Att hålla tal.

Den man som jag levt upp med som min morfar, har alltid hållit tal vid firanden, middagar och dyl. Detta har jag nu på senare tid funnit oerhört charmigt och roligt.

Det känns gammeldags och hövligt. I år har har jag själv försökt att själv komma igång med detta kulturiska arv. Inte med direkt framgång då det ofta varit förs spontant eller för seriöst.

Detta år kan bli en skillnad. Tal är numera vackert. Det kan vara en hyllning, ett tack, eller bara en skål. Och nu är det hög tid för mig att själv sätta igång med detta. Att resa mig vid bordet och höja mitt glas.

Det finns så mycket som jag är tacksam över och som jag vill att berörda ska veta om. Postad med Drupal Editor