Etikett: Moderaterna

Symbolic classification, social constructions and asylum.

Publicerat av Daniel Holm den 3 november, 2015

Symbolic classification is for example the political party pin on your jacket – a link to your own group. This symbolic classification doesn’t have to be political, or ideological, but something that unites a group – a “society”. However, it could be a political view or ideology, which results – as a group – in difference in moral and norms. Even if, or although, we live in a rather homogenic society, we might have some differences in the moral fibre between us. Therefore, just as Jacobsson & Löfmarck describes as an example, individual might have an different view of the depth on a transgression – if it even is considered to be a transgression from one perspective and not the other – like not paying your TV fee.

As Jacobsson & Löfmarck states, we are not “aware of our social constructions unless we go against the stream” (Jacobsson & Löfmarck, 2008, p. 206). Symbolic classification is of course not an exception of being socially constructed. Ideological views, such as either left or right extremism is a classification that makes you go “against the stream” and likely make you break – at least some – rules of conduct. For example, in Sweden we are rather social democratic with a large base of voters directly linked to that party, but also even the (center-)right wing is much more social democratic compared to what the right could look like, or base one’s ideology on in other countries, such as Denmark, the UK or the USA. The centre-left, or Social Democratic Party in Sweden might wasn’t a much higher tax rate then it’s substitutes in other national states in the west, and so does the centre-right, Moderate party compared to it’s international siblings. Evident of the Swedish right parties being much more central right (except the Sweden Democrats).

For example, we might see this being concretized currently in Sweden if we take a look on the immigration debate, or debate about asylum.¹ Both the Social Democratic Party and the Moderate Party are deepening it’s politics regarding seekers of asylum – the number or immigrants in Sweden. They are both trying to get the upper hand of this crisis situation. Maybe not by the same means, but still as considering that more people are welcome and that we as, a nation, need to help out more. Now, this is still compared to other countries – at least that is the theoretical fundament, or hypothesis. But why is that? By drawing on Alexander and Jacobsson & Löfmarck this could be analyzed, or discussed, from the moral of a society. In Sweden we are more liberal and equal – both when it comes to gender and ethnicity – far from enough, and we still have a long way to go, though. We are very secular, the racism is decreasing and women are increasingly looked at as equals socially and economically. We, as a society have a common moral ground, which we use to look at the rest of the world with and here is a situation where we can, and will help with. Media, as a moral mirror, shows us pictures and informs us about the crisis of immigration in Syria and other areas every day. Concerts are held in support of raising money that will be used to help those in need. Houses are built, or existing reused, to house newly arrived immigrants – which comes in the thousands a day in Sweden. Why? Because, to use Durkheim, the freedom of one’s self, of ones body and the right for welfare and social security is sacred to us. Equality is close to our hearts.

However, as I stated above, the How we help, more specifically is still up for consideration. The Moderate party is looking at a more time limited asylum for newly arrived immigrants, while the Social Democratic Party, does not. Some say “help them ’at home’” and don’t let so many come here, while others say Welcome, and that is not working to send aid to Syria, but maybe instead to the borders of the countries that are hit the “worst” during this crisis. This is an example of the symbolic classification based on the ideological fundament of individuals – just as how high the tax rate should be, they considerer how to help, and how many to help here, at “home”.

If this all would be true, we could analyze that by using, for example, quantitative interviews, and polls. By stating which political view, political party leaning and view on for example taxes rate and standpoint in seekers of asylum we could watch the moral differences even in our society. This could also been looked at based on the media, and how they present the politics of the Swedish political parties. How the text focuses and therefore a text analysis – since the media is the mirror of the common conscience.

While the Social Democratic Party, or even the Red-green government, as well as the Moderate Party and some other in the Liberal Right political Alliance, is looked at – not completely without critique, but still more normalized and common for our moral base and norms, parties like the Sweden Democrats, are looked at with unease – that the politics that they are proclaiming is profane and unaccepted by the majority of the Swedish citizens. That this is a clash of moral – and a “swim again the stream” – at least in the media. While, at the same time, the media also shows, pr presents, results form polls showing that the Sweden Democrats are gaining followers, or sympathizers.

This could be seen as a threat to the “center”, as Alexander states it, which results in a social control mechanism – a “sanction”, as Jacobsson & Löfmarck might have put it. And also, since there are some many emotions following this crisis, that’s why it becomes so big – due to the transgression against the trend, which right now is to help, while the Sweden Democrats are unwilling to do so.

References

Alexander, J. (2003). Watergate as Democratic Ritual. In The Meanings of Social Life: A cultural Sociology. (pp. 155-177). Oxford: OUP.

Jacobsson, K. & Löfmarck, E. (2008). A Sociology of Scandal and Moral Transgression: The Swedish “Nannygate” Scandal, Acta Sociologica, 51(3), 203-216.

1This might also be relevant for many other countries in the EU today, since it’s member state has reached an agreement about accepting many more seeks of asylum – although How is still up for debate.

Kommentarer är stängda

Kort om regeringens skolutspel.

Publicerat av Daniel Holm den 26 mars, 2014

Nog är det ett utspel alltid. Alliansen presenterar ”nya” idéer efter varandra för att vinna tillbaka väljare genom skolfrågan.
Mer pengar, flera lärare, betyg i tidigare ålder.
Förr-förra veckans Agenda innehåll en debatt mellan Stefan Löfven (S) och Fredrik Reinfeldt (M) just efter den veckans utspel som Alliansen kom med var dag; efter att Socialdemokraterna börjat med en skolturné. Vad som störde mig med debatten var att Reinfeldt fortsatte att pressa på hur mycket pengar de vill satsa på skolan framöver – pengar är inte allt när de ändå inte placeras korrekt; hur Reinfeldt försökte få Löfven att erkänna att de kommit närmare i sin skolpolitik – det har de faktiskt, något som Löfven inte ville säga något annat om än att de har långt kvar att gå. Det må vara sant, men det är fortfarande ett närmande. Alliansens stora problem är dock hur de vägrar att erkänna att de faktiskt har följt Socialdemokraterna, inte hur Socialdemokraterna har följt dem – de har kopierat den politik de haft sedan något år tillbaka.
När alliansen började att presentera sina nya förslag på skolan den veckan så fick de det att låta som att de var upphovsmän till den politiken, och det var helt enkelt inte sant. De hade samma siffror som Socialdemokraterna: 2 miljarder. Till Agenda hade de höjt det till 3,7 miljarder för att ge det där lilla extra.
Att Sveriges skolresultat sjunker i Pisa-rapporten är självklart inte bra. Att Alliansen försöker göra allt de kan för att höja det är givetvis en bra tanke, men de gör fel. Det är inte bara deras fel att det sjunker, Socialdemokraternas skolpolitik har också varit del av de sjunkande siffrorna. Men att Alliansen först får ca 6000 lärare att förlora jobbet och sedan privatiserat allt de kan gör inte saken bättre. Inte heller att envisas om betyg i allt lägre klasser.
Ironiskt är det väl att Pisa ger betyg, vilket skapar oro, desperation, här, vilket drar ner betygen ytterligare. Hur ska det då kunna användas i den faktiska skolan? Det är inte betyg som är lösningen, det är undervisningen. Utan bättre undervisning sker inte bättre betyg genom tvång. Flera lärare; vilka ska ha högre lön då det är de som formar morgondagens samhälle. Läraryrket måste bli mer attraktivt genom bättre lön, högre status. Och inte genom privata skolors elit, utan statlig!
Svenska lärare ska alla vara elit. Om det inte hade varit för att reformen är så ny, hade jag velat bryta upp betygen för att inte ges fören i nian eller på gymnasiet. Det finns bättre former än betyg i skalor. Låt människor gå vad de vill, låt dem expandera, utveckla och så ska ni se att de blir jävligt bra på vad de vill. Det är snarare naturlig selektion ön betyg som ska sortera.
Betyg krossar drömmar, inte tvärtom.

Kommentarer är stängda

Partisystem och svensk politisk revolutionshistoria.

Publicerat av Daniel Holm den 19 december, 2013

Partisystem bör ses som en reflektion av de sociala skiljelinjerna som uppstår och existerar i samhället och som strukturerar partisystem. Dessa sociala skiljelinjer kan t.ex. vara socioekonomiska grupper och politiska intressen, eller ideologier. Starkt etablerade socio-ekonomiska grupper stärker partisystemet och bidrar till en ökad säkerhet – relationen mellan sociala skiljelinjer, institutionella spelregler och partier/partisystem. Det är detta, som kallas för The Social Cleavage Model , som är en del av Fryshypotesen, som Lipset & Rokkan släppte på 1960-talet.
I Sverige kan vi härleda två revolutioner som har skapat de skiljelinjer som existerar. Den ena är separationen från kyrkan som skett över lång tid. Den slutliga separationen skedde 2000 då stat och kyrka helt skiljes åt. De svenska Kristdemokraterna uppstod ur en idé om att Sverige blev allt mer sekulariserat och man sökte att få med den frikyrkliga moralen i det politiska. 5 Partier som dessa skapar en tvådimensionell politik som alltså är mer en endast vänster- och högerpolitik, och är en typisk skandinavisk modell, som givetvis då återfinns i Sverige. Centerpartiet, som liksom Kristdemokraterna numer anses som ett borgerligt parti, har också ett särskilt intresse där man arbetar politiskt för jordbruket, för landet, och därmed också har ytterligare en politisk dimension.
Eller Miljöpartiet som blev stora på 90-talet är fokuserade på miljön.
Den andra revolutionen är den industriella, och är den mest påtagliga. Under denna tid uppstod de två mest typiska socioekonomiska grupperna: borgar- och arbetarklassen. Efter att Socialdemokraterna, arbetarpartiet, uppstod. I sambandet med allmän rösträtt, så blev det på så sätt att arbetarna, i princip, avgör valen, eftersom det är denna grupp som är störst – högst densitet.
Detta syns numera då Socialdemokraternas största politiska konkurrent, Moderaterna, arbetar hårt för att bli det nya arbetarpartiet – Nya moderaterna. I Sverige är ekonomi och migration två ledande frågor, som dessutom är starkt förknippade till de olika socioekonomiska grupperna. Sverigedemokraterna kan ses som ett resultat av dessa frågor och klyftförändringar.
Sverige är, historiskt sett, ett land där partierna har en lång historia och där regeringar sitter länge innan det är dags för en regeringsbyte – som ofta sker som en pendel fram och tillbaka mellan socialdemokrater och icke-socialdemokrater. Detta eftersom de sociala skillnaderna ändras eller nya uppstår. Då byter man regering. Medborgarna röstar på det parti som alltid tycks har funnits där och är etablerat. Dock blir det vanligare att medborgarna röstar på olika partier från val till val – dock inte det senaste valet. Det är detta som skulle kunna ses som att fryshypotesen töar.
Detta med att det i princip är socialdemokrater mot resten har idag resulterat i en blockpolitik som består av två koalitioner i Sveriges riksdag : Alliansen, som innehåller de största borgerliga partierna Kristdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet och med Moderaterna i ledningen.
Oppositionen består av De rödgröna; Vänsterpartiet, Miljöpartiet och med Socialdemokraterna i spetsen. Utöver dessa sju partier finns det ytterligare ett, – som inte tillhör någon koalition – Sverigedemokraterna, som är ett typiskt exempel på nationalistiska strömningar som sker emellanåt, i resultat till att just att social klyftor förändras.
Socialdemokraterna är det parti som faktiskt är störst av alla och det är just därför Alliansen har uppstått som en motvikt till deras makt. Tidigare har det varit vanligt med minoritetsregeringar.
Nu har de borgerliga partierna enats under en koalition för att vinna över Socialdemokraterna – som har haft en bred support sedan start. Alliansen har löpt stor framgång genom ett fenomen som blivit att större, och det är att man ”taktikröstar”. Moderater röstar på andra partier inom alliansen för att få med sig deras mandat till riksdagen och således mer support i en eventuell regering.

Kommentarer är stängda

Jobba till 75, säger Reinfeldt.

Publicerat av Daniel Holm den 8 februari, 2012

Igår var det liv i luckan efter att vår statsminister, Fredrik Reinfeldt, sa att man ville se en ändring i dagens pension, och ville att man skulle kunna jobba till man var 75.

I det fallet att detta endast blir en möjlighet, inte ett krav, så är det kanske en god tanke. Trivs man bra med sitt yrke, säg att man utbildar, kanske man kan fortsätta med detta ett tag till. Men i det fallet att det istället faktiskt är just ett krav, att så ska det bli, så är det verkligen inget som håller!

75 år. Det är inte ungt. Vi människor är inte skapta för att leva så länge egentligen. Men nu gör vi det, och det är inte utan krämpor. Fysik smärta i form av problem med leder, eller sjukdomar som allzeimers eller demens uppstår.

Men varför säger då Reinfeldt detta? Jo, för att han anser att vi ”lever så länge nu och borde kunna jobba länge med.” Och att ”skapa en bättre levnadsituation för pensionärer.” Detta säger han bara för att vården i Sverige blir allt mer privatiserad, och man måste ju kunna betala sina vårdkostnader – själv!

Det är bara ett jävla tjuvknep för att decentralisera styret för allt som är kommunalt eller leds av landstinget! Fri vård, eller andra privilegier som man har i den svenska staten lär de vilja bli avställda. Allt ska bli privat, och för att detta ska fungera så vet de att majoriteten av det svenska folket kommer att behöva jobba hårdare, och nu, längre.

De gamla idag, är de som har byggt det samhället som vi lever i idag. Vad de blev, hur det blev. De har bidragit till vår ekonomi och en realiserad livsstil som de aldrig kunde drömma om. Vi ska värna om våra äldre. Inte bara alla fantastiska historier och upplevelser, utan också tacka dem för allt som de har gjort, under hela sina liv.
Tvinga dem jobba längre är befängt.

De kom för de unga, och jag blev förbannad.
De kom för de gamla, och jag blev riktigt förbannad.
Och så kom de för mig, och då tog det hus i helvete.

Kommentarer är stängda

Moderaterna, Rättstat? Nej, Polisstat menar de allt.

Publicerat av Daniel Holm den 4 juli, 2010

EDIT: Detta är som ett svar av Fredrik Reinfeldts artikel på DN.

Ni hävdar en tro på människan? Borde denna tro då inte motsäga sig igenom att ni införde FRA. Tron på människan borde innebära ett särintresse av att vi alltid gör rätt. Att vi vet vår plats och att vi själva har ett bärande ansvar. Det är väl just det som en rättstat är. Men igenom att sätta igång en massavlyssning igenom dels FRA och dels datalagringsdirektivet (och säkert dess utveckling) så bevisar ni helt enkelt att ni inte alls tror på människan. Att vi inte alls tar vårt ansvar och att vi inte alls gör rätt.

Att ni allt om oss ska veta, ”för er egen säkerhet”? Nej, det är varken en tro på människan eller en frihet. Frihet är att själv få bestämma precis allt som ska lagras eller hänvisas. Många lägger ut sina liv på Twitter, Facebook, positioner via Google Latitude. Men detta är personliga, privata och helt egna val.
I er ”stat” så har vi ingen valmöjlighet. Vårt privatliv rivs och fram kommer odemokratiska efterdyningar. Ni vill ha en polisstat.

Och det är klart att ”vanligt folk” inte känner sig sedda. Att vi blir undanskuffade och nekade våra rättigheter. Våra fundamentala rättigheter kränks av arogans. Resultat blir oro och radikala tankar. Vi har en justitieminister som klart och tydligt är felplacerad. Inte alls har den kunskap som krävs i ett ett demokratiskt Sverige. Vi ”vanliga” ber om en förändring. En justitieminster med klara fördigeheter och syn i vad som faktiskt är rätt och fel. Men ni lyssnar inte.

Detta är ingen paradox. Tyvärr, det är ett gensvar. Ett resultat av en skam. Skam för ministrar som inte lyssnar. Som faktiskt inte kan företräda de frågor som vi tycker är viktigast. Att de går en mer enskild väg. En väg efter egen tanke.

I en representativ demokrati så ingår inte att våra folkvalda blir kvarsittande efter utbrott, pudel, på utbrott, pudel. De stiftar inte lagar som vi inte vill ha. De tar inte ifrån oss våra rättigheter.

Ni är inte ett parti att luta sig mot. Det går inte för att ni är inte där och hjälper oss att stå. Vi blir motsatta och kommer inte fram. Vi ropar och ber, men ni lyssnar inte. Ni är inte ett parti för oss alla. Ni är ett parti för de få.

Att ni ändå har viljan är ändå gott. Vi vill att ni ska ändras. Vi vill bli hörda och vi vill att ni ska företräda oss. Kanske är det inte helt försent. Riv upp, gör om och gör rätt. Håll inte fast oss i maktlösa positioner. Där vi inget kan göra, inget kan säga.

Stifta inte lagar som motsätter brott vid dess spets. Finn roten i problemet istället för att snegla vid sidan av.

Riv upp FRA. Stoppa datalagringsdirektivet. Slopa IPRED. Låt oss inte hamna med i ACTA. Motså USAs påtryckningar. Avsätt Beatrice Ask och ge oss en riktigt justitieminster. Sluta att smyga och viska. Lyssna på oss och var demokratiska. Kanske där kan vi se oss som en representativ demokrati.

Mitt namn är Daniel Holm och jag kommer inte att rösta på Moderaterna. Mitt val ligger på Piratpartiet för jag vill inte leva i en polisstat. Jag vill inte att mina framtida barna ska leva i en polisstat. Och jag vill inte att ni, Moderaterna, ger framtiden verktyg och utveckling som hämnar just en polisstat. Ett odemokratiskt samhälle fyllt med censur och förtryck.

Hör oss. Vi är framtiden och ni vet det.

Kommentarer är stängda