Författare: Daniel Holm

Så Sverige har hjälpt till och finansierat en ny vapenfabrik i Saudiarabien. Är jag förvånad? Nej. Är jag glad att det kommer fram? Oerhört!

Sverige ser sig själva, och av en del andra länder (och kanske snarare jämfört med andra länder), som en neutral stat när det kommer till krig. Men Sverige har en lång historia av [militär] vapentillverkning och -export. Några exempel:

• Ericsson har inte alltid gjort mobiler och/eller radiomaster, utan de har varit stöd åt den svenska militären där de både gjort vapen och radar. (De har än idag kvar en del av nationen säkerhet, men sålt det mesta till Saab. De är dock duktiga på att förbättra utlänska militärtekniker – bara för att de kan.)
• Saab, som ni vet, är tillverkare av Sveriges världskända stridsflygplan Jas 39 Gripen, som vi närvara vid de militära inryckningarna i Libyen för ett år sedan.
• Husqvarna har gjort olika typer av vapen – både militära och för jakt. Bla. pistoler och automatkarbiner.
• Volvo har tillverkar militära lastbilar.
• Det svenska granatgeväret m/48 (Grg m/48), aka. Carl Gustaf, har varit med och stridit runt om vi världens alla krig, och såldes sedan till USA, som fortsatt des utveckling.
• Eller vår kära malm som gick till Hitlers Tyskland under andra världskriget.

Idag tillverkar man inte vapen på samma sätt i Sverige längre, förutom våra stridsflygplan, några missiler och en och annan stridsvagn. Idag fokuserar vi mycket mer på övervakning och defensiv teknik. Övervakning står Ericsson fortfarande för (vi har minsann sett hur USA’s ”stealth” plan har passerat vårt luftrum) och våra plastminer runt om kusten, som i sin tur är osynliga på radar, gör Sverige till en rät säker borg. Vi licenserar dessutom ut tillverkning av vapen till andra länder – hade vi tillverkat dem här hade vi haft en lika stor industri som Volvo Torslanda.

Men detta är ju givetvis något som vi vet om (nästan). Vi tjänar fortfarande mycket pengar på militära tjänster och produkter i Sverige. Men att få höra hur Sverige, denna sk. jämställda, demokratiska och föredömliga nation, tillika stat, är med och hjälper världens, kanske största och värsta diktatur, Saudiarabien, är bara avskyvärt.

Den svenska moralen slås i spillror! Vi har ”fredsbevarande trupper” i Afghanistan (läs: USA’s marionettdockor), ja, men att bygga en vapenfabrik i detta land får de trupperna att inte betyda ett skit (även at vi har haft vårt första terrorangrepp pga. det.). Vi vill inte vara med i detta!

Men jag är tyvärr inte ett dugg förvånad. Den teknik som vi har idag igenom vår historia och med Ericsson, med Saab osv., det skapar ju givetvis ett mål att fortsätta vara bra, att bli bättre, att bli bäst. Och tyvärr är det väl så att fred aldrig riktigt är fred, utan en upprustningsperiod.
För ett år sedan, när det var revolution i Libyen, uppmärksammades det dessutom att svensk, militär, övervakningssytem har sålds till denna diktatur.

Och sedan alla dessa lögner och fingervisning. Först vet de inget, sedan vet någon annan, sedan skyller man ifrån sig och slutligen gör man bort sig och råkar säga sanningen iallafall. Sverige har en brutal avsaknad av transparens. Samhällseliten kör sina egna race, bara att de kan tjäna sig en slant. Nu är det dessutom Socialdemokraterna som har skrivit på detta avtal med Saudiarabien, men Moderaterna har visst inte haft några särskilda problem med att låta det fortgå. Och med tanke på exporten av övervakningstekniken till Libyen förra året, som Moderaterna stod för, så känns det inte direkt som något de inte ville.

Jag betvilar inte alls att ett regeringsbeslut har skett i frågan, och att det har gott igenom. Inte alls. Det som förvånad mig är hur de har smygit med detta. Hur de har skapar ett ”privatägt” bolag, innehållande alla de tidigare personerna som har varit aktuella i frågan, för at adminstrera, stödja bygget och uppfölja avtalet.
Det känns som något som förekommer i amerikanska konspirations-tv-serier, inte i Sverige. Och inte heller hör det hemma här.

Fy fan.