Jag har inlett min sista termin på masterprogrammet i sociologi vid Göteborgs universitet och skriver nu på min masteruppsats. Det slog mig, när jag talade om skrift, att jag har lärt mig en del saker som jag antar i mitt egna skrivande – rent praktiska tips – som jag lika gärna kan dela med mig av. Vissa saker känns garanterat igen, men jag delar dem iallafall.
Denna text kommer att uppdateras alltefter. Jag själv använder LibreOffice och utgår således från detta.
- Referenshanterare. Jag har bara erfarenhet av Zotero men jag är ack så nöjd. Detta är ovärderligt vid större uppgifter men du kan lika väl använda detta oavsett storlek. Se bara till att vara noggrann när du lägger in källorna och se dem sedan bli till liv helt automagiskt i såväl parenteser, fotnoter och referenslistor (vad du nu föredrar)! Se även min egna referensstil nedan.
- Formatmallar. Att ta sig tiden och strukturera sin text enligt formatmallar är väl investerat. Istället för att ändra varje enskild rubrik, titel eller brödtext efter egna önskemål så ser du till att fördela dem enligt formatmallar, vilka du sedan enkelt kan redigera för en kollektiv och enhetlig förändring.
- Marginaljustering. Se till att använda hela sidorna genom att först och främst marginaljustera, men sedan även aktivera avstavning för att dina rader med långa ord inte ska få så stora tomrum.
- Indrag. Också för att spara plats: använd indrag för styckesindelning istället för att ha stycken med stora radavstånd. Ha alltid texten i flyt och aktivera indrag på kanske en halv centimeter på första raden.
- Disponera. Strukturera din text tidigt och låt detta utvecklas allt eftersom, för att således vet vad du har allting. Använd formatmallar såsom ”Rubrik #” för att särskilja dina textmassor. Se till att dessa rubrik-mallar sedan är aktiverade som kapitel.
- Innehållsförteckning. Använder du rubriker och dessa som kapitel så kan du enkelt göra en innehållsförteckning genom ett klick, som du sedan enkelt underhåller med ett knapptryck till. Aldrig mer manuella innehållsförteckningar! Obs: Skriv aldrig ”Innehållsförteckning” utan enbart ”Innehåll”. Det är en förteckning, såldes skriver du inte ut det. Detsamma gäller referenslistan.
- Sidbrytning. Dessa är tacksamma och underskattade. En väl vald sidbrytning och du slipper bråka med envisa textmassor som byter sida, inte håller ihop eller som håller ihop allt för väl, vilket resulterar i stora hålrum i texten.
- Synonymer. Använd den (ofta) inbyggda synonym-verktyget för att variera språket. Nytta med nöje! I LibreOffice hittar du den under Verktyg -> Synonymlista (Ctrl+F7).
- Ändringar. När du skriver långa texter och låter andra läsa denna så är det uppskattat att de får tydligt vad de faktiska ändringarna är. Detta är lätt att göra genom att helt enkelt slå på att ändringar ska registreras. Jag har formateringen så att allt nytt är gulmarkerad (bakgrund) och allt borttaget rött och överstruket med rött. De ändringar som är borttagningar godkänner jag dessutom oftast eftersom detta inte är lika intressant som det som står kvar – framför allt det som är nytt. När du låtit dina läsare, eller du själv, läst den ändrade texten så godkänner du allt (av det du vill) och börjar på nytt till nästa gång.
- PDF. Ska du lämna in en uppgift så använd PDF. Det minimerar riskerna med att formatering blir förändrad hos läsaren och risker för ändringar. PDF är statiskt på ett helt annat sätt. Olika textredigerare använder olika filformat, och dessa kan ändå skiljas åt – även om de blivit bättre på varandras rendering. Better safe than sorry. Dessutom finns det många PDF-läsare med verktyg för att kommentera, rita och markera. Bättre att använda dessa.
Jag har i princip alltid använt mig av APA (American Psychological Association 6th) som referensstil när jag har skrivit, men jag har kommit att ta avstånd en del från denna och har gjort en del ändringar som jag samlar under APAD (Daniel edition ;). Den är alltså helt baserad på APA men med ändringar såsom:
- Källor utan datum visar helt enkelt inget datum alls, varken i flödande referenser eller i referenslistan. Tidigare har det stått ”(u.å.)” eller dylikt. Jag som refererar till många utredningar (tex. ”SOU 2015:86”) eller skrivelser, osv., får det enklare denna vägen då året redan är med och mer ska inte vara med i referensen.
- Inga adresser för varken uppsatser eller tidskriftsartiklar. Varken DOI eller adressen som tex. uppsatsen hämtades på.
- Borta är ”s. X” i flödande referenser.
- Sidnamnet vid webbplats är kursiverad i referenslistan.
- Titeln på webbplatsen är med i referenslistan.
Det är små ändringar, men som gör skillnad för mig – och mer ändringar kommer. Jag försöker helt enkelt likna mer det som allt fler svenska lärosäten benämner enbart ”Harvard”, vilket är en förenkling då APA är en sorts Harvard.
Hämta APAD här!
Uppdaterar alltefter och ska dessutom länka till guider hur du får till det jag föreslår.
Vilka är era bästa tips och praktiker?