Är nästan vad jag lever för – att utbilda sig; lära sig nytt. Det är det som jag, i dagsläget, ser fram emot allra mest. Allt med det! Jag älskar att sitta och anteckna allt som sägs, att få användning av det, både teoretiskt och i framtida, praktiska uppgifter. Självdisciplin. Fattig student. Vardagsöl. Men också att ha folk omkring sig på ett annat sätt. En klass, vänner, tajta, intill familj.
Det är inte omöjligt att jag romantiserar det hela lite. Men det är ändå det som jag vill. Det som jag trånar efter. Jag har länge sagt att jag gärna skulle plugga livet ut. Jag drömde faktiskt häromnatten – efter att tagit emot mitt oranga kuvert tidigare på dagen – att jag redan nu, skulle få 25000 kr i pension, varje månad. I drömmen var min första tanke: ”Jag går i pension med detsamma och sätter igång och läser en massa, massa, massa universitetskurser. Jag ska bara lära mig så mycket jag kan!” Min andra tanke var att jag faktiskt vill ha användning av min kunskap så något lär jag ju göra utöver att studera. Och det är ju, givetvis, så jag känner i verkliga livet med; jag vill läsa mycket och länge; men jag vill ha användning av det. Att jobba med det som jag utbildat mig till.
Jag har lika höga ambitioner som jag har glädje och vilja att studera (det är väl just det som är ambition).
Jag är ledsen, men jag är inte nöjd med vart jag är idag. Jag vill ha mer. Jag vill kunna mer – och det tänker jag med. För att utan det; finns inget annat. Inget.
Postad med Drupal Editor ifrån Android