Hoppa till innehåll

Etikett: Forskning

Politiska resurser: En kvalitativ studie av Centerpartiets och Socialdemokraternas natursyn.

Jag har precis avslutat en statsvetenskaplig kurs vid Luleå tekniska högskola och tänkte dela med mig av min avslutande (fördjupnings)uppgift. Kursen har haft ett särskilt fokus på storskaliga kollektiva problem och innehållit mycket begrepp gällande miljö och politisk styrning, samt legitimitet. Det har onekligen varit en spännande kurs och jag har haft stor nytta för de teoretiska begrepp som jag fått återupptäcka, och nu återanvända i min magisteruppsats i statsvetenskap.
I denna uppgift använder jag mig av de två begreppen antropocentrism och ekocentrism – vilka är två extrempunkter på en flytande skala av natursyn – och där gjort en kvalitativ innehållsanalys av Centerpartiet och Socialdemokraterna och hur de förhåller sig till detta.
Trevlig läsning 🙂
Politiska resurser: En kvalitativ studie av Centerpartiets och Socialdemokraternas natursyn.

Kommentarer är stängda

Centern, säkerhetspolitik och utredning av medlemskap i NATO.

När jag läser de tre punkter som Centerpartiets partiledare Annie Lööf presenterade vid konferensen Folk och försvar så tänker jag två saker:
1. Ja, en utredning om en  svenskt medlemskap i NATO kan jag också ställa mig bakom. Jag vill se vad en sådan analys kommer fram till och hur det är förenligt med vår konstitution, mål och framförallt med folkets sympati till detta.
2. Vad fan läste jag nu?
”En sådan analys behöver göras i brett politiskt samförstånd. Viktiga politiska beslut, såsom ett ställningstagande för eller emot ett medlemskap i NATO, måste självklart tas utifrån seriös analys av faktiska förhållanden, inte utifrån känslomässigt tyckande.”
Och det är då jag tänker: ”Vad brukar utredningar då göra; har ens Lööf förstått konceptet av en utredning?” Den bör givetvis i allra högsta grad vara objektiv. Utgår vi ifrån forskning så är det en förutsättning, där tillika bör en utredning så också vara fallet.
Men sedan tänker jag:
3. Det är inte helt fel. En utredning bör alltid vara objetiv – det är väl självklart att den är? Nej. Nog beror det på vem som beställer en utredning, och vilka riktlinjer den ges, samt vad målet är, men ändå. En regering kan till exemepel beställa en utredning som formuleras på så vis att de kan driva igenom sin politik. Man för på så vis ändå vara kritisk till en utredning.
Slutligen tänker jag då, dock:
4. Men kritisk skall man vara till allt.
 
Ett medlemskap i NATO är inte oproblematiskt. Och jag välkomnar inte riktigt en utredning med baktanke att jag är positiv till ett sådant samarbete, utan jag vill se det för att jag vill se data. Jag vill se resultat. Just för att min åsikt är att vi inte skall gå med.
– Varför?
– Varför? För Ryssland? Räcker det?

Kommentarer är stängda

Kandidatuppsats: Skolans uppdrag över tid. En analys av de tre senaste läroplanerna för svensk grundskola.

I våras skrev jag min kandidatuppsats och kan numera benämna mig med att vara kandidat i statsvetenskap. Uppsatsen har varit publicerad på Gupea sedan en tid tillbaka, men jag har givetvis velat skriva något om min studie även här.
Uppsatsen finns att hämta här: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/36521
Tanken om denna studie väcktes då jag mötte flertalet människor som irriterat förklarade hur de ansåg att vissa andra människor inte borde då rösta då de ändå inte vet vad som är bäst för dem. Att demokrati är dumt, likaså valmöjligheten. Inte nog med att detta går att relatera hela vägen tillbaka till antikens Grekland och diskussionen om vilka som ska få styra som beskrevs olika av Platon och Aristoteles, men en annan tanke väcktes i mig. Det är ett problem med två sidor. Eller två problem som ändå är tätt ihopkopplade.
Dels så finns det människor som av okunskap anser att vissa människor är så dumma – jag väljer att se det som okunniga – att de inte borde få rösta. Det är ett problem att människor tänker så. Dels att de tänker så om andra, dels för att de inte förstår innebörden med vår demokrati – ett statsskick som människor världen över, och genom historien, har dött för.
Den andra sidan är att det finns människor som saknar kunskap i ämnet och som andra ser ut att vara ”dumma”. Att de saknar någon typ av fundamental kunskap, vilket leder till att de i andras ögon gör ”dumma” val.
Jag tänkte då att allt med kunskap, framförallt den typen av fundamental kunskap som bör vara gemensam för oss alla i form av att bli delaktiga och aktiva medlemmar i samhället, förutsätter en gemensam skolgrund. Den obligatoriska grundskolan. Jag tänkte att det bör finnas två idealtyper här som skolan har som uppdrag att lära ut till eleven. Samhällsämnen ger oss kunskap att bli medborgare och människor, medan till exempel matematik och liknande ämnen snarare har en fördel för oss att bli konkurrenskraftiga på en arbetsmarknad, för vårt självförverkligande som individer. Jag reserverar mig för överskridande uppdrag. Jag fann att det tidigare diskuterats och var precis av det jag själv sökte: medborgaruppdraget och kunskapsuppdraget.
Därefter ville jag se hur dessa två uppdrag var förklarade i våra styrdokument: läroplanerna. Detta utefter ämnen, diskurser och definitioner som jag kunde härleda till att antingen bilda en gemensam, medborgerlig och solidarisk syn eller till en mer individualistisk och konkurrenskunskaplig grund. Slutligen hur dessa uppdrags förklaringar förändrades under de tre senaste läroplanerna: Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11.
Jag fann att dessa uppdrag mycket väl var förklarade i alla tre läroplaner, och att deras förklaringar blev allt djupare och bredare för varje ny reform. Det var mitt resultat att inget av uppdragen hade tagit över plats från det andra, utan att båda hade vuxit sig större. Men i den avslutande, korta, diskussionen så ställer jag mig frågan varför då resultaten ändå sjunker i skolan, och att främlingsfientliga sympatisörer verkar öka. Något jag skulle vilja studera vidare.
Mitt syfte var att endast undersöka hur detta såg ut idag, alltså en beskrivande studie, vilket jag fick kritik för vid opponeringen; jag skulle kunnat utföra en förklarande studie. Ja, det hade jag ju kunnat göra, men det märkte jag tyvärr inte fören när min studie var över. Jag visste ju inte alls om det fanns en skillnad över tid. Detta är, som sagt, något jag skulle vilja studera djupare i framtiden då jag amser att många av våra sociala problem skulle kunna lösas med en gemensam skola där ingen blir lämnad åt slumpen.
 
Trevlig läsning.
Holm, Daniel (2014). Skolans uppdrag över tid. En analys av de tre senaste läroplanerna för svensk grundskola.

Kommentarer är stängda

Bilen ÄR batteriet.

Det är ofrånkomligt att bilar en dag kommer all gå på el. Alltså alla bilar (såvida ingen annan typ av ny energi/teknik kommer fram). Det är ALLTID bäst att använda el på transport. Frågan är ju bara vart elen kommer från, och den måste i framtiden vara grön. Så är det bara.

Men ännu så är det ett problem att få just bilar att gå på el då batteriet är ett stort problem. Man vill ju inte byta bort en bil som kan gå 50 mil på en tank, mot en elbil som går 10 mil (bara ett exempel). Man vill ju ha minst lika bra. Batterier väger mycket, och därför kan man inte få med sig hur mycket kapacitet som helst.

Jag har själv funderat på om man inte skulle kunna använda bilen i sig – karossen – för att lagra energi som el. En tanke som givetvis fler delat och nu har svenska forskare gjort framsteg. Läs om det här: http://www.dn.se/ekonomi/svenska-forskare-gor-hela-bilen-till-batteri

Kommentarer är stängda

Hjälp till enkät om kyrklig vigsel.

Min flickvän har ett projektarbete där hennes grupp ställer sig frågan varför man väljer att gifta sig i kyrkan.
De behöver givetvis data för detta och därför försöker jag hjälpa till lite med just det.
Så om du själv är gift i svenska kyrkan, eller någon i din närhet, kanske du kan svara på enkäten eller dela den vidare?
https://docs.google.com/spreadsheet/viewform?formkey=dE5SOWpBYzJ5MWRxbm50U2tBUVF0V0E6MQ
Tack!

Kommentarer är stängda

Tänk inte rationellt.

Tänk inte inte så jävla hårt – gör det.
Orolig vad du ska säga i telefon? Bara ring.
Funderar du över ett beslut? Du vet redan svaret.
Saken är den att val och beslut kommer efter de känslor du har för det. Ge fan i att försöka tänka ratinellt – du har redan gjort ett rationellt beslut, undermedvetet och utefter dina rätta känslor.
Detta vidareutvecklar att ’ärlighet vara längst’ något otroligt. Rationella tankar är idag alltså så överskattade, för att de kanske inte är så ratinella som man tror. Rätt beslut kommer alltså automatiskt iftån dig själv – lyssna på dig.
Forskare har upptäckt detta igenom bla. en man som fick en hjärntumör bortopererad och plötsligt så tog beslut som annars tog sekunder till minuter att komma fram till, nu tog timmar. Det visade sig att en del av hjärnan blivit skadad och dessutom att han inte hade känslor. Han kände inte sorg, glädje eller något.
Det har även bevisats igenom vidare forskning och undersökning av hjärnan.
Skrivet och postat via Android och Drupal Editor.

Kommentarer är stängda

En värld av underhållning.

Vi lever idag i en väldigt lustig värld. Vår fritid handlar så mycket om all typ av underhållning. Det kan vara film, musik, YouTube, sociala medier, media i form av tidningar eller att läsa böcker, umgås med vänner, ragga, festa och bli full.

Är anledning vårt annars ”vardagliga liv”? Arbetet/Skolan? Är det verkligen så jobbigt?

Som jag ser det är väl ändå lite meningen med livet en form av underhållning i all välmening. Man lever inte för att jobba, man jobbar för att leva. Allt utöver det som inte är någon typ av arbete är ju ändå en tid för att göra sig lycklig, finna kärleken och svaren.

Men det är ändå mycket av dagens problem som kan relateras till olika typer av arbeten. Tänk alla flyg- och bil/buss-resor som går åt till bara en sport som hockey eller fotboll. Spelarna måste vara på plats, en stor arena som kräver en massa energi och underhåll, och sedan alla besökare som är där för att nöja sig åt sporten – underhållande fritid, helt enkelt. Det är mycket resurser som går åt till sådana saker.

Men från människans olika typer av nöjjen och underhållning så går det parallella sidospår med saker som förenklar andra saker. Ta Skype som ett praktexempel där användare i början kanske var fattiga studenter som ville kunna höra av sig till varandra. Eller kanske grabbar som satt och spela div. spel och ville kunna ha direkt kontakt med sina vänner så att de kunde hjälpas åt i spelet.
Nu har företag möten via Skype. De kan sitta på olika delar av jorden och föra ett samtal, samtidigt som de kan se varandra via video-funktionen. Där blir istället resande ett önödigt ont. Det är billigare och bättre att köra över internet helt enkelt.

Internet, föresten, var ju ett praktiskt medel mellan två stora universitet i USA. Kallades då för DARPA. Men även där tillkom nöjen i kablarna, vilket senare återigen blev praktiska ting – and round, and round it goes.

Satt tidigare och läste om att rymdturismen håller på att komma igång allt mer. Virgin Galactic kommer troligtvis ha igång några resor redan 2011. Det kommer även att finnas en rymdstation i Sverige – Kiruna. Miljonärer kommer alltså att lägga åtskilliga miljoner på att få en resa ut i rymden för att uppleva ca tre minuters tyngdlöshet. 2026 räknas det med att finnas rymdhotell och längre resor ut i rymden – möjligtvis en rundning av månen.
En sidoeffekt av detta är att konkurrensen skapar bättre priser och alternativ, snabbare och bätre utveckling. Vilken i sin tur kan få det att bli billigare att skicka upp riktiga astronauter och satteliter.

Dessutom så blir det ett steg mot någon som kan komma att bli något som inte går att undgå – flykt ifrån denna jord. Att människor kommer att skickas härifrån pga. får vår överkonsumtion och totala arogans över konsekvenserna av våra handlingar. Oljekris, växthuseffekt och arbetslöshet.

Kommentarer är stängda