Var inte ödmjuk natten. Var ödmjuk morgonen. Natten är slutet. Morgonen början på något nytt.
Kategoriarkiv:Poesi
Dröm. Om. Livet.
Jag drömmer om en gunga. Där gungar ett barn. Jag ökar farten. Höjden. Jag drömmer om ett hus. Ett hus i en grönskande natur. Ett träd på tomten. I den hänger gungan. Jag drömmer om den framtiden. När saker är klara. När det som är är stabilt och säkert blir labilt och osäkert. När det […]
När senast romantik?
När stannade du senast upp och verkligen såg när din älskade vandrade iväg, medan du i en dörröppning eller i ett fönster såg på; rädd för att missa en enda sekund av att beundra denna underbara varelse? Eller att du själv var den vandrande skönheten som i sista sekund insåg hur du inte kunde gå […]
Kan du
Kan du ta till dig mina ord? Så som jag skriver dem nu? Skulle du förstå? Eller skulle du i förhast förkasta? Ord är mer romantiska i text. I sång. Långt bort från en själv. När de talas i egen hög person blir de klyschor och oseriöst. Eller är det bara jag? Är det likadant […]
Du gråter.
Du gråter, sa de. Jag grät. Du är full, sa de. Är mina känslor då mindre legitima; mindre sanna; mindre värda? Det var en dröm. Men även drömmar känns. Jag grät.
Ambition, kärlek och vinden.
Det spelar ingen roll att du har seglen hissade om ingen vind finns. Jag menar utan mål och hjärta spelar inget annat roll ändå. Kärlek är inte ett jobb det är en tillflyktsort när allt annat suger.