Wikileaks och makt.

Wikileaks. Är det inte fantastiskt? All uppståndelse över ren sanning. Folk blir arga för att få veta sanningen. Jag ställer mig frågan varför. Varför politiker i tex. USA blir arga är ju rätt givet – det är ju de som det ofta handlar om. Det är dem som det är skrivet av, om och som vetat om det hela. De har själva läst det. De har varit den högsta auktoriteten – tills nu. Nu har alltså folket, medborgare, själva fått ta del av information som de ansåg vara deras. Det skrämmer dem dels för att det sätter deras aukotoritet på prov och dels för att är rädda för vad folket nu ska göra med dem.
Det är en bra sak att all denna information har läckt ut. Det är ett gott tecken på en väg som vi måste gå. Det är något som är helt naturligt då vi nu vandrat denna hemlighetsfulla led.
I ett demokratiskt samhälle så är politikerna medborgarnas anställda. Media är vårt demokratiska verktyg. Med detta sagt så ska vi ha transparens i vår regering, vår riksdag, vår stad. Papper ska ligga på bordet för allas beskådning. Och ja, det finns undantag när det gäller rikets säkerhet. Men i de fall som hittils kommit fram så är detta inte fallet. Hade det varit så farligt att berätta att vi fick USA att sluta med flygning av brottslingar via Sverige? Nej, det hade det givetvis inte. Det hade varit bra och skapad ett förtroende.
Att världens makt visar huggtänderna är inte så konstigt då, som sagt, de är oroliga om vad som ska hända med dem – de vet att vad de har gjort är fel och inte ska ske i ett demokratiskt samhälle.
Kanske kan de få chansen att vända tillbaka det vittrande demokratiska samhället. Eller så kanske de tar sitt ansvar och avgår och låta framtidens folkstyra leda vägen.