Etikett: Politik

Ta ditt ansvar – Bränn dina minnen! WD29.

Publicerat av Daniel Holm den 7 juni, 2010

Jag finner mig relativt mållös. När jag först började läsa om WD29 så tyckte jag att jag direkt förstod dess innebörd. Ack så fel jag hade. Innebörden av den var allt för skrämmande till en början, men efter gårdagens resa hem till Göteborg så infann sig snart mer rädsla och jag förstod allt mer dess praktiska innebörd.

Written Decleration no 29 är ett tillägg till datalagringsdirektivet som ny ytterligare ska lagra alla våra sökningar som tex. utförs på Google eller andra sökmotorer. Som så många gånger tidigare så är den uttalade meningen för detta förslag att man ska stoppa barnpornografin.

Det finns helt enkelt så oerhört många motsägelser och naiva utmaningar i detta så det är löjligt. För en som faktiskt agerar och utför sig på internet, vet att barnpornografin inte finns att tillgå på det öppna internet (det internet som vi vill ha bestående). Nej, detta material finns på dolda platser som bara de som sysslar med det, vet vart det ligger.

”Jag har hängt på nätet i 20 år i år och inte snubblat över det en (1) enda gång, och då tittar jag ändå på porr gärna och ofta.” – Rick Falkvinge.

Igenom att ge sig på och lagra sökningar på det öppna internet så kommer man alltså inte att finna det som man hävdar att man söker efter. Och jag är rätt säker på att så också är fallet för de som gärna skriver på för WD29. De vet att de inte finner denna typ av material heller, utan det är något annat som de vill åt.

“Jag skiter väl i om syftet är att stoppa barnporr. Tala om vad det är ni VILL GÖRA, så ska vi titta på om det är rimligt eller inte, oavsett vad ni påstår att syftet är.” – Johannes Forssberg.

Jag finner det hela väldigt oroande. Vad är det de vill ha all information till? För det kommer ju bli allt som är vässentligt om en som lagras i dessa databaser. De skulle ha våra positioner vid samtal, vad vi skriver i mail och SMS, vilka vi hör av oss till, vad vi säger. Men också informtion om vår hälsa, våra politiska åsikter, vår religion, våra hobbies, våra sexuella preferenser, våra resplaner, våra matvanor, våra konsumtionsmönster, våra livsval och vår smak på livet.

Vi måste även fråga oss om vi verkligen vill att staten skall få tillgång till all denna information?

Jag googlar oerhört många gånger om dagen. Och även att det inte är efter bombrecept eller barnpornografi så vill jag inte att detta ska lagras. Anledningen är enkel:
Människor ser vad de vill se.

”Till exempel tenderar människor att söka och ”se” mönster, indicier och företeelser även där inga mönster, hållbara indicier eller företeelser finns. Vittnespsykologin erbjuder ett oändligt antal exempel. Militära erfarenheter visar att den som är satt att bevaka ett litet utsnitt av verkligheten lätt kan drabbas av ”mentala hägringar”.” – Henrik Alexandersson.

Och det är egentligen inte bara det att jag inte vill att staten ska se vad det är som jag googlar efter, utan den kan lika gärna vara min flickvän.
Jag älskar tex. allmänbildning. Jag vill gärna veta lite om allt. Så jag kan sitta på Wikipedia och läsa om allt ifrån stanism, könssjukdommar, droger, hemoröjder till Foo Fighter.

Tänk själv vilka tankar du får ifrån dessa få sökord. Vill du att polisen ska komma och hälsa på för att du inte berättat för staten att du har AIDS, vilket de nu tror för att du har läst om det på Wikipedia. Nej, det är klart att du inte vill.

Precis som att jag inte vill att min flickvän ska tro att jag har hemoröjder. Men jag har googlat efter dem. Lite kuriosa är att jag var tungen att googla på det igen då jag blev osäker på hur det stavades. Vilket också för in mig på ett annat använingsområde för Google – rättstavning. Jag använder faktiskt Google till just det. När jag är osäker på ett ord så googlar jag det och får då också ett ”menade du X?” Hur många sökord som inte strömmar in ifrån mig bara för en sådan sak.

Lagar och direktiv som dessa är en ren samhällsfara. Man kan inte lita på att det är ärligt folk som har enkel åtkomst till våra informationsdatabaser över hela svenska folket. Det finns alltid folk som inte borde vara där. Skulle du kunna säga att du absolut inte skulle röra denna databas för att kolla upp vad en möjlig partner som du har sneglat lite på, brukar googla på? Lite ”osyldigt” kikande, kan tyckas. Nej, det är Pandoras box och den är då vidöppen!

Det är ett extremt farligt verktyg som helt enkelt är för farligt för att existera. Inte ens den oskyldigaste av oskylda går helt fri förbi. Människan är för nyfiken och för utförskande för detta.

Samtidigt som detta direktiv är på gång så klubbas en ny lag igenom här i Sverige som ska stoppa all typ av barnpornografiskt material.

Denna lag gör det alltså olagligt för dig att inneha semesterbilder där barnen var just barn. Små barn och nakna på stranden. Denna lag gör det också olagligt att inneha bilder på dig själv ifrån innan du blev 18 och myndig.

Från och med den 1 juli iår, så har du fått ett ansvar att bränna dina gamla fotoalbum innehållande dina barns uppväxt, din egna uppväxt. Också du som har bilder på din partner eller kompis när ni var och nakenbadande på den där enskilda badstranden eller solvärmda klipporna den där vackra sommardagen.

Jag har själv ett riktigt tjockt fotoalbum ifrån min uppväxt. Jag har tiotusentals bilder ifrån mina senaste år. Mina bilder är mitt liv. Det är det som för mig är ovärderligt. Tider som aldrig kommer igen. Situationer som aldrig sker ännu en gång. Det är det värdefullaste jag har i min ägo.

Men nu får Du inte behålla dina oersätterliga bilder och minnen. Ditt ansvar är att bränna och radera. Jag får inte behålla mina bilder.
Tar du inte detta ansvar så får du fängelse. Tar jag inte dett ansvar så får jag fängelse.

Är detta rimligt? Är det?

Kommentarer är stängda

Piratpartiets bröllopsgåva till kommande monarken.

Publicerat av Daniel Holm den 3 juni, 2010

Jag är inte ett speciellt fan av sveriges kungahus, men för att göra en lång historia kort så är det i mångt och mycket om att man hela tiden ska behöva höra om dem. Jag tycker faktiskt rätt synd om dem för deras publicitet och hur alla deras misstag och skavanker framkallas, förstoras och pressas på befolkningen.
Att få läsa om deras liv, om deras olycka, som ett fritidsnöje. Visst att vi betalar deras ”lön”, men det är ändå inte korrekt.

Nej, kungahuset ska ha lika mycket rätt till ett privatliv som vilken annan svensk medborgare som helst (och övriga av världens befolkning, givetvis)! Och det utan några hakar eller skavanker. Dels för deras skull, att kunna göa saker och ting utan att då det utspritt. Men också för min skull. Jag vill inte läsa om dem, inte höra om dem. Skvaller är inget för mig.

Att Viktoria och Daniel ska gifta sig har väl ingen kunnat undgå (snälla berätta vilken grotta du bodde i om du nu fick höra det av mig) och bröllop betyder bröllopspresenter. Sverige med dess företag, föreningar, privatpersoner, organisationer, och – partier vill alla ge något till de blivande makarna.

Idag gav Piratpartiet sin present till brudparet:
Varsinn USB-sticka med en Linux-dist och krypteringskit på. Ett steg åt deras rätt till privatliv – att kunna framföra sig vid datorn.

Det blivande brudparet har nu alltså ett steg i rätt riktning till något som borde vara en självklarhet.

2 kommentarer

Varför Piratpartiet behövs – 2010.

Publicerat av Daniel Holm den 22 april, 2010

Det är nu 2010 och om mindre än fem månader är det riksdagsval. Jag står fortfarande som Piratpartiet och det är för att det är ett enkelt val. Piratpartiet behövs – nu mer än någonsin.
Saken är den att det kommer allt fler strider som måste tas för rätten till ett privatliv. TIll ett skydd som egentligen är fundamentalt i ett demokratiskt samhälle, men som ändå skrivs över med EU-direktiv och handelsavtal.
Det råder ingen tvekan om att det är pengar som spelar större roll för dagens politiker än vad medborgarnas rättigheter gör. ACTA tar allt läskigare steg framåt. Tanken var till en början att det skulle motverka förfalskning av tex modekläder, men nu börjar det ta en mer digital form och ska tillämpas på internet – oavsett spridningens storlek.
Vilken spridning som helst ska kunna tolkas som kommersiell och det kan gå ända ned till mellan två vänner som delar en fil med varandra. Rätten till att dela med oss av saker till vänner har vi, och den ska behållas. Man ska inte låta kommersiella, gigantiska bolag, att få ta del av myndigheters befogenhter:
– De stora mediabolagen försöker genom ACTA-avtalet ta kontroll över internetleverantörer, få gräddfiler till polis och tull, och få centrala positioner i statliga myndigheter, säger Sandra Grosse, riksdagskandidat för Piratpartiet och insatt i ACTA-avtalet.
Det är också tydligt att våra politiker inte vill sätta sig emot avtal som dessa. Anledningarna kan och är säkert flera, men inte rättfärdigade för det. Medborgares rättigheter och säkerhet ska aldrig få komma i kläm!
Piratpartiet behövs fortfarande och jag är rädd att det kommer att behövas i ytterligare år.
Den största anledningen till att vi behövs och att vi har en chans att bli etablerade i Sveriges riksdag är rätt enkel:
Idag finns 11 etablerade partiet i sveriges riksdag och inget va dem bryr sig nämnvärt om fundamentala rättigheter. Inte i den mån som Piratpartiet gör. De ser fortfarande mellan fingrarna angående detta, och fokuserar mer på andra samhällsfrågor.
Det är absolut ingen fel på det – det är ju trots allt därför som Piratpartiet bara fokuserar på dessa fundamentala rättigheter, såsom rätten till privatliv i både samhället och på internet. Att vår integritet ska hållas intakt. Gammelpartierna kan fortsätta att handskas med sjukvårdsfrågor, ålderomsorg (vilket jag tyvärr inte tycker att de gör ett speciellt jobb med heller, men det hör inte till) osv.
Piratpartiet kan då helt fokusera på dessa frågor. Och säg inte att de inte räcker, för de är så fundamentala så utan dessa rättigheter skulle vi befinna oss i en ohyglig polisstat där inte ålderomsorg eller sjukvård behövs, för ingen vill bli gammal ändå.

1 kommentar

Orätt rättsväsende.

Publicerat av Daniel Holm den 25 mars, 2010

Att Beatrice Ask har gjort ytterligare ett utspel har väl ingen gått miste om. Jag har av tidsmässiga skäl, inte kunnat dela med mig av min åsikt tidigare.

Beatrice Ask, som är vår justitieminister har dels gjort ytterligare, rent idiotiska utspel, dels gjort en pudel.
Jag blir inte längre förvånad när jag hör talas om vad det är för grodor som lämnat hennes mun. Är det bara jag, eller går det något typ av icke-biologiskt arv av idioti hos våra justitieministrar? Då menar jag främst Thomas Boström – som såg till att datalagringsdirektivet uppfanns. Och så nu, Beatrice Ask – som inte kan följa rättsväsendets syn på att man inte är skyldig till ett brott förens motsatsen har bevisats.

Jag vill skicka grälla kuvert till sexköparna, för jag tror att det värsta som kan hända en sexköpare är att någon i omgivningen ska få reda på vad de gjort, frun eller grannen (..) Vi borde ha gredelina kuvert, det ska vara tydligt, du är misstänkt för att vara ute och köpt sex.

Hur kommer det sig att en person som denna fortfarande kan få leda ett land, eller behålla sin post? Hennes ursäkt är så totalt ogenuin att det är pinsamt och hon borde själv be om att få avgå och lämna hennes post som sveriges justitieminister.

Att en sådan såpass högt uppsatt person helt låts sudda ut gränserna mellan misstanke och skyldighet av brott, är bara ytterligare ett bevis på hur skev sveriges politik är.
Moderaterna och deras allians kommer att slängas ut på arslet vid årets val!

Att Beatrice Ask fortsätter att komma med förslag som att skicka ut färgglada brev till misstänkta sexbrottslingar, för hela världen att se, är även det – skamligt. Och att hon så varsamt får ta tillbaka sina ord och att allt sedan ska bli frid och fröjd, är även det patetiskt. Givetvis ska en sexbrottsling få sona för ett eventuellt brott. Men inte förrens denne blivit dömd skyldig, och det räcker gott med den typ av skam efter en sådan dom och behövs verkligen inte ett offentligt brev.

Beatrice Ask – vårt rättsväsende i ett nötskal.

Kommentarer är stängda

Frihet har vunnit över ACTA.

Publicerat av Daniel Holm den 10 mars, 2010

Europaparlamentet röstade i dag, med förkrossande majoritet, för att förhandlingarna om det så kallade ACTA-avtalet skall öppnas upp för insyn. Parlamentet gjorde också klart att det inte tänker acceptera avstängning av fildelare från internet som en del av detta handelsavtal.

”Äntligen har de folkvalda i EU gjort en tydlig markering. Vi har visat att vi inte accepterar hemlighetsmakeri. Vi har visat att vi slår vakt om ett öppet internet för alla. Och vi har visat att parlamentet inte finner sig i att bli behandlat som en dörrmatta” säger Christian Engström, ledamot i Europaparlamentet för Piratpartiet.

”Jag är extremt nöjd med att denna resolution har antagits. Nu måste EU-kommissionen hålla oss fullt informerade om vad som sker i ACTA-förhandlingarna. Detta är extra viktigt eftersom läckt information visar att man förhandlar om frågor som kan underminera tidigare nådda framgångar om internets frihet.”

”Vi utgår nu från att vi får tillgång till alla dokument, så att vi äntligen kan börja diskutera ACTA-avtalets innehåll. Då kommer vi att ta strid för den personliga integriteten, internets frihet, rättssäkerheten och ett fritt och öppet samhälle.”

”Om EU-Kommissionen inte följer dagens beslut, då kommer vi att sätta hårt emot hårt. Då är vi beredda att gå till domstol för att få ut den information vi vill ha. Och då är vi i slutändan beredda att fälla hela ACTA-avtalet” säger Engström.

För mer information, se Christian Engströms blogg:
http://christianengstrom.wordpress.com/

(Klippt och klistrat ifrån Piratpartiets pressmeddelande)

Detta är en fantastisk nyhet då jag har räds över detta förbannade handelsavtal under en allt för lång tid. Saken är ju den att det i princip bara är maffian (aka mediaindustrin) som ligger bakom det, tidigare, hemliga dokumentet.

Jag läste, som tidigare nämnt, klart boken Piraterna. Den nya utgåvan. Och de har lagt till två kapitel, bla. ett om Christian Engström, och jag vill bara säga det att han är en fantastisk man och en förebild för oss alla.

Jag är oerhört stolt.

Kommentarer är stängda

Metapolitiskt dilemma.

Publicerat av Daniel Holm den 9 mars, 2010

Jag har alltid haft problem med att passa in i Sveriges etablerade partier. Det har alltid varit något som inte fallit mig i smaken med deras partiprogram. Hade antagligen kunnat välja dem som jag höll mest med, men det kändes ändå för oärligt.
Jag har väldigt olika perspektiv på väldigt mycket olika saker. Vill ha radikala förändringar där, men att det ska vara som det är där. Styre som så, men inte som så. Pengar ska gå dit, och dit, men inte dit eller dit. Varken känt mig som en riktig höger- eller vänsterfigur.
Året jag skulle fylla 18 och det dessutom var riksdagsval på, 2006, så kom min räddning.
Redan den första dagen detta år så framhävdes ett parti som jag kände att jag direkt skulle följa, rösta och dessutom bli aktiv i. Piratpartiet. Den 2 januari var jag medlem och satt igång.
Piratpartiet var min räddning i dubbel bemärkelse. Dels så var det detta dilemma med vilket block jag tillhörde med mina tankar, och dessutom min växande oro för integritetsfrågor och fri kultur. Men problemet, som många såg det och även ser det idag, är att Piratpartiet är ett ”enfrågeparti”. Så är absolut inte fallet. Visst har vi en annan fokus, men dessa frågor är så pass fundamentala att de stöttar hela den värld som vi idag lever i – både i verkliga livet och på internet.
I samma veva som Piratpartiet uppdagades så blev jag även intresserad av Ubuntu, GNU/Linux och fri, öppen mjukvara. Det var en helt ny värld som öppnades bakom dessa två dörrar av samma port och det fanns oändligt med möjligheter!
Under denna tid som detta fortgått och mitt intresse för både Ubuntu och Piratpartiet, så har andra tankar om dess relation och framgång formats.
Många ser ju öppen källkod och dess filosofi som ren kommunism, men jag hävdar att så inte är fallet. Öppen källkod, filosofin bakom, folket osv, det är i sin relation till detta helt opolitiskt. Det finns inget som rör politik i dessa tankar. Visst kan man av politik påverka, eller av öppen källkod påverka politik, men det är i sin grundlighet helt opolitiskt. Det matchar inga fack eller block och är egentligen helt oväsentligt.
Och Piratpartiet. Självklart är det politiskt – det är ett politiskt parti. Men det finns numera ytterligare en bemärkelse till min kärlek till detta parti av möjligheter. Piratpartiet stör över traditionella politiska block. Det finns inget blått, det finns inget rött. Inget höger, inget vänster. Piratpartister är folk ifrån alla block och tillsammans är vi något annat. Vi är lila och vi är som ett kvanttal. Vi är politiska, men inte i den världen. Vi står över alla partier, men egentligen är vi inte där.
Jag vet redan idag att jag kommer att rösta på Piratpartiet söndagen den 18 januari. Jag vet det för att jag bryr mig om min, mina nära och kära, och mina kommande barns integritet och deras rätt till ett privatliv. Jag kommer att göra det för att jag tror på en bättre och friare värld.

Avslutningsvis så vill jag citera något som en mycket god vän till mig sa för en tid sedan när vi pratade om världens framtid, inkl politik och Piratpartiet. Min mor har tala om hur folk i hennes närhet pratade om att de aldrig skulle skaffa barn för att de inte ville sätta dem i denna onda värld utan framtid. Jag har haft den tanken, men det Amanda sa var (inte helt exakt):
– ”Skaffa barn och ge dem istället chansen att förändra.”
Jag ska göra, vad jag kan för det är jag som är framtiden. När jag får barn, är de framtiden och de ska få ha samma möjligheter.

2 kommentarer

Denna värld handlar bara om pengar.

Publicerat av Daniel Holm den 2 mars, 2010

Vår värld är skev. På flera, flera, flera olika vis. Däribland är synen på pengar. Att pengar får världen att gå runt. Att pengar är meningen med livet. Att ditt livs hela gång ska reflekteras i dina ekonomiska val och besparingar.

Skitsnack.

Men detta återspeglas konstant i media, i politik och i våra allas syn.

Se på mediaindustrin med deras små förbannade siffror, lobbyorganisationer och all skit. Varje år läggs det en miljard kronor på att jaga fildelare av musik. Musik är ingenting utan dess lyssnare, dess konsumenter, och fortsätter man att jaga dessa på dessa sätt så kommer de att fly fältet. Men om man istället vänder på det så skulle det ju vara intressant att se hur musikbolagen skulle stå om de nu inte lade en miljard på skit som dessutom motar utveckling och skapar lagar och direktiv som kränker var persons integritet.

Att allt detta handlar om pengar, ger sig ytterligare till känna när man ser och får höra om hur hårt de gigantiska filmbolagen håller i sina upphovsrätter och tvingar med sig lagliga filmtjänster, vilka sedan kränker upphovsrätten själva.

Jag talar om Voddler och deras klient som byggde på XBMC, som bygger på öppen källkod under GPLv2-licensen. Dock så gjorde de inte källkoden för sin klient tillgänglig – vilket är en av grundprinciperna i GPL. Alltså gjorde de sig skyldiga till upphovsrättsbrott.

Men varför var detta så enkelt gjort när de lyder maffians ord till punkt och pricka?
Jo, för pengarna.

Öppen källkod är i princip synonymt med gratis. Voddler tänkte väl sig en Win-Win. Att få en start på en klient, vidareutveckla denna, skaffa kontrakt med filmbolaget och sedan inte bry sig mer. Well, så fungerar inte världen och så fungerar inte internet.

Vi lever alltså i den värld där de med pengar har makt och får det, eller kommer dit som de vill. Det ärliga, moraliska får stanna kvar i skiten. De blir nonchalerade för deras öppenhet och får inget tillbaka av vad de ger.

Denna värld är skev och våra politiker vet det. De styrs ju trots allt av det eller den.
(Och då menar jag inte av folket)

Kommentarer är stängda

Vilket skede.

Publicerat av Daniel Holm den 25 februari, 2010

Det är vinter. Det är kallt. Men det är skönt kallt, det är friskt.
Imorgon är det den 25 och även att jag inte, rent ekonomsikt sett fram till den, så ska det bli gött. Jag ska med min köra kusin David till gymmet och äntligen komma igång med kroppen.
Vidare denna vecka ska jag på intervju angående att bli Ordförande/Ledamot i Ung Pirat, Göteborg. Ut och ta mig en öl skulle vara fint med.
På lördag flyttar min köra far ifrån det hus som har varit vårt hem under alla tider. Det är något som man får finna sig i och jag känner absolut ingen ilska. Dock viss sorg, emellanåt. Sommaren i Loftahammar är alltid lika fantastiska. Kvällarna då man känner pulsen, hör folket. Men att det ändå lugnt. Vackert. Ängarna med lätt dimma som kommer att bli morgonens dagg. Doften. Jag känner eurofi av att tänka på det.
Det är helt enkelt mycket som händer. Mycket tankar. Men tyvärr lite text. Jag har kommit av mig lite i skrivandet här. Mycket för att jag helt enkelt pluggar en jävla massa. Jag är snart igång igen.
En text om sann kärlek – den rätta och sedan en om efarenheten och kunskapan om att kunna hålla käft.
Förutom det så finns det så jävla mycket man vill skriva om; Piratpartiet, Ubuntu, säkerhet och hur svårt det är att hålla naturliga känslor tillbaka.
En annan anledning att jag varit lite borta är att jag har ett nytt webbprojekt på gång som jag pular på när jag får tillfälle.
Men det är mycket tankar om historia, kärlek, konsekvenser som nu slår omkring. Dessutom har jag fastnat i rättskunskapens klor. Lade mig för två och en halv timme sedan, men har läst till nyligen. Det är gött som fan.
Postad med Drupal Editor

Kommentarer är stängda

Lillebror och polisen.

Publicerat av Daniel Holm den 14 februari, 2010

Jag vet tyvärr inte hur mycket tidningarna i Sverige har tagit upp detta, och jag är lite sen att skriva om det, trots att jag var rätt tidig att läsa det.

Det handlar alltså om det stackars unge mannen som efter att ha fotat ett påhopp av två poliser, själv fick se sig påhoppad av dem. Efter en massa komplikationer så fick han gå och satt igång för att återskapa de bilder han tagit, men som poliserna tvingat honom att ta bort. Fick tag på bilderna, fick han, inklusive en film där man tydligt hör dessa två idioter till polisers brutala skitsnack – och lade upp allting på internet för allas ögon att se: http://tuggarna.posterous.com/polisen-som-mitt-i-tunnelbanan-star

Jag tycker att det är fruktansvärt att både se och höra denna händelse. Att det går runt sådana jävla poliser i Sverige. Det är dessa män som får hela polisstyrkan att luka unket och att medborgarna föraktar dem.

Personligen så har jag bara stött på någelunda vänliga poliser. Vissa som inte varit lika pratglad som andra, men absolut inte så vidriga och jävliga som dessa två. Vet ju, som sagt, inte hur det har fortgått, men de ska verkligen få sparken och anmälas.
Det är vi som är dessa myndigheters chefer och att gömma sig för detta skulle vara ett stor misstag. Kämpa emot och vissa att vi ska ha kvar våra medborerliga rättigheter.

Detta är egentligen oerhört ledsamt och jag blir nästan tårögd av rädsla att detta kan bli något som vi får stå ut med om vi inte sätta ner foten – nu. Att poliser ska kunna missbruka sin makt på detta viset och på andra vis. Och det är inte lätt för den enskilda personen att kämpa emot två obehagliga poliser som inte stoppar för något, för att själva inte gå ut i skuld.

I grundlagen så står det att meborgarna ska kunna känna sig säkra och att alla ska bli behandlade till ett lika värde. Ska då vårt egena rättväsende, som ska vara första man att skydda dessa rättigheter och ifrån andra hot – hota oss och kränka oss till en nivå som sänker sig långt under just denna grundlag och rättighet. Ironi och ett jävla sätt.

Detta kommer att bli ett gott exempel på en linje mellan två tider. Kontraster.

Mer under denna vecka är nyheten att alla sju riksdagspartiet har berättat att de står för Datalagringsdirektivets införande. Alla sju!

Vad detta direktiv kommer att ge:

Alla dina telefonkontakter registreras och sparas i minst ett halvår.
Alla dina SMS-kontakter registreras och sparas i minst ett halvår.
Alla dina e-mail! registreras och sparas på samma sätt. (Ja, du läste rätt. Journalistförbundet, dags att vakna.)
Alla gånger du varit uppkopplad på Internet från ditt eget abonnemang registreras med klockslag och IP-adress.
Varje gång du ringer eller SMSar någon, så registreras varifrån och klockslag. Det där “varifrån” gäller alltså även mobiltelefoner. Mobiltelefoner blir statliga spårsändare som gör att staten kan ta fram en karta över hur du rört dig i din vardag det senaste året. Staten får alltså långt mer information om dig än du kommer ihåg själv.

Våra vanor, vänner och allt som kan kopplas samman där ska kunna registreras för eventuella brott. Detta är kränkande. Att vi redan idag kommer att ses som möjliga terrorister.

Men jag tror inte ett skit på detta med terroristhot. Våra myndigheter kan inte vara så dumma att de faktiskt tror att ”riktiga” terrorister sänder saker öppet i etern. Eller att de inte skulle använda hårt krypterade tekniker för att föra sin talan. Nej, detta handlar om maffian, aka. mediaindustrin, och dess grepp runt alla politiker och manipulerar dem saklöst.

Skulle Piratpartiet inte lyckas i detta val, som enda parti som inte accepterar Datalagringsdirektivets införande, så kommer vi att fortsätta våra steg mot att bli en polisstat.
Tänk dig det. Sverige som polisstat och dessa snubbar som våra poliser.

Vi måste sätta stopp för detta. Det är självklart att det blir motreaktioner som dessa när vi idag lever med internet. Storebror ser oss, och lillebror gör allt i sin makt för att slå tillbaka och för att fortsätta få använda våra rättigheter i tal, skrift och framförallt i våra alldagliga liv.

Snart kommer man inte få hänga ut våra idiotiska, anställda, poliser på detta vis. Trots att det står självklart att man får fota på allmän plats och utan personers kännedom.
Snart får vi fängelse eller andra straff för att våra egna myndigheter inte kan sålla ut skiten och försöker att gömma sina misstag så mycket de kan.

Kommentarer är stängda

Sluta bråka eller gå i fängelse utan att passera gå.

Publicerat av Daniel Holm den 27 januari, 2010

I frankrike så har de börjat behandla en lag som gör det olagligt för dess invånare att bli osams och höja rösten åt varandra.

Tanken kanske är god, men den är än mer idiotisk. Man måste kunna ha chansen till att höja rösten om man nu ser det som behövligt – vilket är upp till en själv eller de i diskusionen, inte någon andra.

Men detta kränker en ändå som person. Man blir av med vissa rättigeheter – Tänk dig att få fängelse eller dryga böter för att ni är oense i en relation. Det är ju absolut upp till paret själva att styra med och inte regeringen. Ända gången det är i statliga händer är då de faktiskt är anmält och går till domstol.

Det är dock inte lika mycket att det är en sketen lag redan idag som det är en bas för att bygga ut något ohyggligt.

Tänk dig att denna lag skulle gå vidare, byggas ut och tillämpas på att man inte får föra politiska debatter. Att man inte får föra en annan åsikt en den regerande.

Komiskt nog så skulle det också kunna göra att den som först spelade ut en politisk tanke alltid vinner – oavsett handling.

Part 1: – ”Vi borde bygga koncentrationsläger”.
Part 2: – ”Absolut inte!”
Polis: – ”Gå i fängelse utan att passera gå, Part 1.”

Extremt och idiotiskt. Detta liksom Beatrice Ask snack om att det ska bli olagligt att ens uttrycka en tanke om terrorism är brutalt idiotiskt. Vart kommer dessa människor ifrån? Menade de något annat så lär de inte tänkt på konsekvenserna eller hur fan det låter.

Där spack mina drömmar om att bo i Frankrike som pensionär. Klart att min fru ska få ryta på mig – jag lär ju vara förtjänt av det.

Kommentarer är stängda