I dagens samhälle så växer vi upp med en marknad och ett intresse av att bli storslagna – storslagna i den form att vi ska tjäna mycket pengar. Pengar är status och makt som uppvisas genom nyaste smartphonen, de dyraste – men enklaste – kläderna, bilar med mer kraft än vad som ändå är lagligt att framföra på allmän väg, centrala lägenheter med närhet till mer konsumtion och underhållning. Jag säger inte att det är fel – helt. Jag bara önskade att man såg längre än för sig själv. När folk istället tar avstånd till marknaden så hamnar de i det motsatta facket med gamla kläder, rastaflätor och röker gräs (överdriver to make a point). Det behöver inte vara på något av dessa vis.
När jag var yngre så drömde jag också storslagna drömmar: herrgård, Dodge Viper SRT, båtar osv. Jag ville bli civilingenjör och ha mer än väl i månadslön. Någonstans på vägen där jag idag befinner mig så har dessa intressen försvunnit, blivit ersatta av andra storslagna drömmar: sökandet efter en välfärdspolitik för alla; medmänsklighet.
Mycket tal är det idag om skatter hit och dit, där Sveriges regering idag har en agenda att ha skatteavdrag på helt skeva platser:
- När du vill hyra in en privat kock – hur ofta har vanligt folk det, och de som hyr in ofta har nog ändå pengar till det och kan gott få betala för det.
- Städare hemma – varför ska man ha avdrag för något så banalt som att städa sitt egna hem? Ta av dig skorna när du är hemma så blir det mindre skitigt. Det är ju en god idé att ha mer tid med familjen före att lägga tid på annat, men det är ju snarare jobb som går före och ifall man skulle jobba mindre så skulle man kunna städa själv och fortfarande ha de pengarna kvar – där anledningen till skatteavdraget. Tänk själva den kontraster där familjer riskerar att hamna efter i det sociala för att de måste ha dubbla jobb plus städa själva.
- Studiestöd – hade ju varit en underbar idé, om det inte varit för att det är bätre att man ökar resurserna i skolan för att man inte ska behöva det extra stöder, och framför allt inte när man sedan försöker förbjuda ideellt stöd för studierna – åter till Machiavellis idéer om hur man ska slå ut ”vanliga” människor för att ge ”eliten” mer utrymme; slavar fick inte lära sig att läsa i USA när det begav sig: utbildade, kunniga, människor skapar problem.
- När du ska bygga om ditt kök – varför?
Dessa avdrag är ju helt enkelt uppbyggda för att rika ska bli rikare och därtill mer mäktiga. Avdrag som dessa behövs inte – bortsett från studiestödet som skulle kunna vara bra under andra omständigheter. Avdrag som dessa ökar klyftorna i Sveriges moderna samhälle. Det är inte vad som behövs, utan vad som behövs är något som kan binda vårt splittrade folk samman igen. Moderaterna är inte det nya arbetarpartiet, om man tänker sig den ”gemene” arbetaren. Men det är nödvändigtvis inget annat parti heller, om man ska vara helt ärlig, trots att det finns bättre förslag än M.
Man kan leva i ett samhälle där marknaden i princip styr sig själv, men där den inte gör ett bra jobb kan staten styra. Tex. när det kommer till hållbar utveckling så kommer marknaden ALDRIG att bli hållbar om man inte sätter upp politiska ramar för hur den ska te sig, för att sedan där låta marknaden göra resten. Häromdagen läste jag i Metro en insändare att bensinskatten är för hög – Fel. Den är så ofattbart låg att jag skulle kunna gråta över det. Självklart gör det ont för människor när den höjs när man är beroende av bensinen, självklart! Vi behöver lära ut mer av den miljövetenskapliga disciplinen tidigare i skolan, och mer grundligt. Få människor att förstå sig på klimatpåverkan, och även om man inte helt vet hur stor denna påverkan kommer att bli så måste man lära sig om försiktighetspincipen som säger att det är bättre att tänka efter före och ta det lite lugnare än att vara efterklok: är det inte bra att andas in för mycket CO2 som det är, på mikronivå, så är det inte heller bra på macronivå. Vi måste bilda människor för att själva förstå varför bensinen måste bli dyrare – för att det är ohållbart. Det är alltid bättre att ge människor den möjligheten än att använda sig av piskan. Dock så krävs det för de människor som redan kommit ur skolan och som vi måste piska genom att höja bensinskatten.
Allt kretsar runt och återkommer till det centrala i människans liv: sitt eget. Att man ser sin egna välfärd. Det hade inte behövt vara fel, om det inte gick ut över andras. Folk gnäller på invandring, men är det inte lika rätt för andra människor som för dig att söka lycka? Eller varför det är rätt för dig att kunna konsumera obegränsat, medan fattiga länder får känna resultatet av det, helt orättfärdigat?
Diskuterade med en vän detta med avrättningar, vilket jag motsätter mig. Hen sade det att det gör väl inget om man har dödsstraff, för det kommer ju inte röra mig – Fel! Det rör oss alla! Man kan inte vara så naiv att man helt enkelt går med på av avrätta människor som blivit dömda till det, utan att det påverkar alla. Vi är alla medmänniskor. Du går aldrig säker för något sådant, och det går inte, aldrig, att ta tillbaka ett mord – för ett mord är ett mord. Även om man hoppas på det så kan aldrig domar vara 100% – se bara den stackars tjejen som i veckan fick sina våldtäcksmän satta på fri fot från Hovrätten – det hade lika gärna kunnat vara åt andra hållet där sex unga människor blivit dömda för något som de inte alls gjort – och blir dömda till döden. Senare kommer det fram att det var andra och då är det försent. Det kan vara du som blir oskyldigt dömd – och vem har egentligen rätten att bestämma över en annans liv? Ingen. Ingen alls.
Min väns argument var att det skulle vara billigare – men hur kan man sätta ett pris på ett sådant liv. Det är billigare att avrätta någon än att sätta denne i fängelse på livstid. Det må så vara, det låter jag vara osagt, men vad jag ändå argumenterar för är snarare att man ser till att folk får den vård som de behöver för att det inte ska gå så långt att de gör så grova brott som skulle kunna dömas till döden. Skolan behöver mer kuratorer och psykologer dit barn kan vända sig, eller som vuxna kan vända sig till om sina barn. Och även när barnen blir större, kanske fullvuxna, så ska det finnas hjälp att få när man mår dåligt – inga undantag! Undantag leder till mord på utrikesministrar och civila, och det är aldrig någonsin godkänt. Det är ALLTID billigare att lösa problemen innan de blir problem. Hjälp de som behöver innan de gör brotten. Man brukar säga att den är 100 gånger så dyrt att lösa ett problem när det är för sent.
Tänk skotten i Göteborg den senaste tiden. Problemet där är segregation – skulle man hjälpa invandrare att integrera sig i samhället, istället för att gruppera alla i slumområden som Bergsjön och Biskopsgården, där deras enda sociala stiumulans blir andra invandrare och deras brist på känslan av samhörighet med resten av det svenska folket leder till grupper som ”krigar” mot varandra, därför att det är det enda forum där de kan vinna respekt och känna samhörighet, vara någon, och istället vänder svenska myndigheter ryggen. Det leder dessutom till rädsla och rasism – både mellan invandrarna själva, och det svenska folket. Det blir en skev och felaktig bild. Hade man löst problemet med segregation hade liv kunna räddas, samt att rädsla och rasim minskat.
Det behövs alltså mer resurser till all typ av välfärdsområden: skola, vård, sociala. Skolan behöver fler lärare, mer respekt – och då till de allmänna och inte till ”rikemansskolor” som våldför sig på varandra. Vård behöver mer resurser för att vi inte ska sjunka till USA:s nivå där det endast är de som är för långt gångna som får vården – åter till en kostnad som är 100 gånger högre! Sahlgrenska här i Göteborg spräckte sin årsbudget på ett halvår pga. att de hyrde in ”konsulter” – hur kan man göra så? Anställ fler! Det ger jobb, det ger välfärd och skapar en ruljans även på marknaden.
Att låta staten och välfärden göra mer skulle även få en positiv feedback på marknaden: höjda bensinskatter och andra restriktioner för miljöns skull, skulle leda till många fler jobb; mer personal i det offentliga skulle leda till fler konsumenter – alla vinner på det.
Att bry sig mer om människor i fattiga länder skulle också hjälpa. Det skulle kräva endast 1% av alla jordens länder BNÅ för att LÖSA fattigdomen på jorden. 1%! Inte nog med att det skulle hjälpa människor med att bli mer utbildade och kunniga, vilket skulle hjälpa miljön, får framtid, minska populationstillväxten, utan för kapitalister skulle de bli morgondagens kunder. Kan man därtill applicera politik och lagar för att rama in miljöproblem och satsa mer på grön energi, skulle leda till en mängd mer jobb, och vår gemensamma kunskap skulle bli total. Istället för att tänka på dig själv och din egna välfärd kanske du ska tänka mer altruistiskt – mer på alla och vad du har att tjäna på att alla har det bra.
Liberalister tänker sig sänkta skatter och rikedom och att fattiga för sköta sig själva, men tänker inte på det faktumet att mer fattigom skadar dem också: du kommer aldrig undan all skatt, och det du betalar för är skydd för din säkerhet då brott skulle bli mer och mer vinstgivande för fattiga och så länge de går med vinst, så kommer de att fortsätta med det. Och om man inte bryr sig om välfärden och många ”vanliga” människor går ner i fördärvet av fattigdom så går ingen säker och då spelar det ingen roll hur rik du är.
Socialliberalism och socialdemokrati betyder inte bidrag, det betyder en grund att stå på – en utgångpunkt för alla människor där människor fortfarande kan söka lycka och rikedom, men inte på bekostnaden att andra får det sämre.
Tänk Rawls idé om Okunnighetens Slöja: https://sv.wikipedia.org/wiki/Okunnighetens_sl%C3%B6ja
Om du inte visste vem du var, vilken hudfärg, vilket kön, vart du kommer ifrån, vilken socioekonomiska klass du tillhör, är du då fortfarande redo att vilja ha mindre skatt, mindre välfärd?
Var en medmänniska och du blir ändå hur storslagen och rik som helst.
