Snack med Jehovas.

Jag är ingen stor beundrare av religon eller religioner. Jag hatar dem faktiskt. Skrev redan i sjuan på det Nationella provet i svenska om hurvida världen troligtvis kanske skulle se bättre ut, utan religion.

Om detta nu är sant låter jag vara osagt. Idag kom iallfall två män och plingade på hos mig och Anneli. De var ifrån Jehovas och de har varit här tidigare. Och jag har faktiskt sagt till vissa i min närhet att jag ska låta dem komma in på en kopp kaffe och en diskussion någon gång. Tyvärr blev detta inte idag då vi precis skulle äta. Men jag välkommande iallfall tillbaka dem på en kopp kaffe vid ett annat tillfälle.

Jag tror på meteriella saker och fast egendom – jag är inte en kommunist (även om det kanske är en bra baktanke med det, men inget mer om det nu – vill heller inte ha någon ilsk kommentar över hurvida kommunism inte bara bygger på det. Jag vet). Min dator är min dator och jag vill både ge och ta emot julklappar och födelsedagspresenter. Även att jag älskar John Lennons låt ”Imagine”, så sympatiserar jag inte med delen av texten som lyder; ”Imagine not possesions”.

Jag är alltså ingen man av religion. Jag är dock både döpt och konfirmerad – men detta av rent traditionella skäl. Jag tror inte på en överman, en som skapade världen. Jag är en fysiker och jag tror på teorierna i naturvetenskapen om Big Bang och allt därefter. Jag tror på Kvarkar och Laddningar. Men jag tror däremot även på Karma.

En stor anledning av detta, komiskt nog, är av komediserien ”My Name is Earl” – en fantastisk serie med en hel del budskap mellan alla hysteriskt roliga skämt och händelser.
Dock så tror jag inte på Karma som Earl gör när han ser upp mot himmelen. Jag tror på Karma precis som Murphys lag (även kallad Holm’s Första Lag alt. Lagen om alltings jävlghet). Shit happends, liksom.

Jag tror kanske mer på Karma som på ett mer psyiskt sätt. Om jag skulle tex råna en bank – vilket är oerhört dumt, med tanke på det jag utsätter personal och andra människor för, plus att jag faktiskt själ – rena pengar dessutom. Så skulle jag få oerhört dåligt samvete. Jag skulle få så dåligt samvete så jag troligtvis skulle tänka på det hela tiden. Jag skulle missa gå av bussen och kommer försent till skolan, jag skulle inte kunna sova, mina arbeten går åt helvete, jag släpar fötterna i marken då jag går och grubblar, vilet nöter sönder mina skor, jag skulle glömma bort att stanna vid ett rödljus, jag skulle glömma att betala maten på ICA. Alla dessa är rena exempel och säg då att jag skulle åka dit på att jag i det sista exemplet, inte betalar min mat så skulle Polisen även kunna koppla mig till Bankrånet, troligvis för att jag skulle försäga mig. Allt detta är dåliga saker som hände mig personligt.

Skulle jag på andra sidan stoppa en rånare när jag är på banken (inget snack om hurvida jag vill spela hjälte eller om detta skulle vara möjligt, tack) så skulle jag istället gjort något bra och jag skulle le igenom dagarna. Jag skulle sova gott på natten, fått en gratis glass en sommardag, blivit hälsad på av främlingar, i min sinnesfulla ro och därigenom klara alla prov gallant.

Men i vissa fall kan jag trots denna teori tro att det ändå finns något övermäktigt. Jag är nog lite som min älskade Mormor – jag tror på änglar. Förvisso kanske detta är en viss dubbelmoral, en fuck it, jag är verkligen inte perfekt.

Som av slut så vill jag verkligen påpeka att jag inte hatar alla religösa som kristna, muslimer, buddister, judar och såååå vidare. Verkligen inte. Jag bara ogillar den propaganda de har blivit itryckta.

En mer fördjupande text om min syn på religion är påväg. Något jag har mekat med i många år. Jag vill att den ska vara perfekt.

 

I vilket fall, dessa två Jehovas vittnen som var och hälsade på idag är välkommna tillbaka, vid ett bättre tillfälle, på en kopp kaffe så ska vi ha oss en diskussion.

Ska fråga dem hur de ser på Open Source.

4 svar på ”Snack med Jehovas.”

  1. Jag är avis på hur bra du skriver!!

    Jag vill med kunna skriva som du, men övning ger färdighet.
    Jag älskar dig

    1. Vadå? Det gör du väl ;) Men jag har ju förvisso hållt på i fyra år nu. Det har verkligen givit mig färdighet. Sen vill jag ju också vara lite sofistikerad och inte prata hur som helst.

Kommentarer inaktiverade.