Krig hemma som i utlandet.

Det är två typer av skjutningar som har uppmärksammats den senaste tiden.
Den ena är den unge svenske mannen som sköts ihjäl och två till skadade i kriget i Afghanistan.
Det andra är skjutningarna i Malmö.
Det är helt klart den sistnämnda som är det som jag blir oroad och som jag tycket är viktigast.
För det är såhär: I Afghanistan är det i krig. Dessa skadade och dödade svenskar var/är soldater som representerar Sverige i ett krig. I ett krig. I krig krigar man och man löper per automatik risk för att dödas. Det är något som dessa unga män borde och lär vetat om och det är något vi alla andra också måste förstå.
Visst är det tragiskt att människor dör och jag kan inte tänka mig hur personens närmaste måste känna sig, men, tragiskt nog, så är detta hur det fungerar. Man kan fråga sig om dessa män dödat någon och hur den dödas närmaste känner för det. Vad sägs om sorg och ilska?
Däremot så förstår jag rubrikerna i den mening att det inte är så ofta som svenskar dör i krig – vilket underbart för att vi ska ju vara en krigsneutralt land. Vi har inte varit i krig på ett par hundra år. Vi hjälpte Finland med 8 260 frivilliga svenskar under det Finska Vinterkriget, men det var ju inte direkt Sverige som var med utan frivilliga.
Nej, det otäcka pågår nu i Malmö där fem skjutningar på fem dagar har inträffat. Polis har ingen aning, trodde att det kanske var flera skyttar, men tog det sedan tillbaka. De utger också att kriminella gäng nu är ute efter skytten vilket inte gör saken bättre.
Våld föder våld och gör saken direkt sämre. Oskyldiga löper då större risk att utsättas. Nej, låt polisen göra sitt jobb. Dock behövs samhällets stöd och vidare dess tilltro för att polisen kan sätta dit skytten/skyttarna. Men folk kan fortfarande hjälpa till för att saken ska gå bättre och/eller snabbare.
Skottlossningen måste helt enkelt stoppas! Det är rent fruktansvärt att något som detta har skett och fortgår i Sverige.
Det är här som skott i allmänhet är ovanliga och där folk dör av det är det riktigt otäcka. Det är sådant som inte sker och det är precis så det ska vara.
Urban Anjar skriver detta på sin blogg, och jag kopierar det direkt för det var oerhört bra skrivet:
Däremot är det viktigt att nya skjutningar förhindras. Det kan göras om många rör sig i stan. Om hundägarna tar en sväng med jycken genom de skumma buskagen, om hemvärn och orienterare övar skallgång i parker och skogsområden. Om fackföreningar och partier uppbådar sina medlemmar till nattvandringar. Om Lottakåren serverar kaffe till nattvandrarna. Om präster och imamer går ut och möter sina församlingsmedlemmar ute i natten. Om jägarna sätter sig på pass — men utan vapen förstås. Om alla som har en kamera tar nattbilder på alla som är ute och rör sig om de som hellre kör bil skaffar en sökarlampa och glider omkring och kollar. Om Röda Korset finns därute och plåstrar om alla skavsår. Om alla rädda och ensamma får sällskap på vägen hem. Om det händer blir det väldigt svårt för det fega aset att smyga runt och skjuta folk i ryggen. Att det dessutom gör livet surt för inbrottstjuvar och våldtäktsmän är en ren bonus.