Jag är verkligen inte den som bryr mig så hårt om mitt utseende, men jag måste bara dela med mig av detta. Jag har långt hår – väldigt långt. Oftast iallfall. Jag prioriterar helt enkelt inte klippning av mitt hår så högt som annat kul. Samtidigt som jag älskar att ha mitt låånga krulliga hår så är det samtidigt oerhört jobbigt att få det i ögonen, behöva fixa det varje dag för att (försöka) inte se ut som ett jävla modds.
Dessutom så är mitt hår krulligt av natur. Vissa tycker det är sött, snyggt, charmig och andra hatar det. Jag kan tycka att det är lite läckert, men vid vissa längder på mitt hår så gör det bara saken värre. Det är ivägen och det är ett helvete att handskas med.
För att komma till sak så har jag äntligen blivit klippt idag (igår enligt klockan). Nu ser man aning mer respektabel ut. Amanda, Johan och Davids bal är ju på lördag, plus att det är Piratöl och att min kära mors vännina kommer – då kan man minnsann inte ha sådant hår som mitt 😛
Jag kallar det för ”Nordiskt affro”.
Här har ni hur det såg ut innan och efter men väldigt nödvändiga klippningen:
Före Efter
Vilken skillnad – och det känns oerhört skönt.
Tack min älskade Anneli för att du klippte mig.