24 Sep

Recover files from old system LUKS drive

So a few weeks ago – at my very first lecture for this semester – my precious laptop (Sony Vaio Pro 13) gave in. I was rather upset, I must admit. However I actually got myself another one – with twice as much RAM and disk space (pretending it’s the same, altough I love new tech).

Now, the Vaio Pro 13 uses M.2 SSD disks, so backing up the old drive, which I of course kept, needed a M.2 to SATA adapter. Also I already got a SATA to USB. And although I have rather sophisticated backup routine for my machines, there are still things that there, on the old system, that I want – like PPAs, config files and what not (I really need to start backing them up as well). Of course one could to a complete restoration of the system, but I do very much like to combine a backup restore with the feeling of a freshly installed system, hence I recover only what I want.

20160924_131529

I plugged everything in. I’m using LUKS on all machines for better security so the passphrase promt showed up much to my appreciation, but. Error. Of course my heart rate rised. Trying a few times more; trying the disk utilty; on other computers; again in the new one. No change. Pop up the terminal to run the commands manual (I knew that it was /dev/sdb5 from error and disk utility):

$ sudo cryptsetup luksOpen /dev/sdb5 encrypt_oldhome

$ mkdir oldhome

$ sudo mount /dev/mapper/encrypt_oldhome oldhome/

mount: unknown filesystem type ‘LVM2_member’

And I though: ”What is this?”. I have the lvm2 package installed. Searching and found that it is due to the LVM groups of the old and new system having the very same name, which created the issue.[1]

So, of course one has to change that, but how? Well, using vgrename.[2]

Once again, in terminal, you run:

$ sudo vgdisplay

Here you locate the old LVM – and do be very sure about this so that you accidentally don’t rename the volume of currently running system. I made sure of this by looking at the size of the drives; my old one was 128GB and new is 256GB. Once located, you copy the ”VG UUID” and run this command:

$ sudo vgrename YOUR-VG-UUID ubuntu-vg-old

(”ubuntu-vg-old” is the new name, which the suffix ”old” is added from prevous ”ubuntu-vg”, which is Ubuntu’s default)

Now you are once again able to mount the old system by re-running the mount command, now without error:

$ sudo mount /dev/mapper/encrypt_oldhome oldhome/

So, in conclusion, the issue was that the new and old system’s volume group (LVM) had the same name. Solution was to change the name of the old drive’s LVM.

 

1: https://askubuntu.com/a/766141

2: http://www.cyberciti.biz/faq/warning-duplicate-vg-name-server01-error/

30 Sep

Tips på funktionell PDF-läsare: Foxit.

Screenshot 2015-09-30 20:28:39Jag sålde nyligen min läsplatta då jag inte använde den lika mycket som förr, samt tyckte att jag lika gärna kunde läsa mina PDF-filer på datorn. Något jag saknade – samtidigt som jag tokigt nog aldrig letat efter en ny PDF-läsare med denna funktionalitet – var att kunna stryka över text (”highlight”), samt att kunna lägga till anteckningar.

Jag har som sagt inte hittat, eller ens sökt något särskilt, efter en PDF-läsare för GNU/Linux som har denna funktion, utan jag har nöjt mig med Ubuntus Evince. Dock har jag tänkt att jag ska söka efter det, men idag så dök det upp ett alternativ som jag istället lika gärna kunde dela med mig av: Foxit Reader.

Den finns till samtliga plattformar och är gratis – dock stängd källkod ifall du bryr dig om sådant.

Foxit Reader har – det enda jag hittills använt, iallafall – både funktioner för att enkelt kunna highlighta, samt lägga till anteckningar. Jag är nöjd.

10 Sep

Beta-testa nyare Spotify-klienter i GNU/Linux.

Upptäckte häromdagen att Spotify har ett testing-förråd som innehåller en uppdaterat Linux-klient. Den löser dels problemed med ett beroende av en äldre libgcrypt (11, medan tex. Ubuntu 15.04 har 20, eller 22, eller något), nytt utseende och buggfixar i UI. Dock saknar jag support för Ubuntus ljudkontroll-indicator, då det inte går att byta låt därifrån längre. Som jag förstod det så beror det på en ändring i DBus i denna beta-klient, och är påväg. Mest uppskattar jag en betydligt mindre buggig hantering av att spela upp musiken på andra enheter.

Hur som helst, såhär gör du: (detta är för Debian/Ubuntu)

Har du sedan tidigare Spotifys förråd på ditt system så rekomenderar jag dig att redigera filen: /etc/apt/sources.list.d/spotify.list
I den så ändrar du antingen ”stable” till ”testing” eller så kommenterar du ut den raden med ”stable” och lägger till en ny rad för ”testing”. När du gjort det så är det bara att läsa om paketlisten och uppgradera paketen:

sudo apt-get update; sudo apt-get upgrade

Har du däremot INTE Spotifys förråd på ditt system sedan tidigare så gör du såhär:

  1. Lägg till deras förrådsnyckel:
    sudo apt-key adv --keyserver hkp://keyserver.ubuntu.com:80 --recv-keys D2C19886
  2. Lägg till förrådet:
    echo deb http://repository.spotify.com testing non-free | sudo tee /etc/apt/sources.list.d/spotify.list
  3. Uppdatera paketlista och installera Spotify:
    sudo apt-get update; sudo apt-get install spotify-client

Du kan läsa mer om Spotify 1.x här: https://community.spotify.com/t5/Spotify-Announcements/Spotify-Client-1-x-beta-for-Linux-has-been-released/td-p/1147084

Och mer om senaste version, som i skrivande stund är 1.0.13 här: https://community.spotify.com/t5/Spotify-Announcements/Spotify-beta-1-0-13-for-Linux-released/td-p/1197675

12 Mar

Canonical and Ubuntu.

It’s been a rather stormy few days the last week, during UDS (Ubuntu Developer Summit). Ubuntu, the free and open source Linux distribution is created, and financed by Canonical, a private company based in London, UK and run my Mark Shuttleworth.

Mark told world that Ubuntu will be moving away from the six-month-release, and instead will be using ”rolling releases”. That means, that Ubuntu, earlier, was released as a new version every sixth months – two Ubuntu releases a year. Now Ubuntu won’t be released in that way, but you’ll always have the latest Ubuntu packages. You download Ubuntu, you use it, you upgrade your packages when they’re updated, and you won’t ever need to to a large version update again.

This really enoyed a LOT of people. Some that even distanced themselves from the Ubuntu community, which, as they put in, had been compromised. I for one, love the idea, since I always want newer packages, but don’t really like to use the alpha/beta releases of Ubuntu since they are too unstable to work with while I really need my computer to work to be able to do my studies, and work. A rolling release solves that problems, and minimizes the stress on the community and on the developer team. More focus on making the coherence and convergence, instead of resolving issues that will become obsolete, or even come back when a later code is written. It’s much better to have a rolling release, develop a new feature, and when that actually is finished, package it and start using it in Ubuntu.

Take Unity for example, although it’s probably been a somewhat good thing to released it part by part for the masses to try out, it’s been a long way for it to finish and actually win the users over from Gnome or KDE. A big project like that should probably work better by being released while finished and polished.

I don’t see anything from Canonical, or Mark, that would compromise the Ubuntu Community. Actually it’s a been ironic that so many take so much for granted, and hate changes, while still coming from Windows and were willing to change to Ubuntu because of the boring nothing-is-changing-Windows. I have full confidence for Ubuntu, for Canonical and for Mark Shuttleworth. They are doing a great job! And even if some community members takes off, there are plenty behind them, ready to take on their work.

Ubuntu wouldn’t be much without it’s community, but the community wouldn’t be anything without Ubuntu. And Ubuntu is created my a private own company – don’t forget that. Mark spends his own, private, money to develop a OS, that he thinks is the future (and I do too). His own money, and his own time. I think we should be thanking him more, then criticize him for the things that might not fell our void in our hearts.

I really think Mark knows what he’s doing. Ubuntu Touch will revolutionize our way of using our phones and tables, as well as Ubuntu will on our desktop and server rooms. Our homes, and our workspace. He also knows that this won’t be forever and that he has a limited amount of time – that’s why he chose the rolling releases, that’s why they created their own display server, Mir, and why they created Unity – a UI for every, and all, devices.

Mark has just shifted into a higher gear, and I applaud him for that.

 

19 Feb

Ubuntu-fanboy.

Jag börjar smått förstå hur det måste kännas för Apple-fanboys när de har en keynote. Om en timma ska Ubuntu släppa något nytt, och bevisen pekar på en tablet från HTC. Jag är lite pirrig.

 

Jag har använt Ubuntu som mitt primära OS sedan 2005, och mitt enda OS sedan 2006-2007. Jag är väldigt förtjust i det, och jag är faktiskt en av dem som uppskattar Ubuntus förändringar.

 

När jag började använda Ubuntu istället för Windows så var det för att jag sökte något nytt – något med frihet. Ubuntu underhåller sig själv nu och ger mig nya saker utan att jag behöver äventyra min frihet.

 

Jag gillar Unity, det är simpelt och snyggt. Och jag är väldigt förtjust i HUD för det är något helt nytt! GNU/Linux-communityn har länge arbetat för att ta fram alternativ till proprietär mjukvara som existerar för OS X och Windows, men utan att göra dem på ett alternativt sätt – de har alla liknat och fungerat som sina alternativa, proprietära, program.

Kontorsprogrammen, har liknat varandra, och menyerna – och jag ser inget fel i det, i sig, för hur många andra sätt kan man göra det på? Men HUD är nytt, och något som man aldrig sett förut. Unity är enhetligt och modulärt och tillåter vem som helst att bygga ut det.

 

Sedan smartphonens entré har jag velat köra Ubuntu på den. Jag minns hur jag var i kontakt med någon telefontillverkares support för att höra mig om möjligheterna att flasha Ubuntu på den – det var väldigt länge sedan. Och inte gick det. Sedan kom Android och slog på stora trumman, och jag tycker om Android – men det är inte Ubuntu. Samma sak gäller på tablets, och även om det går att installera Ubuntu på den, så har det inte funnits ett användargränssnitt som faktiskt har gjort det behagligt att använda det.

 

Så kom Ubuntu Phone! Åh, vilken grej. Jag visste det!, tänkte jag när nyheten var lös. Och även detta gränssnitt, Ubuntu Touch, med Unity och all dess funktionalitet, såg nytt ut. Det är nytt. Jag vill ha det. Swipe-dit, swipe-dit. Ett gränssnitt för media, och enkelt att hoppa mellan applikationer. För det är något som jag stört mig på i Android – finns inget Alt+Tab på ett smidigt sätt. Nog har de att man kan lista alla applikationer som körs, men jag vill inte ha de animationerna, eller den latensen som uppstår i hoppen. Jag vill hoppa direkt från en applikation till en annan ”utan att passera Gå”. Smartphones eller tablets kommer inte kunna ersätta min dator om man inte kan multi-taska på det viset.

 

Ubuntu Touch ska släppas nu i veckan, kanske tillsammans med den påstådda tableten nu vid kl 17, och jag kommer flasha det på min telefon så fort det bara är ute för min telefon.

Samma sak gäller Ubuntu Touch för tablets, och som fungerar på min. Båda vilket jag antar kommer att ske med tanke på den enorma community som finns.

 

Så fort Ubuntu TV kommer så kommer jag vilja ha det med, och jag ser verkligen med spänning på hur den utvecklingen sker, nu när även smart-TV blir allt mer utbrett.

 

Jag älskar Ubuntu, med en förändrades mitt sätt att se på världen – öppenhet och frihet. Det har blivit en synonym. Jag vill ha Ubuntu på alla mina enheter för att jag tycker att det är fantastiskt, och framtiden. Jag är väl helt enkelt en Ubuntu-fanboy.

 

EDIT: Det var Ubuntu Touch för tablets, och det var magiskt.

24 Nov

Jag ursäktar missade kommentarer.

Det händer ibland att sidan går ner – hela servern till och med, och ofta så verkar det vara i samband av att den del spam letar sig in, och förbi alla säkerhetsprinciper jag har satt upp. De är betydligt färre nu än tidigare, men servern får jobba en del.

I samband med detta så kollade jag igenom några sidor av kommentarer här på sidan, och såg att jag tyvärr har missat en dels kommentarer – och detta vill jag be om ursäkt för.

Jag har inte nonchalerat era kommentarer, utan helt enkelt inte sett dem. Men jag är tacksam för all kritik – oavsett om den är positiv eller negativ (blir dock betyligt gladare av postitiv, givetvis).

Jag ska jobba på att bli bättre att underhålla gamla inlägg och uppdatera mig med kommentarer som kommer in.

Och jag är medveten om hur passiv jag varit på senaste tiden och det beror helt på skolan som tar upp mycket tid. Det är mycket böcker att läsa, och jag älskar det.

29 Aug

Avancerad datoranvändare?

Läste på Påvels Blogg (http://pavel.frimix.se/2012/08/29/avancerade-anvandare/) om vad han ser som avancerade användare. Jag fann texten spännande och valde att skriva kort om min egna uppfattning.

Till att börja med så delar jag Påvels uppfattning om vad en avancerad användare är. Det är inte den som sitter med den ”coolaste” mjukvaran (ville skriva top notch), eller den mest använda. Den bästa. Det handlar så mycket mer om hur de faktiskt använder dem, och som Påvel beskriver det, att kunna använda de rätta verktygen för en uppgift.

Man är inte avancerad för att man sitter i Photoshop. Beskära bilder kan man göra i Paint.
Paintbild
En bild som jag gjorde i Paint på min första laptop.

Jag använde Photoshop när jag gick på gymnasiet. Jag lekte med allt möjligt, men det är så otroligt mycket mer möjligheter i det programmet än vad jag ens kom i närheten av, även att jag gjorde en hel del.

Photoshopbild
Vad jag gjorde i början när jag lekta med Photoshop.

Idag använder jag Gimp, som är opensource, vilket jag alltid varmt rekommenderar till de som frågar mig vad de ska använda för program för att ändra färger och beskära. Även det är dock avancerat, och fullt av möjligheter. Så avancerat att jag inte har en aning om hur majoriteten av det fungerar eller ska användas till. Trots det skulle nog många se mig som en avancerad användare – och om jag ska vara ärlig så ser jag nog mig lite som det med..

Det jag gör med de foton jag tar, kan man i princip göra på en mobil med Instagram. Inte riktigt, men i princip.
Foto

Man är inte heller avancerad bara för att man kan lite av en ordbehandlare eller kalkykark. Det är grundläggande datorkunskap. Sådant man lär sig i Data A på gymnasiet.

En avancerad handlar, för mig, mycket mer om att ta de kanske inte så vanliga vägarna. Inte de mest använda, eller traditionella. Utan att lösa en uppgift på sitt egna sätt. Har du bara tagit efter någon annan så har man ju  egentligen inte lärt sig så mycket, om man jämför med personen du kanske lärde dig av, som (vi förutsätter,) lärde sig det på egen hand.

Det kan vara vad som helst. Använda en annan port till din BitTorrent-klient. Fixa ett saknat paket eller bibliotek.

Det jag säger är egentligen att man är betydligt mer avancerad om man inte sitter med properietär, top notch-mjukvara. Det är inte avancerat att sitta i Windows och leka med Photoshop. Det är avancerat att sitta i GNU/Linux och hitta dina egna lösningar på hur du vill fixa din bild.