Kablar. Jag älskar att dra dem, koppla ihop dem och gömma dem, men jag avskyr dem samtidigt. Alla har vi väl ett ormbo därhemma – mitt är i serverskåpet, trots detta ändå är något strukturerat.
Hur som helst så har jag en teori (människor utan sinne för humor och ironi varnas) att kablar egentligen lever och att meningen med deras liv är för att jävlas med oss människor.
Ibland tror jag verkligen det, för mina kablar har så mycket lustigt för dig. Det kan räcka med att jag låter två kablar bara gå emot varandra en kort stund för att sedan finna dem ihoptrasslade.
Tex. så var det en dag då jag laddat mitt Bluetooth headset (eller skulle byta väggkontakt) och lät laddarkabeln och kablarna av självaheadsetet vila i min hand medans jag gick några meter – vips så var de sammanfogade.
Ändå så är jag som sagt, otroligt strukturerad vad det gäller mina kablar. Jag har MASSOR av dem lite här och var, och de ligger fint ihop rullade och låste på ett sätt som jag lärt mig. I Väskan så har jag en LAN-kabel, en LED-lampa, en kabel till mobilen, video/ljud-kabel och min laddare till datorn och dessa ligger faktiskt still. Men det är för att jag har rullat ihop dem så tajt att de inte kan andas eller röra på sig!
Jag säger då det – kablar har ett eget liv och det är till för att jävlas med oss alla!