Uppe med tuppen.

Idag gick jag faktiskt upp strax efter klockan sju. Anledningen var för att två snickare kom och ville byta ut vår dörr, vilket de nu också gjort och det blev skit bra.

Men detta jag kommer säga nu tåls att sägas igen; Det är underbart att gå upp tidigt. Jag har även sovit lite mer än sex timmar och även det är fantastiskt.

Men tyvärr blir det ingen skola idag heller. Jag har grymt ont i bröst och huvud och vill helst inte gå ut och gå till skolan. Tar en timma att gå dit, en timma hem.
Och jag har inte pengar till parkeringen just nu heller. Behöver mina sista pengar åt att komma tillbaka till Linköping på söndag.

Det är lite otäckt det där med smärtan. Förvisso brukar jag väl nästan alltid ha ont någonstans, dock något jag helst inte pratar om. Man ska inte gnälla över att man har ont. Eller det beror ju på hur ont. Har man som min kära far, kört slut på nacken så är det helt okej att beklaga sig över det.

Men annars så håller jag gärna tyst om smärtan, men igår fick jag så ont att jag var tvungen att lägga mig ner för jag blev lite yr.

Den värsta smärtan någonsin var nog ändå när jag gick hemma i en vecka med blindtarmsinflammation.