Gott folk, vänner och familj. Jag finner mig själv överraskad och fylld av kärlek. Jag hade inte givit upp om kärleken, men ändå lagt den på hyllan för en tid då jag fann min älskling. Min Amanda.
Vi firade i dagarna sex månader och det är som man säger: tiden går fort när man har roligt.
Jag vet att jag sagt det tidigare, men det tåls att upprepas: Jag har aldrig varit lyckligare.
Detta var dock innan min födelsedag. Men innan det så vill jag utryckligen berätta att Amanda har fortsatt att förvåna och överraska. Vi har lockat fram sidor hos varandra som vi inte trodde fanns.
I sexmånaderpresent tog hon med mig till ett slott. I födelsedagspresent gav hon mig en resa, tillsammans med henne, till London!
Imorgon åker vi.
Jag känner mig spänd, exalterad men lugn och förväntansfull. Jag behöver väl inte säga att jag aldrig blivit given något som detta tidigare. En upplevelse utan dess like.
Jag har fortfarande aldrig varit lyckligare. Amanda är allt jag slutat upp att våga drömma om för att inte krossa mitt hjärta då jag trott att jag skullle finna att det inte fanns.
Mina damer och herrar. Jag beger mig snart för första gången till London, England. Jag önskar er all lycka och tackar er för detsamma.
På återseende.
PS. Jag vet att jag missar valet, men jag tror att ni kan fixa det iallfall, inte sant? DS.
Kommentarer är stängda