Hoppa till innehåll

Kategori: Poesi

Hej, det är jag.

Hej, det är jag.
Jag är inte den jag var för två år sedan.
Jag är inte den jag är idag.
Jag har aldrig varit den.
Aldrig varit jag.
Aldrig visat dig mig.

Ingen gör det.
De som gör sticker ut.
Stick ut och du ska mötas av fler.
Hämma inte dig själv för andra.
De är lika vilsna som du.
Det gör inget.
Livet är att hitta en väg.
Ingen vet om det var rätt.
Men när det går bra,
Nästan onaturligt bra.
Då är du förmodligen rätt.
Gjort bra val.
Går det utför kanske du ska byta väg.
Men erkänn dina egna brister före att lägga dem på andra.
Fråga dig själv.

Sover du dåligt?
Det är något du glömt eller undvikit att tänka på.
Det gör ont.
Men det är okej.
Känna är det fina i livet.
Känner du inget alls? Be om hjälp.
Att navigera.

Mina öron har hört sin beskärda del av skit.
De ska höra mycket mer.

Min mun har sagt lika mycket.
Kommer att säga lika mycket till.

Det är livet.
Du gör rätt, du gör fel.
Andra gör rätt, andra gör fel.
Lev med det.
Ta lärdom. Be om ursäkt.

Det är okej.
Gör något annat.
Det är okej.
Gör något nytt.
Ibland går det åt helvete.
Det är okej.

Låt det vara en brandövning.
Tänk varje morgon vad som kan gå fel.
Varje kväll åt vad som gick bra.

Kommentarer är stängda

Småländska vidder

Över vidderna i den småländska landsbygden, ovan de av grönska förgyllda trädkronorna, böljar de mest vackra bomullsmoln.

Jag somnar i Västergötland och vaknar i Småland. Till ett naturrike utan dess like. Med blomster och grönt guld.
Vid en enslig och grästäckt tågräls av det som en gång ingick i Sveriges ådror står ett rådjur i solen och nyfiket bevakar bussen som passerar.

Genom en ort som en dag blomstrade finns knappast något kvar som lever och sprudlar sedan kostnadseffektivitet ledde tågen att gå mer sällan. Plötsligt blev den ensliga orten än mer isolerad. Men det är sannolikt många sommarhus runt ortens lugna och magiska äng, sjö och skog.

Kommentarer är stängda

Dröm. Om. Livet.

Jag drömmer om en gunga. Där gungar ett barn. Jag ökar farten. Höjden.
Jag drömmer om ett hus. Ett hus i en grönskande natur. Ett träd på tomten. I den hänger gungan.
Jag drömmer om den framtiden. När saker är klara. När det som är är stabilt och säkert blir labilt och osäkert. När det som är labilt och osäkert blir stabilt och säkert.
Jag drömmer om dig.

Kommentarer är stängda

När senast romantik?

När stannade du senast upp och verkligen såg när din älskade vandrade iväg, medan du i en dörröppning eller i ett fönster såg på; rädd för att missa en enda sekund av att beundra denna underbara varelse?
Eller att du själv var den vandrande skönheten som i sista sekund insåg hur du inte kunde gå miste om att se din älskade igen, för när, när, skulle nästa gång vara? Rädslan för aldrig mer.
Denna djupa passion och kärlek till en annan människa.
Det är det vackraste, renaste och ett av det mest naturliga vi har i denna värld av sociala konstruktioner.
Ta vara på det.

Kommentarer är stängda

Kan du

Kan du ta till dig mina ord?
Så som jag skriver dem nu?
Skulle du förstå?
Eller skulle du i förhast förkasta?
Ord är mer romantiska i text. I sång. Långt bort från en själv. När de talas i egen hög person blir de klyschor och oseriöst.
Eller är det bara jag? Är det likadant nu?

Kommentarer är stängda

Du gråter.

Du gråter, sa de.
Jag grät.
Du är full, sa de.
Är mina känslor då mindre legitima; mindre sanna; mindre värda?
Det var en dröm.
Men även drömmar känns.
Jag grät.

Kommentarer är stängda

Ambition, kärlek och vinden.

Det spelar ingen roll
att du har seglen hissade
om ingen vind finns.
 
Jag menar
utan mål
och hjärta
spelar inget annat
roll
ändå.
 
Kärlek är inte ett jobb
det är en tillflyktsort
när allt annat suger.

Kommentarer är stängda