tid som gått ifrån år 2000 då vi brände av en gigantisk raket vid tolvslaget, tills det att klockan slår tolv och det är 2010. Det är många känslor och händelser och jag får rysningar när jag tänker på dem.

De största skillnaderna var skolbytena. Loftahammar till Överum för högstadiet, Överum till Västervik för gymnasietiden. Att flytta hemifrån till min egna lilla etta och få känna ansvar för städning, ekonomi, självbehärskning i form av att lägga sig i tid, upp i tid, i skolan i tid. Att göra allt som behövde göras. En otroligt utvecklande tid och det finns hur många minnen som helst – och att inte tala om de hundratals inlägg ifrån gymansietiden och min smärre depression.

Puberteten och att börja känna sig allt mer manlig är också en viktig del. Och tillsammans med det så går kärlek hand i hand. Den första riktiga kyssen, kärleken, hur våren gjorde sig allt mer till känna. Första riktiga, seriösa flickvännen. De första, staplande idotiska stegen.

Och hur min politiska syn också tog sina steg framåt. Ifrån något högerextrema tankar till dagens Pirat-politik och att jag gärna ser att jag står framåt än åt höger eller vänster. Ifrågasättandet av livet och allt som finns därtill. Min första kostym.

Gymnasietiden då man insåg att man inte var en vilksen själv i ett hav av stolpskott. Det fanns folk som inte konstant idiotförklarade än och man mötte massvis med nya vänner som man hellre stötta sig mot, umgicks och festade med. Men även de allt starkare banden med de barndomsvännerna man hade och som jag har kvar än idag. Hur vi alltid stått där, trots våra relativt stora olikheter.

Också hur min självbehärskning, finnandet av mig själv och dess relation till självkänsla och självförtroende.

Jag hann förlova mig och vara ihop med en fantastisk kvinna i hela tre år. Oavsett hur det ser ut idag mellan oss, eller hur vi ser på det, så kommer vi alltid att ha den tiden. Att man även bodde med henne unde nästan hela denna tid. Att bo ihop med en kvinna på det viset var nytt, spännande och väldigt roligt.

Jag hann bo i tre lägenheter i Västervik, flytta hem till Loftahammar igen, jobbat i Västervik, tömt en gammal ICA-butik, jobbat som telefonmäklare, bott i Loftahammar, Västervik, Linköping och Göteborg. Även jobbat på ICA i Loftahammar de flesta sommrar, med en liten paus då jag jobbade som soppgubbe – det bästa jobb jag haft.

Jag har sårat människor något otroligt. Jag har räddat andra. Jag har gläds vissa medans andra har gläds åt mig. Nu står mycket efter ”Hur kan jag stå till tjänst?”. Jag vill dela med mig av allt jag kan och hjälpa folk med det jag kan.

Jag har kommit underfull med vart jag vill vara och kommit dit. Jag har startat eget och lärt mig massor.

Insett att allmänbildning är något som står mig nära. Kunskap om allt. Hellre lite om allt än allt om lite. Kunskap är fantastiskt roligt och jag vill kunna svara på i princip alla frågor som mina barn kommer att ha.

Jag har insett så mycket och jag har verkligen tagit vara på situationer och händelser. Lärt mig att uppskatta det minsta i allt. I var sekund. Jag har lärt mig att ta fram skönhet och se den för vad den är.

Ubuntu har också haft en gigantisk påverkan på mig. Det är något som jag tagit till mig som min livsfilosofi. Ubuntu är ett Linux-distribution, men det är också en urålderlig, afrik
ans livsfilosofi . Medmänsklighet mot andra och att man är vad man är pga. vad andra är eller vad de gör.
Mycket i det och i hela den öppna källkods-världen är något som står mig nära. Att vara öppen, fritänkande och inte inlåst i ett mönster. Att inte se allt till ekonomiska principer eller som ens motiv och mål. Allt handlar om frihet i dubbel bemärklese och något som jag lever var dag efter. Jag vill bidra till något större än att i min lilla bubbla övervinna allting igenom att slå ner allt motstånd.

Glömmer aldrig den gången då jag en tidig morgon satt framför det stora fönstret i vardagsrummet i min och syrrans lägenhet, Midgård och såg hur en blodröd sol gick uppp bakom taken. Det var en syn som värmer mitt hjärta än idag.

 

Kuriosa:

Årets mest överanvända ord: Miljövänlig och Molnet.
Årtiondets mest överanvända ord: Miljövänlig.
 

Årets misslyckande: Låta våra marionetter till politiker att göra Sverige till en polisstat.
Decenniets misslyckande: Att män och kvinnor ännu inte är fullständigt jämställda.

Trender som växte under året:

  • Facebook
  • Twitter (och liknande)
  • Piratpartiet
  • YouTube

Trender som minskade under året:

  • Alla andra sociala sajter.

Favorit-låtar under det gångna året:

  • Håkan Hellström – Kom igen, Lena!
  • Evert TaubeHåkan Hellström & Sven-Bertul Taube – Så länge skutan kan gå (Evert Taube)
  • Håkan Hellström & Sven-Bertul Taube –  Serenad i Prästgården
  • Florence Valentin – Vårt Hem, Vår Borg
  • Florence Valentin – 8 & 5
  • Markus Krunegård – Jag är en vampyr
  • Markus Krunegård – Ibland gör man rätt, ibland gör man fel
  • Oasis – Wonderwall
  • Eldkvarn – Hunger Hotell
  • Goo Goo Dolls – Before It’s Too Late
  • Jakob Hellman – Lenas Visa
  • Montt Mardié – Come on Eileen
  • Montt Mardié – Gloria
  • Montt Mardié – Saltarö Berg
  • Tiger Lou – You can’t say o to me

Favorit-låtar under det gångna deceniet:

  • Magnus Uggla – Okänd Värld
  • Magnus Uggla – Panik
  • Håkan Hellström – Kom igen, Lena!
  • Håkan Hellström – Gårdakvarnar och skit
  • Håkan Hellström – Känn ingen sorg för mig Göteborg
  • Håkan Hellström – Minnen av aprilhimlen
  • Håkan Hellström – Mississippi kan vänta
  • Håkan Hellström – Det är så jag säger det
  • Ted Gärdestad – Sol, Vind och Vatten
  • Ted Gärdestad – Öppna din himmel
  • Ted Gärdestad – Can’t stop the train
  • The Ark – Tell me this night is over
  • Evergrey – I’m Sorry
  • Evergrey –
  • 3 Doors Down – Be like that
  • Queen – Somebody to love
  • Queen – Bohemian Rhapsody
  • Krisian Anttila – Din Kärlek
  • Krisian Anttila – Smutser
  • Krisian Anttila – Paris
  • Krisian Anttila – Benjamin och Jag
  • David Gray – This Years Love
  • Machinae Supremacy – Rogue World Asylum
  • Machinae Supremacy – Radio Future
  • Machinae Supremacy – Trough the looking glass
  • Machinae Supremacy – Skin
  • Machinae Supremacy – I know the Reaper
  • Tiger Lou – You can’t say o to me

 

Favorit-filmer under det gånga året:

  • Transformers 2
  • Avatar
  • The Boat that Rocked
  • Yes Man
  • The Hangover
  • The Curious Case of Benjamin Button

Favorit-filmer under det gånga deceniumet:

  • Sagan om Ringen – Triologin.
  • Star Wars III: Revenge of the Sith.
  • Brokeback Mountain.
  • Hitchhikers Guide to the Galaxy.
  • 300
  • A Good Year
  • Den Enskilde Medborgaren
  • Step Brothers
  • The Curious Case of Benjamin Button
  • V for Vendetta
  • Yes Man
  • The Hangover
  • American Pie och American Pie 2

Och många, många fler låtar och filmer. Kanske lägger jag till något mer senare, nu vill jag bara få detta postat.

Kommentarer är stängda

Internet, Anonymitet och Molnet. Vad är framtiden?

Publicerat av Daniel Holm den 22 december, 2009

Den hype som idag finns för molntjänster kommer nog delvis att bestå, dock så känner jag mig inte helt övertygad. Det är inte det att jag ser det som bättre eller sämre, utan jag står neutral.

Windows 7 kanske blir Windows sista OS för skrivbordsdatorer. Kanske blir istället GNU/Linux med dess större distrubutioner framtidens fullständiga OS för skrivbordet. Windows kommer istället satsa på sin molntjänst och deras Office-program och allt annat kommer kanske istället köras via en applicerbar mjukvara som finns lokalt, medans resten körs i just molnen.

Det som är det tråkiga med detta är att konkurrensen kan försvinna. Ifall alla väljer ett OS nu istället så blir frågan istället hur man kan revolutionera det som redan är fullständigt. Dock så lär ju Mac OS X ligga kvar och tävla med GNU/Linux på skrivbordet.

På serversidan så kommer nog däremot GNU/Linux också få sig en spark framåt. Ifall allt lämnas skrivbordet för att lagras just i molnet så kommer större datacenter med bättre optimisering behövas. Här ser jag dock en stor chans för BSD att slå på stort.

Men detta med molnet har sina tillämpningar och jag har mina funderingar. Om man säger såhär så kommer ju mycket av säkerheten av avskiljas. Man behöver inte längre oroa sig för en del hot mot direkta arbetsstationer då de ändå inte innehåller något värdefullt. Men tänk då istället om en attack mot något så vitärt som en miljons molnkonton. För det kommer alltid att finnas folk som vill visa vad de kan, de vill skada, förstöra osv. De kommer nu kunna fokusera på en tjänst. Precis som de fokuserat tidigare på ett specifikt säkerhetshål i Windows – för säkerhets hål kommer det alltid att finnas.

Säg iallfall att det skulle bli på det vis att alla körde Ubuntu på sina skrivbordsdatorer och bärbara. När de ska arbeta, såg mot Microsofts molntjänst så loggas de in i ett Chrome OS-liknande skal och är tillika inne på ett online-baserat skrivbord som ändå ser ut och fungerar som Windows, vilket det också är, fast det är online. Din dator behöver knappast att beräkna något annat än rendering av AJAX.

Arbetsstationer kommer inte behöva lika mycket uppdateringar för att programmen inte ligger på datorn. De som kommer är möjligtvis för Linux-kärnan och vissa andra service-tjänster som rullar ii bakgrunden. De program du har i molnet uppdateras där – en ända gång. Men återigen, se om den uppdateringen skulle vara felaktig – tänk om den är skadlig. Då är ALLA körda.

Detta kommer att kunna fortgå i en evighet.

Se också detta men anonymitet. Googles webbläsare Chrome slår nya marknadsandelar och blir allt större. Men nyligen så upptäcktes en bugg som gör att man inte kan surfa riktigt anonymt i Chrome. Det är troligtvis en bugg, men tänk om så inte skulle vara fallet. Det finns många spekulationer angående hurvida Google handskas med all information de får av oss användare. Jag använder alla Googles tjänster i princip varje dag. Det är funktionellt och gratis, jag kan inte vara naiv nog och tro att det är helt gratis. Jag tillgängligger en del av min information mot att jag får använda deras tjänster. Det är okej. Men jag vill ändå ha det valet, den möjligheten att säga nej och inte vilja mer.

Det är den valmöjligheten som ska vara synonymt med anonymitet. Det är som att jag använder Google Maps och Google Latitude med mina vänner. Och har funderat på att göra en Rick Falkvinge, och lägga ut min position i realtid för att bevisa något, precis som han. För det är dit som vi kan hinna att komma. Skillnaden som måste göras är bara det att vi ska kunna ha den möjligheten att när som helst kunna stänga av.

Ifall allt körs i molnet på en sluten källkod som ingen, någonsin kommer att veta vad som sker, mer än de som producerat koden, så kommer vi aldrig att veta vad som sker med det som vi gör. kanske sitter det en snubbe på andra sidan internet, i molnet och ser hur du för musen runt på skrivbordet pga ett integrerat RDP-protokoll som ingen kommer att få veta något om.

Redan nyligen så skedde en attack mot Amazons molntjänst EC2, där det skapades en Zombietjänst.

Fri, öppen mjukvara i molnet på skrivbordet. Stängd, properietär mjukvara i molnet eller på skrivbordet.

Vilket är rätt, vilket är fel? Vilket ska bort, vilket ska stanna? Vad tycker och tror ni?

Kommentarer är stängda

Dagens Kommando: Låt bakgrundsbilderna flöda!

Publicerat av Daniel Holm den 13 december, 2009

http://i50.tinypic.com/ay0ol1_th.jpgÄlskar du som jag med makalösa bakgrundsbilder? Eller bilder rent generellt? Internet kryllar av fantastiska bilder, många av dem vill man gärna använda istället för att bara låta dem ligga i en mapp.

Idag blev jag tipsad om ett pack på 150 HD bilder: http://www.webupd8.org/2009/12/150-hd-wide-screen-wallpapers-wallpaper.html

När det är så många bilder så vill man ju gärna ha lite variation ibland dem, med. Och inte heller vill man så gärna variera dem manuellt. Då finns såväl flera alternativ till att lösa detta till de flesta plattformar. För GNU/Linux rekomenderar jag Drapes eller Wally – som dessutom finns till alla plattformar.

Kommentarer är stängda

Svart tisdag – FRA.

Publicerat av Daniel Holm den 1 december, 2009

Idag kopplades kablarna in till Försvarets Radioanstalt – FRA. Det är en svart tisdag.

Om det nu var sanning som våra kära politiker talade så hade jag kanske inte inte varit varit så orolig. Och jag är inte så orolig personligen som jag är över Sveriges demokratiska framtid. Som jag ser det så har vår kära stadsminister fått sig ett par goda ord ifrån Maffian (aka. mediaundustrin) och helt enkelt fått honom att genomföra ett förslag som Socialdemokraterna kom med.

Våra politiker ljuger helt enkelt om FRA. Visst så är det väl bra att de kan spåra och kanske även motverka terrorhot, men då Maffian gett sig på oss teknikintresserade fildelare som faktiskt man utveckla bättre saker än vad de kan så gör det bara att vi tillverkar tekniker som får oss att gå under jorden som sedan terrorister, pedofiler och annat grövre folk än fildelare, sedan kommer att använda sig av med. Det blir helt enkelt tillslut svårare och svårare, om minte omöjligt att spåra oss.

TOR, OTR, I2P, HTTPS, DHT – you name it. Det är tekniker som gör det möjligt att gömma allt som vi gör, delar, tänker och säger. Det har blivit att vi skyddar oss mer ifrån ”lagens långa arm” (aka. korrupta arm) än ifrån nätfiske och annat skit man är rädd för när man utför banktjänster.

Våra lagar är ju till för att skydda oss medborgare. Iallfall är det så det är tänkt i ett demoktratiskt samhälle. Nu är Sveriges demokrati så jävla korrupt så att det är sanslöst, det är därför det går såhär. I princip hela Sveriges medborgare är emot FRA-lagen (+IPRED och ACTA – om de visste mer om den), så varför går de ändå igenom med den? Ren idioti eller barnslighet.

De har lyssnar för mycket på Maffian. Se då att varken SÄPO eller Polisen fick be om utdrag ur de avlyssningar som FRA snappar upp – nu får de istället dem. Fint att de kommer undan de att de inte får be om saker utan istället få dem på ett jävla silverfat.

Jag hade nog förvisso inte varit lika mycket emot FRA om det inte hade varit för att det inte är säkert. Att ge mänskligheten ett verktyg som detta – det är klart som fan att det kommer att utnyttjas. Människor som kommer att köpas för att ta reda på information. Andra som kommer att ta del av det via andra vägar som hot eller hackning.

”Det är bara traffik som korsars Sveriges gränser som kommer att övervakas.” Jo, visst är det så. Synd bara att hela jävla internet är spritt runt hela världen och går en väldigt massa olika vägar. Och bara för att din hemsida, blogg, porrsida, fildelningssida eller vad som helst, är svensk så behöver det itne betyda att dess traffik går inom Sverige.

Eller se på alla IM (chattar). MSN går via MSN (Logitech) servrar som inte precis befinner sig i Sverige.

Jag ska återigen ta upp mina guider om hur du kan kryptera din data. Innan dess kan ni dock ta en titt på FRA Workshop. Dock är jag emot sk. ”Darknets”. Vi ska inte gömma oss, vi ska visa oss och vi ska visa vårt obehag och motsättning. Jag tänker återigen ta tag i mitt medlemskap i Piratpartiet. Jag tänker inte låta mig leva i en värld som mer och mer liknar övervakningssamhället. Inte heller låta mina medmänniskor, nära och kära, eller barn leva i det.

Kort och gått så ser jag det som att var människans integritet inte är värd att sättas på spel för att inte Britney Spears eller Westlifes nya skiva säljer dåligt.

Stoppa FRA, stoppa skändning av våra privatliv. Rösta på något som motsätter sig detta. Min röst kommer att gå på Piratpartiet i valet 2010. Det är inte bara för att jag håller med deras frågor – de är också de som är minst korrupta – och det är de, som min vän sa, som man röstar på.

Kommentarer är stängda

Dags att ge upp?

Publicerat av Daniel Holm den 13 november, 2009

Jag minns att min gamla gymnastiklärare hjälpte mig med två saker:
1. Att inte ge upp så lätt – saken var den att jag gjorde det. Missade jag mål en gång så sket jag i resten (exempel).
2. Att inte bli så arg, räkna till tio – Jag räknade aldrig till tio, men jag förstod vart han ville komma och det gav resultat.

Faktum är att båda de sakerna har gett resultat. Jag tycker nog minsann att jag håller mig betydligt lugnare än vad jag visar (dels för att jag tål en hel del med, men när det rinner över så slår det desstu hårdare) och att jag inte ger mig i det första laget.

Har detta kanske fortsatt i sådan form att det har blivit ohälsosamt? Kanske borde jag ge mig betydligt tidigare än vad jag lärt mig att göra? Kanske skulle jag inse den ev. sanningen och förstå att det inte finns mer och om det gör så kommer jag inte dit nå.

Tex. att jag ska gå på Chalmers – punkt slut! Det är nu tredje  gången jag läser Fysik B – kanske är det inte meningen att jag ska klara det, eller är det tredje gången gillt?

Eller att försöka förändra saker – är det lönlöst?
Jaga flickor(/flicka) – är det för mycket? Lugna ner dig.
Försöka bli något – finns fortfarande chansen eller är jag helt enkelt för rädd för att se sanningen?

Detta är givetvis på gott och ont och jag står nog ändå kvar där jag står idag. Men det är så skönt att få saker ur sig, kanske få ett svar och ändra sig?

Kanske är jag mera jobbig än vad jag är trevlig, rolig och fascinerande? Att jag pressar folk, får dem att känna sig obekväma? Det tror jag inte att jag gör, eller hoppas snarare. Men tänk om så är fallet och att jag är för blind för att faktiskt se det?

Men det finns mycket saker som jag inte kommer eller tänker ge mig i, eller dra mig ur. Jag kommer att fortsätta skriva mina texter och hoppas på att det kan ge någon en glimt av hopp. Och jag tänker fortsätta propagera att Ubuntu är bättre än Windows. Jag tänker fortsätta att sprida min kärlek och Jag tänker fortsätta plugga tills jag är där jag vill vara och att jag kommer att förändra världen!

Jag tänker ta nästa tåg och få uppleva något vackert och underbart.

Kommentarer är stängda

I love Ubuntu 9.10 – Karmic Koala!

Publicerat av Daniel Holm den 13 november, 2009

Stuffed Karmic Koala by icantthinkofanameJono Bacon said something about that you only hear from the people that dislikes what you’ve done and not those who liked you did – I’d like to tell you, Jono Bacon, and all other Ubuntu-developers – both at Canocial and community-based ones:

I LOVE UBUNTU
KARMIC KOALA!

It is the best and mind-blowing release since… well, it has to be since Feisty Fawn (7.04). It is spectacular!

 

I consider it to be fast, reliable, modern, solid and real nice looking!  The new boot screen – I love it! And the new login-screen.

Karmic has felt this way since the third Beta, or so. Real nice! And sure there are a few bugs, so what? They will be fixed. And if it is after you’re well deserved vacation, then sure. It is a free (as in both beer and freedom) OS and it is fantastic! You should not ask for too much.

I can’t understand why so many people are complaining. If you don’t like it – change it! It’s Open Source and you can to whatever you want! And if you’re saying that you can’t because you dont’ know how – then start reading how to! Or do something else to contribute. Make a wallpaper the way you like it. Report all of those bugs you have instead of just waiting for them to be finished without actually being known to exist. Or help people around Launchpad or forums. Perhpas you found a way to fix that bug you where having? Look for it and tell them how you fixed it and perhaps a developer can release a general fix.

You have to add to you’re equation that Ubuntu has only been around for five years. Both Apple with its Mac OS and Microsoft with its Windows has been around for four times that long. And now look where they are and where we are – we are not that far behind. I think that both Canonical and the Ubuntu-community (and the GNU/Linux-community too, of course) are making a great job and real good progress. Everything might not be perfect – yet. But Karmic was and is probably the best Ubuntu-release so far. Just wait six months for Lucid Lynx. It will probably be even better.

Oh, while I’m at it: I still think that Ubuntu should continue with it’s six-months-release. You dont have to upgrade to the latest release each time it actually is released. Perhaps make one a year more stable then the other. Try some new stuff out, release it. And then make it better. Just like this year.

This has been a real good year for Ubuntu and GNU/Linux. Perhaps next year we will take over the world – Moahaha! Too much? Okay, sorry.. I got carried away. 😉

Kommentarer är stängda

När Ubuntu Karmic släpps.

Publicerat av Daniel Holm den 21 oktober, 2009

Nu när Ubuntu 9.10 Karmic Koala släpps så hade det förhoppningsvis varit det första release-partyt jag någonsin varit på för Ubuntu (eller något, för den delen). Tyvärr så slog det mig precis att jag inte kunde just det datumet då min syster fyller år den 31 och att jag åker dit redan den 25. Crap.
Jag hade hemskt gärna gått.

Men jag hoppas att fler, ni andra, alltså tar chansen att gå på något av release-festerna:

 

Det är alltid kul att träffa folk med gemensamt intresse. Du behöver inte ha ett brinnande intresse för datorer eller dyl. Det kan gälla bara Ubuntu, eller kanske den bakomliggande filosofin. Ubuntu är världskänt för sin gemenskap och det är något som vi då givetvis bygger själva.

Så kom igen, dra med en vän som antingen inte än testat Ubuntu och du inte verkar få att vilja testa, eller dra med en som testat och fastnat och vilj veta mer. Drick en Ubuntu-cola. Ni måste ju inte ta med datorn. Lämna kanske laptopen hemma för att agera Ubuntu i det verkliga livet.

Här finns lite fler inlägg och info om träffarna och releasen:

Kommentarer är stängda