Etikett: Tankar

Lov = Kodande + Spelande = Nördande.

Publicerat av Daniel Holm den 7 april, 2009

Denna vecka har jag lov och hur man kan inte bättre spendera den tiden än framför datorn. Nej, skämt åsido. Lov har jag och under lov så har jag väl egentligen alltid nördat på ett eller annat sätt.

När jag gick i låg- och mellanstadiet så kanske några vänner sovde över, alt. att jag sov över hos dem och vi spelade Nintendo 64. Jag var verkligen ingen som spenderade tid med flickor på den tiden. Jag minns väl en tid då jag, Sebastian (Sibban) och Johan (Hyllan) hade gjort i ordning i ett gamalt hönshus hos Johan. Vi hade tragit en lång jävla elkabel ner till huset och inrett rummet vi satt i med en enkel säng (madrass) lite spelplanscher på väggarna, ett N64 och givetvis en TV. Där satt vi om helgerna och spelade allt möjligt. Inte för att det var det enda vi gjorde, måste jag väl tillägga. Vi la oss bla. i vattentunnor och rullad ner för slätter, lekte i Johans pappas gamla skrotbilar, klädrade i träd och slogs på logen.

Högstadiet inveg et nytt sätt att spela tillsammans – LAN. Något som jag tyckte var skit coolt då man kom där med sin nybyggda (första hemmabygda) dator, var uppe flera dygn, spelade allt för mycket, sov allt för lite (på bord) och åt och drack för mycket av sockerinnehåll.

Gymnasiet så blev det lite annat, trots att jag höll en hel del LAN i min lilla etta. Det var faktiskt så pass att vi lånade bord och stolar för ett tjuotal pers som vi sedan hyste in i min lägenhet. Alla mina möbler bars ner i förrådet för att allt skulle få plats. Runt väggarna satt man och spelade och förde ett jävla liv. Har det på film. Något jag verkligen borde lägga in på datorn…
Men som sagt så var detta inte det ända som jag gjorde. Det blev ju givetvis en del flickor ju äldre man blev. Redan under LANen på högstadiet så låg de varmt och hjärtat och jag missade faktiskt i princip hela det sista LANet som jag var på under högstadiet pga. en flicka – min dåvarnade flickvän Lisa.

Vare sig det har varit sportlov, påsklov eller jullov så har det alltid varit mycket nördande. Det är bara under sommaren som det går över mer till kärlek. En hel del faktiskt. Anneli och jag blev tillsammans under sommaren – båda gångerna.

Nu är det iallfall lov igen – Påsklov. Och vad gör jag? Jo, jag nördar. Har börjat spela The Elder Scrolls IV: Oblivion igen och jag är helt fast. Idag har jag förvisso inte spelat något då jag varit ute i solskenet och senare suttit med alla hemsidor. För det är nu som man passar på och tar igen allt det som man inte haft tid att förjupa sig i med alla prov som flyger omkring en. I förrgår så byggde jag om Annelis hemsida, igår så gjorde jag om Amandas hemsida, idag har jag fixat till farsans hemsida. Jag ska även ta tag i och fixa till Blogg2 så vem som helst kan få så läckra hemsidor som vi har, för de bygger på samma samling av moduler och byggnationer som jag gjort på min, Anneli, Amandas och farsans hemsida.

Imorn så får det bli att börja meka med SixA. Jag och Fillipe har satt upp en deadline för att 0.1 ska vara släppt den 15 April. Koden för arbetena är klara och jag ska bara göra klart GUIn, koden som mappar GUIns actions till rätt arbete och sedan göra en applet.

Nu kanske det låter som att jag sitter allt för mycket vid dator – och det gör jag också. Haha, nej då. Idag har jag varit ute en del och bla. matat ankorna i ån.

Försten. Visst är det underbart att spela spel som Oblivion? Ett rollspel där man kan göra och vara vem som helst. Där kan jag vara en ädel riddare som gärna ställer upp och jagar bort troll ifrån en boplats för att en familj nybyggare kan bygga sina nya hem. Ja, ibland kan det vara skönt med lite fantasi.

Kommentarer är stängda

Våren är verkligen här och sommaren känns dessutom också väldigt nära.

Publicerat av Daniel Holm den 4 april, 2009

Hela veckan har solen skinit under hela veckan, men idag är det nog fan rekord. SItter på balkongen i linne med min kära och bara njuter. Alla prov är över för tillfället och en veckas lov väntar. Denna vecka som kommer blir dock fylld av programmerande, förhoppningsvis på balkongen. SixA ska bli klart tills den 15 april.

Men det var inte det som jag skulle prata om, utan det är denhär längtan efter en kall, god dryck kallas öl som man får när solen tittar fram. Vi ska strax gå till systemet och köpa oss lite dricka till ikväll då vi ska grilla korv. Men varför är det egentligen så att man längtar mer efter en kall öl än en kall Cola när solen tittar fram?

Min tanke är väl att ölen relaterar mer till en ”högtid”, en liten festlighet och något man inte dricker vardag. På vägen hem igår ifrån skolan så mötte vi två killar men en kartong med Heineken. Jag älskar Heineken och de satte sig på gräset ioch med Stångån, i solskenet. Sådant jag med trånar efter.

Men ingen av mina grabbar verkar ha tid eller lust att komma hit i helgen och jag kan tyvärr inte komma till dem. Inte idag iallfall.

Men varför tror ni att man gärna tar just en öl till solskenet när det sticker fram? Kommentera gärna.

3 kommentarer

To old for that stuff.

Publicerat av Daniel Holm den 4 april, 2009

I det senaste How I met your mother avsnittet så har Ted en lista med saker som han nu anser vara för gammal för. Listan kallas The Murtaugh-list. Det finns saker som att pierca sig, dricka ur en beerbong, sova på en kompis träsäng, ja mycket skit, helt enkelt.

Detta är något som jag funderat på sedan en tid innan. Saker man börjar bli för gammal för, men även saker man ännu är för ung för. I denna ålder så känns det som att ligga lite därimellan. Men ändå så håller jag och mina vänner, och givetvis min fästmö Anneli på med mycket som vi kanske är för gamla för. Men vem bryr sig egentligen.

Jag ser väl inte riktigt fram emot att bli äldre. Jag trivs så bra där jag är. Dock så räds jag heller inte mot det. Det är coolt att vara mogen, men det är däremot oerhört töntigt att visa sig mognare och vuxnare än vad man är. Det brukar ta igen sig nämligen.

När jag och mina kära grabbar är ute så kan det bli vad som helst. Vi kan leka i lekställningar, gå i leksaksaffärer och få nostalgitrippar. Vid ett tillfälle så lekte vi tydligen för mycket på Ikea och de bad oss via högtalaren att vänligen gå till lekstugan. Det gjorde vi tyvärr inte då vi nästan var ute och förvisso så var det många år sedan nu, men det är fortfarande saker som gör. Det är dit jag vill komma.

Man ska inte överge sin lekfullhet och fantasi bara för att man blir äldre. Däremot så kan man ju tygla sig och kanske inte börja gunga när man är på ett affärsmöte påväg till resturangen. Håll det i rätt sällskap helt enkelt. Är det fler som vill gunga påväg till resturangen så kan ni ju lika gärna passa på. Men är det sådana som inte uppskattar det så avstå.

Jag anser verkligen att skolan inte uppmuntrar lika mycket som den borde till lekfullhet och fantasi. Det är trots allt i detta som man senare for jobb.

Innovation, lekfullhet och fantasi. Go for it och sprid det vidare.

Kommentarer är stängda

Borde jag ha reklam på sidan?

Publicerat av Daniel Holm den 30 mars, 2009

Förr så hade jag lite små reklam bannrar på sidan i form av Googles Ad-Sense (se nedan för exempel), men sedan en tid tillbaka så har jag tagit ett steg tillbaka ifrån den. Anneli har lite reklam på sin sida osv, men jag vet faktiskt inte om jag vill ha det. Jag lägger förvisso ut ganska stora summor på både hårdvara och domäner, tid osv, men jag vet ändå inte. Därför vänder jag mig till er användare.

Jag skriver ju annars helt fritt och jag älskar det verkligen. Men att få in en slant extra för att snart köpa mer RAM till servern skulle inte vara fel.

Jag har iallafall en omröstning till höger på sidan (och i inlägget under detta) och där har man fyra alternativ. Om en vecka så får vi se resultatet. I vilke fall som helst så lär den maximala storleken bå reklamen bli en liten Google Ad-sense banner som den nedan. Men skulle ni inte vilja ha någon reklam så blir det heller ingen 😉

Hur som helst. Skulle ni störa er på lite reklam?

Power to the people.

Kommentarer är stängda

Miljötåg mot framtiden.

Publicerat av Daniel Holm den 29 mars, 2009

Ett nytt batteri till min lilla pärla är på väg och borde anlända antingen imorn eller över morgon. Men idag har jag det lyxigt trots brist på ett fullt fungerande batteri. Jag sitter på ett grönt biogas-drivet miljötåg – med vägguttag! Fantastiskt.

Igår gick högskoleprovet av stapeln och jag fick ca 0.8-0.9 i medelvärde. Vilket är fullt tillräckligt för det jag behöver för att komma in på basåret. Det är huvudsaken. Resten är bara bonus. Men vilken dag det var. Jag sov nog bara fyra timmar den natten. Det var födelsedagskalas för min älskade Anneli, hemma hos hennes föräldrar i Skälhem och det blev sent.

Men då min svägerskors respektive trodde att provet inte började förens vid kl 10 så var jag ändå rätt lugn. Sen när jag kom hem och kontrollerade när jag faktiskt började så visade sig att jag började kl 8.20. Då var klockan i kring 1:35 och jag hoppade ner i säng. Men jag var ändå uppe med tuppen lite efter kl sex och var fullt igång.

Provet kändes dessutom både intressant och roligt. Men jag var rädd att bli för trött – vilket jag så småningom blev. Så det sista delprovet körde jag inte så hårt på. Lite ironiskt då det var ett av de bästa resultaten av delproven.

Efter provet var det iväg till Västervik och mer födelsedagskalas. David låg då tyvärr och var magsjuk (jag tror fortfarande att han var bakfull). Efter kalaset så blev det några bira och en flaska champagne och ner på krogen. När den väl stängde (typ 45 min senare) så gick vi till Palladium och skulle dansa, men då höll det inte längre. Jag var helt slut. Varit uppe i 21 timmar. När de stängde gick vi hem och la oss.

Nu sitter jag ändå här med lyxen av ett väguttag och skriver. Med högskoleprovet bakom mig så är jag nu verkligen på väg mot framtiden. Trots det att det inte kändes som ett speciellt stort steg i sig så utgör det en viktig komponent i vart som komma skall bli ett stort steg. Ett liv i Göteborg och Chalmers.

Cheers.

Kommentarer är stängda

Snöstorm kommer passande – NOT!

Publicerat av Daniel Holm den 27 mars, 2009

Ta mig fan att när jag för första gången tittar ut igenom fönstret idag så verkar det vara fullt snökaos utanför. Miljoner flingor flyger förbi mitt fönster hela tiden och jag känner fan viss ilska.

Ikväll ska vi fira Anneli hos hennes föräldrar som bor ute i skogen. Hoppas vägen är plogad. Sen ska vi he igen för imorn är det högskoleprov och sedan på kvällen så är det ännu mer födelsedagskalas då mina kusiner David och Sofia fyller år (Sofia fyllde igår, David imorn). Saker man helt enkelt inte får eller vill missa blir äventyrade bara för det ska snöa.

Jävla labila mars. Ge mig sol som igår när jag och Anneli fikade i parken, tack.

Nu blir det nog lite frukost, sen Kemi A lektion och sist lite present shoppande. Men idag går jag nog varken dit eller hem.

Kommentarer är stängda

Baby Boom, eller?

Publicerat av Daniel Holm den 23 mars, 2009

Jag tycker att nästan vart jag än ser mig så ser jag små barn. Alltså inte små springande barn, utan små barn i barnvagn – bäbisar. Nog att de är relativt söta (ibland), men det är så många av dem.

Mina kusiner, som över lag är ca tio år äldre än mig, har nästan alla barn. Hanna och hennes man Johan har tre stycken. En liten flicka och två äldre söner. Sofia har en liten flicka med hennes (nyförlovade) fästman och Therese och hennes man Niklas har en liten pojke.

En av mna bästa vänner, Sebastian K’s lillasyster ska snart ha barn och en av mina bästa vänner (sedan jag var fem-sex) ska bli pappa i sommar. Det är så mycket i kring än själv. Och jag är verkligen glad för dem alla, det måste jag verkligen säga. Men jag, jag – vill inte ha barn på måååånga år.

Det finns flera orsaker till detta:

Jag är på tok för ung. Jag är verkligen inte tillräckligt mogen för att bli pappa.
Jag pluggar fortfarande och har många, många år kvar.
I och med att jag pluggar så finns det ingen ekonomisk säkerhet som jag tycker är vitärt för ett barn. Ett jobb är ett måste.
Jag har så mycket annat kvar att göra. Jag är fortfarande så väldigt ung och ett barn skulle låsa fast mig i en position som jag nog skulle få panik i.
Även att jag tror och hopps att det kommer att vara Anneli och jag tills mitt sista andetag så kan man ännu inte veta vad som kan hända.

Anneli har under större delen av sitt liv längtat till att få barn, och det är lite synd på sätt och vis. Jag vill ju verkligen ge henne allt som jag möjligtvis kan, men jag är helt enkelt inte redo för det nu.

Men jag vill absolut bli far en dag. Och en riktigt jävla bra en! Jag har gärna flera barn och när det väl är dags så kan jag byta hur mycket blöjor som helst och kanske till och med bli en hemmapappa, men det är inte idag och inte imorn.

Jag ser verkligen fram emot att ha små tjatiga, skrikande, skrattande, lekande barn som ställer massor med frågor om allting. Det är inte bara för personliga skäl som jag läser som jag gör och har en grov tjusning för allmänbildning (mer om det en annan gång).

Barn är absolut en del av ens liv och säkert en underbar del, det vet jag ju inte än, men jag tror att det är det. Och den tiden kommer, jag lovar.

Kommentarer är stängda

Nästan lite bittert.

Publicerat av Daniel Holm den 22 mars, 2009

Det känns nästan lite bittert när jag för första gången på ett par timmar tittar ut igenom fönstret och det snöar. Det som hela den gångna veckan har varit ett sådant fantastiskt väder. Solsken varje dag när jag gått till skolan, och solsken hela redan till och från Göteborg i torsdags. Och även igår. Igår sken solen dock inte lika mycket, men ändå när jag gick upp. Och väl ute så var fortfarande luften frisk och vårig.

Men idag så snöar det alltså igen. Sist det snöade och alla gnällde om hur jobbigt och trist det var, tyckte jag att det fortfarande var mysigt – men inte denna gång.

Klockan är snart halv fem. Klockan halv fem på vintern är det redan mörkt ute. När det är vinter så ska det snöa, inte nu.

Kommentarer är stängda

En dag till, i och ifrån Göteborg och Chalmers.

Publicerat av Daniel Holm den 19 mars, 2009

Idag har jag för första gången i mitt liv varit och sett Chalmers med mina egna ögon. Kortfattad är jag helt förbluffad av dess storlek och utsida, och helt hänförd av dess insida.

Jag hade inte riktigt förväntat mig dess storlek. Nog visste jag att skolan måste vara stor då den är så känd, många går där osv. Men området var helt basalt! Som en hel stadsdel.

Under tiden vi var där så gick jag på två seminarier. Den första var det Tekniska Basåret;
Basåret går ut på att man läser in Matte C, D och E, Fysik A och B, och till sist Kemi A. Alltså gymnasiekurser. Men de läses istället på ett sätt som man faktiskt gör på en högskola. Som att man tex läser två kurser i sju veckor och sedan har man en sluttenta av varje av de två ämnena vecka åtta.

Kursen är i sig värd 60hp, men man får egentligen inga fler poäng eller högre betyg i de nämnda ämnena, utan de ligger lite vid sidan av. Man kan i princip endast använda dem om man ska läsa vidare på Chalmers. Och om man vill göra det när året är slut och man har klarat sig igenom, då får man en garanterad plats på något av deras civilingenjörsprogram. Basårs elever har alltid första tjing.

Vad man också tydligt fick veta var att det ändå är högskoletakt, trots att det är gymnasiekurser. Så det gäller att ligga i.
Något som jag tyckte var speciellt bra var att de första två veckorna går åt till repitition av Matte A och B. ”Det kan ju liksom vara tio år sedan du läste matte”.

Det andra seminariet som jag gick på var om hur det var att plugga där. Två kvinliga studenter stod och berättade om skola, studierna, boende och fritiden. Det var mycket lovande och det gjorde mig ännu mer sugen att gå där. Chalmers studentkår vekar ju vara helt fanastik med oanade möjligheter. Det finns även en massa föreningar att gå med i, som kan vara i princip vad som helst. Att flyga luftballong eller hålla på med extremsporter, vad som helst. Verkligen helt fantastiskt.

En annan viktig del som jag fick veta är att trots att man (som i mitt fall), inriktar sig at bli civilingenjör i tex elektrotenik, så blir man ändå så mycket mer. Det är inte att man bara kan få jobb i att bara vara det, eller det, utan du kan ju bli i princip vad som helst ändå.

Dessutom så var Chalmers miljö helt makalös. Modernt i mörkt trä och stilrent. Precis så som man tycker att en teknisk skola borde se ut. Det tillsammans med att namngivningen på olika platser på området relaterar till vetenskapens under som ”Resturang Einstein” eller ”Origovägen”, och att står en tågvagn som man kan hyra till lite diverse, gör saken klar.

Chalmers, där vill och ska jag gå.

Jag vill också passa på och tacka min älskade far som följde med mig ner. Det betydde helt otroligt mycket!

EDIT: Ansökan är inskickad.

Kommentarer är stängda

Spel och våld har inget relation.

Publicerat av Daniel Holm den 17 mars, 2009

Tidigare ikväll så var den en debatt om hur spel påverkar oss människor och framförallt barn.

Detta är något som jag har både diskuterat flera gånger tidigare och som jag har tänkt på väldigt mycket och jag som (fd. eftersom man inte har så mycket tid till det, men det blir det nog ändring på när vi skaffar oss ett PS3) spelnörd säger det att verkligen inte finns något samband.

Det är inte spel som framhäver det onda i oss. Snarare tvärtom. I spel kan vi bli hjältar och personligen så har jag velat bli en bättre människa efter jag blev kär i The Elder Scrolls IV: Oblivion. Detta trots att jag, i spelet, testade att vara lönnmördare, gladiator och tjuv.

Spel är till för två saker:

För att låta digitala konstnärer att visa upp deras kunskap, konst och fantasi.
För att spelarna ska kunna leva ut sina fantasier.

Som det nämndes i debatten så innehåller många spel funktioner för att spela med ens fantasi. Att se hur lång man kan gå. Men bara för att jag kan ta en bil och köra på trottoaren och meja ner folk i tex. Grand Theft Auto-serien så gör jag självklart inte det i verkligheten.

Det är samma sak med att jag i tv-spel kan köra en mc in i huven på en bil i vindlande hastigheter, utan varken hjälp eller mc-ställ – och sedan överleva. Men detta testar jag ju givetvis inte heller.

Bara för att vi är barn så betyder det inte att vi inte kan se gränsen mellan fantasi och verklighet.

Det är bara vissa föräldrar och folk som inte förstår som gärna vill ha något att skylla på när något fasansfullt händer.

De som nu har kört på trottoarer (eller igenom gamla stan i huvudstaden) är inte de som har spelat TV-spel. De har oftast sagt att det var Jesus som sa åt dem att göra det (ifall du skulle åka dit för något så skyll på det, verkar ju funka helt perfekt).

Ett annat mycket använt argument mot spel och våldet däri är bla. morden i Columbine och Virgina Tech har en stark relation till spelvåldet. Fel, fel, fel. Förvisso hade en av mördarna till Columbine-massakern en hel del våldsamma spel hemma hos sig, men precis innan mordet så spelade de bowling. Och mördaren bakom Virgina Tech-massakern spelade inte alls tv-spel. Han gick hellre på teater.

Det är många fler kloka ord som kommer ifrån Per Strömbäck, talesperson för datatspelsbranschen.

Kort sagt så ser jag alltså spel som ett sätt att leva ut saker som man aldrig skulle drömma om att göra i verkligheten. Just för att de är spel så kan man låta sin fantasi leva ut. Ens fantasi är väl nu förhoppningsvis inte att köra ihjäl någon eller leka prickskytt, men jag antar att ni förstår vart jag vill komma. Ser man i vissa spel som tex Oblivion så kan man också se konsekvenserna av ens drag och detta gör att man helt enkelt inte vill göra vissa saker. Man vill ofast hålla den moralen som man personligen har. Om man inte har en dålig dag – det är ju ett spel.

Sen får man ju faktiskt skjuta ihjäl knarklangare och anda kriminella i GTA också.

Spel skapar inte våld. Punkt slut.

3 kommentarer