Jag läser för tillfället boken Makt (Börjesson & Rhen, 2009) och minuter mellan jag i media läser att Annie Lööf ska bli mamma, och undrar varför det är en intressant nyhet så läser jag i Makt att ”en kvinna med makt behandlas i media alltid som just en kvinna med makt” (s. 35).
Så passande.
Och uselt.
Hur ofta läser man hur en man blivit, eller ska bli, pappa? Löfven? Reinfeldt? Aldrig. De är män och det är osynligt. Det är nästan garanterat att de har en kvinna bakom sig, i skymundan.
Men när en kvinna har makt, en framstående central position – som en etablerat politiker i ett etablerat parti – så måste hon tydliggöras som kvinna. Alltså att hon är en kvinna, vilket visas genom att hon ska bli mamma.
Tidigare har vi kunnat läsa om hur nya ministrar skuttar ur taxin, eller hur Kinberg Batra skulle dela nakenbilder under sin personkampanj. Det skulle aldrig stå om en man.
Nej, att något av detta ens kommer upp som något i media är för att de är kvinnor och att det minsann ska presenteras. För att de har makt. Kvinna med makt. De måste dras ner på jorden, verkar det som.
”En man i media behandlas som en normal företeelse”.
Kunskap ska delas