Ifall naturvetenskapen skapar och finner det faktiska i naturen vad avser naturens lagar, beståndsdelar och relationer så är det i det sociologiska fältet som vi gör en typ av värdering?
Naturvetenskapen beskriver växthuseffekter, men det är inte utan sociologi, eller samhällsnärmande ämnen, som vi inser dess effekter på vår planet – eftersom det är då som vi problematisera det.
Problematiserandet av detta, från naturvetenskapens röster, är inte annat än sociala konstruktioner och resultat, de heller.
Evolution kan inte se in i framtiden – men det kan människans hjärnor. Varför? Är tid en konstruktion? Nej, men för att vi konstruerar vår värdering av framtiden i set syfte som för evolutionen är oviktig – för att den är naturlig.
Om ett träd faller i skogen, hörs det då om ingen är där?
Det beror på hur vi definierar om något ”hörs”. Definierar vi det som att det ett levande ting som tar in ljudet i sin hörselgång, och att det är det som vi anger betyda att något hörs, men inget sådant levande ting finns där så; Nej, det hörs inte.
Men om vi definierar att något ”hörs” som att det skapar en våg på en särskild frekvens som passerar genom luft och dess atomer, så; Ja, det hörs. Kan vi då vara säkra på att det hörs ifall inget levande finns där för att registrera detta, men att det per definition då det skapar ljudvågor hörs? Nej, det kan vi inte, men sannolikheten är att det görs. Sen kan vi givetvis registrera det i efterhand genom att fånga ljudvågorna – som egentligen har en effekt som fortsätter i oändligheten – men det är kanske överkurs.
Kommentarer är stängda 
