Författare: Daniel Holm

Denna värld handlar bara om pengar.

Publicerat av Daniel Holm den 2 mars, 2010

Vår värld är skev. På flera, flera, flera olika vis. Däribland är synen på pengar. Att pengar får världen att gå runt. Att pengar är meningen med livet. Att ditt livs hela gång ska reflekteras i dina ekonomiska val och besparingar.

Skitsnack.

Men detta återspeglas konstant i media, i politik och i våra allas syn.

Se på mediaindustrin med deras små förbannade siffror, lobbyorganisationer och all skit. Varje år läggs det en miljard kronor på att jaga fildelare av musik. Musik är ingenting utan dess lyssnare, dess konsumenter, och fortsätter man att jaga dessa på dessa sätt så kommer de att fly fältet. Men om man istället vänder på det så skulle det ju vara intressant att se hur musikbolagen skulle stå om de nu inte lade en miljard på skit som dessutom motar utveckling och skapar lagar och direktiv som kränker var persons integritet.

Att allt detta handlar om pengar, ger sig ytterligare till känna när man ser och får höra om hur hårt de gigantiska filmbolagen håller i sina upphovsrätter och tvingar med sig lagliga filmtjänster, vilka sedan kränker upphovsrätten själva.

Jag talar om Voddler och deras klient som byggde på XBMC, som bygger på öppen källkod under GPLv2-licensen. Dock så gjorde de inte källkoden för sin klient tillgänglig – vilket är en av grundprinciperna i GPL. Alltså gjorde de sig skyldiga till upphovsrättsbrott.

Men varför var detta så enkelt gjort när de lyder maffians ord till punkt och pricka?
Jo, för pengarna.

Öppen källkod är i princip synonymt med gratis. Voddler tänkte väl sig en Win-Win. Att få en start på en klient, vidareutveckla denna, skaffa kontrakt med filmbolaget och sedan inte bry sig mer. Well, så fungerar inte världen och så fungerar inte internet.

Vi lever alltså i den värld där de med pengar har makt och får det, eller kommer dit som de vill. Det ärliga, moraliska får stanna kvar i skiten. De blir nonchalerade för deras öppenhet och får inget tillbaka av vad de ger.

Denna värld är skev och våra politiker vet det. De styrs ju trots allt av det eller den.
(Och då menar jag inte av folket)

Kommentarer är stängda

Dagar som dessa.

Publicerat av Daniel Holm den 2 mars, 2010

Har ni sett en sådan makalös dag? Jag hoppas att ni har ett lka fantastiskt väder utanför som jag har.

Dagar som dessa som får mig att tänka tillbaka på gymnasietiden. Jag mådde inte speciellt bra under vintern i tvåan. Men en dag när våren började göra sig känd så cycklade jag hem mellan två lektioner, kokade lite kaffe, öppnade fönstret och satte mig på fönsterbrädan. Där satt jag och njöt över solens värme, kaffet och ur högtalarna strömmade Hootenanny Singers – Saknar du något min kära.

Det var en tid då allt löste sig. Nu är jag i en tid då allt är löst. Jag sitter här med mitt kaffe, med solskenet utanför fönstret. Idag är dock en dag som man lyssnar på Flight of the Conchords.

Men tänk. Tänk om någon månad, eller kanske några veckor, så kanske man kan springa runt där ute på gräsmattorna som gjort sig synliga. Stå på händer, tumla runt i gräset och skratta så att man får träningsvärk i magen.

Nu ska här pluggas och sen iväg till gymmet.

Kommentarer är stängda

Sömnen förnöjer.

Publicerat av Daniel Holm den 2 mars, 2010

Under en rätt lång tid har jag varit rädd för att lägga mig. Allt med att lägga sig skrämde mig. Tystnaden, tankarna i mitt huvud. Mest just tiden med detta. Att mitt liv inte var som jag ville och paniken som infann sig.
Fakum är att jag varit rädd så länge att det blivit en vana av av somna till något. Det var så jag försökte komma undan mina tankar – igenom att försöka somna till en film eller en serie.
Tiderna har förändrats. Jag är inte längre rädd för huvudkudden. Jag älskar vart jag är i mitt liv. Hur pass långt jag ändå har kommit. När jag numera inte somnar direkt när jag lagt mig, som nu, så är det inte pga. att jag är orolig över de valen jag gjort, vad jag kunde ha gjort annorlunda. Eller vart jag är och med vem.
Jag oroar mig fortfarande lite för hur jag ska hinna med allt jag har att göra med. Men detta är naturligt och inget som oroar mig i den mån som tidigare.
Kort sagt mår jag fantastiskt.
Det enda som oroar mig med framtiden, med mitt och andras liv är Sveriges politiker. Men jag har planer. Tillsammans är vi starka och vi ska få nog få dem att förstå att de inte kan göra som de vill. Det heter ju faktiskt folkvalda.
Postad med Drupal Editor

Kommentarer är stängda

Vilket skede.

Publicerat av Daniel Holm den 25 februari, 2010

Det är vinter. Det är kallt. Men det är skönt kallt, det är friskt.
Imorgon är det den 25 och även att jag inte, rent ekonomsikt sett fram till den, så ska det bli gött. Jag ska med min köra kusin David till gymmet och äntligen komma igång med kroppen.
Vidare denna vecka ska jag på intervju angående att bli Ordförande/Ledamot i Ung Pirat, Göteborg. Ut och ta mig en öl skulle vara fint med.
På lördag flyttar min köra far ifrån det hus som har varit vårt hem under alla tider. Det är något som man får finna sig i och jag känner absolut ingen ilska. Dock viss sorg, emellanåt. Sommaren i Loftahammar är alltid lika fantastiska. Kvällarna då man känner pulsen, hör folket. Men att det ändå lugnt. Vackert. Ängarna med lätt dimma som kommer att bli morgonens dagg. Doften. Jag känner eurofi av att tänka på det.
Det är helt enkelt mycket som händer. Mycket tankar. Men tyvärr lite text. Jag har kommit av mig lite i skrivandet här. Mycket för att jag helt enkelt pluggar en jävla massa. Jag är snart igång igen.
En text om sann kärlek – den rätta och sedan en om efarenheten och kunskapan om att kunna hålla käft.
Förutom det så finns det så jävla mycket man vill skriva om; Piratpartiet, Ubuntu, säkerhet och hur svårt det är att hålla naturliga känslor tillbaka.
En annan anledning att jag varit lite borta är att jag har ett nytt webbprojekt på gång som jag pular på när jag får tillfälle.
Men det är mycket tankar om historia, kärlek, konsekvenser som nu slår omkring. Dessutom har jag fastnat i rättskunskapens klor. Lade mig för två och en halv timme sedan, men har läst till nyligen. Det är gött som fan.
Postad med Drupal Editor

Kommentarer är stängda

Mitt liv och sport.

Publicerat av Daniel Holm den 21 februari, 2010

Kort sagt så har jag aldrig varit riktigt intresserad av sport. Som barn så spelade jag förvisso fotboll, och det var väl kul som så, men det var nog allra mest för att min far tyckte om fotboll och att alla andra killar spelade det i den lilla byn som jag växte upp i. Dock älskade jag innebandy och sköt även luftgevär under en tid.

När jag blev större så fick jag dock upp ögonen för hockey. Jag samlade hockey-kort (har fortfarande något tusental i några pärmar), kollade på NHL-matcher på lördagsnätterna med min far. Jag åkte massor med skridskor om dagarna på vintern och hade drömmar om att bli hockey-spelare. Det svalnade.

Bristen på intresse för sport över lag har mycket att göra med det att jag tyckte att det var så pojkigt. Att jag, trots att jag ville bli accepterad av de andra, inte ville vara som alla andra. Jag spelade hellre TV-spel på min fritid. Eller lekte med vänner eller mina leksaker.
Under min hockey-period så spelade jag en väldans mycket hockey-spel, men det var bara då.

När det har gått sport på TV så har jag aldrig riktigt brytt mig, annars. OS var väl lite roligare, men ändå inget som jag gärna själv satt mig för att kolla på. Så har det fortgått. Inte mycket av mitt intresse har gått till sport. Jag har inga direkta favoritlag längre – i någon sport. Det finns bättre saker att göra än att kolla på fotboll eller dyl. Som att läsa, vilket jag heller inte är oerhört förtjust i. Eller att spela spel/gitarr, umgås med vänner, skriva.

Men tiderna förändras. Inte nog med att jag börjar tycka att det är allt roligare att läsa, om än lågprioriterat, så tycker jag att det är jävligt roligt med årets vinter-OS. Jag har sett en hel del, faktiskt och följer det med viss spänning. Tex på Twitter, och har också kollat på det Live i min mobil.

Det är inte så att jag kommer att börja kolla på fotboll en lördagskväll istället för att göra så mycket annat, men imorgon kl sex så ska Sverige möta Finland – och då tänker jag vara vaken och kolla på den matchen.

2 kommentarer

Intelligens i ens tolkning?

Publicerat av Daniel Holm den 20 februari, 2010

Påpekas var man eller kvinnas intelligens utefter deras tolkningar av händelser och kommentarer?

Är det bevis på att man är ointelligent när man misstolkar saker av alla dess slag?
Som när en stackars person (minns inte om det var en man eller kvinna eller vartifrån) skickade in en insändare i tidningen och inte förstod hur kommunen kunde låta MC Donalds starta inne i staden. Hon trodde att det var ett kriminellt MC-gäng, inte en snabbbadskedja vid namn McDonalds.

Säg att du har ett prov och du har pluggat en del, läst vad som krävts. Provet består av den del statiska frågor som det egentligen bara finns ett svar på, och flera frågor där du får spegla dina tankar – dina tolkningar.

Bättre tolkningar är lika med bättre betyg. Så är det ju. Menar inte att det är något bra eller dåligt, bara en tanke jag fick.

Att förstå sig på sammanhanget, tolka det till sin fördel och faktiskt få det ur sig, måste ju vara det som har en stor bidragande effekt över vad som anses vara intelligent eller ej, eller de som anses vara intellektuella eller ej.

Allmänt gehör och läsa det som inte direkt står. Det är imponerande och jag vet flera vänner med denna egenskap – lika många utan. Vilket också är väldigt intressant just då dessa människor befinner sig på en viss intellektuell skala och deras kunskap om att tolka är synonym.

Kommentarer är stängda

Vilken jävla vinter.

Publicerat av Daniel Holm den 19 februari, 2010

Jag har faktiskt inte klagat alls på vintern – hittils. Nu är jag plötsligt trött på det. Varför? – För att jag skulle åkt hem till Göteborg idag, väntade tills imorgon och nu ska det komma upp till fyra decimeter snö! Helvete…

Allt planerande inför denna helg har verkligen gått i stöpet. Sebastian och Cornelia ska ha inflyttningsfest imorgon och jag skulle åka härifrån tillsammans med Henke och Rikard. Henkes bil gick åt helvete, fann ingen annan och skulle åka själv. Nu lär det inte bli så. Inte som det var tänkt iallfall. Möjligt om jag hittar ett annat sätt att ta mig fram på.

Jag vill verkligen hem till Göteborg…

Kommentarer är stängda

Ubuntu Single Sign On.

Publicerat av Daniel Holm den 17 februari, 2010

Nya inloggningen.
Humanity-esque temat infinner sig nu på https://login.ubuntu.com/

Idag så lanserade Canonical, vilka är Ubuntus huvudsponsorer, Ubuntu Single Sign On.

Det hela betyder att allt som rör inloggningar med Ubuntu, som UbuntuOne, Launchpad, Ubuntu Music Store, osv, kan hanteras via ett enda konto.

Detta är oerhört välkommet då det redan varit relativt likt, men att det nu ska bli än bättre. Häromdagen så skulle jag ta och beställa lite varor ifrån Ubuntus egna butik och då loggades jag in med mitt Launchpad-konto, vilket också har använts med mitt Launchpad-konto.

Ens Launchpad-konto är dessutom ett giltigt OpenID-konto, som man kan använda på siter som har support för detta.

Det officiella meddelandet lyder:
The goal of this service is to provide a single, central login service for all Ubuntu-related sites, thus making it more convenient for Ubuntu users and community members to access information, communicate, and contribute.

Man vill helt enkelt skapa ett centralt inloggningssystem för alla Ubuntu-relaterade hemsidor.

2 kommentarer

Intresse för annan typ av historia.

Publicerat av Daniel Holm den 17 februari, 2010

Felborrat

Något som jag tycker är oerhört intressant, och som andra verkar tycka är lite udda, är det att jag har ett lustigt intresse för sjävklara sakers historia.

Jag minns så väl för många år sedan, när jag vandrade öven en av Västerviks kullerstensgator och tänkte på hur länge det tog att lägga denna, vilka männen var som gjorde det och hur deras liv var.

Sådana tankar går jag alltså fortfarande runt med. Tex. så har jag funderat på vad personerna som lade vårt knarrande golv i Göteborg, hade för sig om dagarna då de inte jobbade. Vad var de för personer? Var de riktigt goa grabbar eller var det trötta och slitna karlar? Vad funderade de på när de mötte den där kvisten som inte fick golvet att riktigt gå ihop?

Så sent som idag fick jag en av dessa tankar. Jag stod och pissade när jag lade märke till att det var ett igen-pluggat hål i pinnen som är fäst på handukshyllan, här hos min mor och systrar. Se på bilden ovan.
Det är alltså två borrade hål som någon pluggat igen och sedan borrat två nya, som sedan skruvarna har fäst igenom på hyllan.

Något blev alltså fel. Men hur många av dessa gjorde de fel på? Varför uppkom felet – var den en praktikant? Kanske skulle hyllan vara bredare/smalare, men de ändrade senare dimensionerna.

Det är mycket av dessa tankar jag kan ha. Men mycket vem denne person var. Hade den, som jag betyngande tankar, eller var den kanske, som jag, förtrollad av en annan människa. Vad pratade de om, vad väntade dem efter arbetsdagens slut? Hur löste de, de ev. problemen?

Kommentarer är stängda

Kärleksfullt arsel.

Publicerat av Daniel Holm den 16 februari, 2010

Som jag tidigare har skrivit om, så har jag ett rätt gott samvete. Jag är nöjd med både mitt utseende och mitt ut- och uppförande. Jag tar inte åt mig direkt av människors ilskna kommentarer och kritik tar jag alltid konstruktivt.

Men jag är ooerhört självdestruktiv, trots allt detta.

Jag ser det dock som en god egenskap hos mig. Jag växer konstant av det jag får höra, tar verkligen del av det och vill bli bättre. Istället för att låsa in mig och beskydda mig, som det arsel som jag är.

Inte heller har jag svårt att erkänna när jag har fel. Men jag är ger mig inte när jag har rätt , eller det som jag anser vara korrekt, utan att vara trångsynt. – Något som vissa med samma egenskap ser som att jag aldrig erkänner mina fel. – FEL!

Jag är oerhört öppensinnad.

Idag är jag ändå ett arsel. Jag sätter mig i situationer som är långt ifrån de mest optimala. Jag sätter mig i skiten, helt enkelt. Även att det idag gick utmärkt, så ser jag mig ändå som ett jävla arsel.

Mitt hjärta valde att följa en väg som jag absolut inte trodde skulle infalla sig. Jag har fallit utan att förstå det i tid, och när det väl var där så föll jag än hårdare, trots att jag försökte hålla mig.

Fantastiska saker sker, och det är än mer fantastiskt när det sker utan dess begrundade tanke. När man inte förväntar sig, saknar det, eller ens tänker på det.

Respekt och gen-respekt. Gjorde jag rätt, trots att det i grunden var fel? Vänner imellan och kärlek bredvid.

Jag är oerhört lycklig, men jag är inte den godaste av människor.

4 kommentarer