Idag när jag gick ifrån skolan efter mitt Fysik A prov så hade det börjat snöa – massor! Det var sådanadär läckert gigantiska flingor och det såg verkligen mysigt ut.
Samtidigt som jag verkligen tyckte om dessa flingor som gjorde mig het vid och skapade en sjö på min hatt så ser jag verkligen fram emot våren.
Jag ser fram emot när solens strålar syns mer, himmelen är blå, gräset börjar bli allt grönare, blommor och växter kommer fram i form av knoppar och blad, och att man faktiskt kan börja vara utomhus i allt mindre kläder. Dagarna där man kan börja gå i t-shirt är bland de underbaraste.
Jag ser också fram emot att se Linköping i dess vårliga blom. Jag har ju inte befunnit mig mycket alls här innan jag flyttade upp. Och även att jag inte är så nöjd med Linköping som stad som man kanske kan bli, så ser jag ändra mycket fram emot våren här. Då vi kan sitta på balkongen och ät frukost, plugga, njuta, fika eller bara sitta och prata. Eller då man kan börja spela kubb nedanför på gräsmattan i och med att man grillar korv eller kött i eldstaden.
Det ska bli helt underbart och är något som jag verkligen ser fram emot.
Jag tycker nog faktiskt att våren är den underbaraste årstiderna av dem alla. Det är inte för varmt, inte för kallt. Man hör fåglarna kvittra och det är så jävla långt kvar tills att snön och kylan kommer, som det kan bli.