Ljuger du?

Jag kanske är fruktansvärt naiv, men jag tror i princip jämt att alla är ärliga mot mig. Vad det än är jag frågar.
Det skulle vara väldigt intressant att ta reda på varför det är så. Ännu mer intressant varför folk faktiskt ljuger.
Lögner är skit och fula knep. Oftast så kommer du såra den du ljuger för ännu mer än om du hade varit ärlig ifrån början – för den personen kommer att få reda på det.
Jag får hellre en verbal käftsmäll så att jag faktiskt kan ta det, bygga vidare på det och förbättra mig själv.
Saken är också den att jag däremot har lite andra åsikter om de sk. ”vita” lögnera. Som om din fru frågar om hon är tjock. Varför svarar man ”Nej då.” och inte ”Ja lite kanske, men verkligen inte för tjock. Dessutom så älskar jag dig ändå.” (förutsatt att situationen är sann. Och älskar du inte din fru för att hon i dina ögon är lite tjock så kan du dra åt helvete). Det hela kanske låter hemskt, men det är verkligen i all välmening. I detta fall så får hon nu flera val:
1. Hon kan leva vidare som ingenting och bara låta sig älskas.
2. Hon kan göra något åt saken. För man vill väl alltid framstå som den snyggaste i sin älskades ögon?
3. Be honom dra åt helvete för att. han faktiskt svarade på frågan, ärligt.
Jag menar, frågar man en fråga så får man faktiskt tåla svaret. Och jag tycker verkligen att man ska vara ärlig. Inte ärlig som i att ”jag säger allt som är fel på dig, bara för att jävlas” utan för att du faktiskt bryr dig.
Se på en utbildning om samhällets lögnsystem skulle finnas där. En kille som skriver en skit dålig text, men får MVG för att vara snäll och inte såra honom, han gjorde ju ändå sitt bästa, sa han. Blir du bättre då och är det rättvist? – Nej, verkligen inte!
Likadant att ljuga ihop en undanflykt för att inte göra det eller följa med dit. Ifall man är ärlig och säger att man inte vill och varför man inte vill så kan ju kanske förutsättningarna förändras tills alla är nöjda.
Skrivet och postat via Android och Drupal Editor.