Att ha, eller inte ha Facebook.

Jag har under en lång tid tänkt att jag ska radera mitt Facebook-konto.
De olika anledningarna har varit flera. Bland annat har det varit mycket av denna överdrivna hype som har varit. Men allt snack om det och hur stor del den har fått av vardagen, har också varit betydande.
Det är inte så att jag föraktar andra Facebook-användare, men jag ser däremot högre på personer som inte har ett. För missförstå mig inte, det är fortfarande ett otroligt initiativ och en förträffligt sätt att ha kontakt med ens vänner.
Anledningen till att jag har behållit mitt konto är att jag vill finnas tillgänglig på ett snabbt och enkelt sätt, vilket det är ett jävligt bra verktyg för. Sen kan man via Facebook, ordna kontakt över MSN, Jabber, Skype eller mobilnummer.
Nu, för att komma fram till ett resultat, eller en sammanfattning, snarare; Jag kommer att behålla mitt konto. Jag är inte inne speciellt ofta, även om jag är inloggad på chatten via Empathy.
Jag vill inte att saker ska vara så svart-vita. Att antingen inte ha Facebook eller att vara konstant aktiv och nöta skiten ur hela Facebook.
Jag är inloggad via Empathy (som har support för i princip alla IM-protokoll), jag har det kopplat till Gwibber (flera sociala medier i ett program), men skrollar oftast igenom det för att läsa kvittringar, jag är inne på själva sidan någon gång ibland.
På detta vis lär det fortsätta och jag ser det helt inte som att det kommer att förändras. Jag använder Twitter rätt aktivt och har det kopplat till Facebook, nör jag väl är inne, så kollar jag vad det närmaste som skrivits är – av mina närmaste – och kanske skriver jag något till svar. På så vis är det bekvämt. Som andra bekvämligheter på internet så är det just det att samtalet består, även att man går offline.
Jag är inte svart eller vit, jag är en gråskala. Jag trivs här.
Postad med Drupal Editor