Hoppa till innehåll

Etikett: Vår

En blåsig vårmorgon, blåser minnen.

Publicerat av Daniel Holm den 19 mars, 2012

Det är en strålande morgon. Men sval. Det blåser.

Jag tänker på min tonår i Loftahammar, där jag vuxit upp. Jag tänker på sommardagar. Dagar som jag vandrade i solskenet till jobbet. Dagar som jag talade med turister på min gång. Jag tänker på dagarna. På kvällarna. Vinden.

Denna morgon får mig att tänka på vackra sommarmornar. De där som känns lite som en omstart. Det är svalt, det blåser – men det är inte kallt. Det är skönt och det är friskt. En ny vind som viner. Dags att vrida segel efter vinden. Det är nu som värmen på nytt ska få stiga uppåt sommargrader.

Det känns så lugnt och skönt.

En bris. Jag tänker på havet. Jag tänker på solens miljontals reflektioner i det. Vågorna. Jag tänker på ungdom, jag tänker på kärlek. Vänskap och familj.

Det ska bli underbart med sommar snart igen. Och även att jag ibland oroar mig för hur mina tankar vandrar tillbaka på tiden då man cycklade överallt och var konstant med sina vänner, hela sommrarna, så ser jag fram emot den framtid som jag är till mötes.

Kommentarer är stängda

Vårsol och barndom.

Publicerat av Daniel Holm den 19 mars, 2011

Idag skiner åter solen och smälter bort snön som igår föll så överraskande. Idag är det skönt att vara ute – ändå sitter jag för tillfället inne. Jag jobbar, hos en vän, med kaffe och till spektakulär filmmusik. Musiken fick mig att tänka på kyrkans orgel. Och det fick mig att tänka på skolavslutningarna i grundskolan. Det var nu så länge sedan, men ändå minns man det, som man säger, som igår.

Hur man stod uppställda längst fram och sjöng i kör till orgelns toner. Man var liten, ens små bekymmer kändes då så stora – och har inte alltid förändrats. Sommaren, som var livet, framför sig. Jag minns att jag alltid fick höra hur jag hördes väldigt tydligt ibland de andra rösterna i kören. Jag minns att jag då inte uppskattade att befinna mig en kyrka. Jag är inte på något sätt religiös. Idag ser jag det som charmigt. Jag går gärna på julmässan. Eller vid advent. Akustiken.

Ibland saknar jag den tiden som barn – även att jag aldrig någonsin(!) skulle vilja gå tillbaka till den tiden. Jag tänker på sommarkvällarna i Loftahammar. Hur man förlitade sig på cyckeln som sitt ända transportmedel mellan Loftahammars stränder, skog. ICA och café. Det var tider. Tider även i den mån att man hade en tid att vara hemma på kvällarna/nätterna. Hur jag sjöng när jag sent cycklade hem, för att inget otäckt höra – jag trodde hårt på spöken.

Man kan som sagt, sakna den tiden ibland. Sommrarna i Loftahammar kommer att följa mig resten av livet, och jag vet att de ibland kommer att hemsöka mig. Ängarna, skogen, stränderna, husen. Pulsen.

Kommentarer är stängda

Valborg och vår.

Publicerat av Daniel Holm den 2 maj, 2010

Gott folk, om ni inte redan visste detta, så är det vår! Egentligen är det så mycket mer än bara vår – det är nästan sommar. Men bara nästan.

Utanför dörren och fönstret bryter klorofyllens växtligheter ut och skapar grönska. Björkarna har slagit ut med en oerhörd fart, men andra träd, buskar och blommor är inte långt efter. Vitsipporna sprider ut sig och skapar fält av oskyldighetens färg.

Något annat som bidrar till ökade och sprudlande vårkänslor är fågelkvittret! Jag älskar det verkligen – fågelkvitter gör mig lycklig och rofylld.

Det är ljust till en bit efter kl 21 och det är relativt varmt. Visst att man klär sig lite för lätt redan, men det är ändå rätt varmt.

Idag (och igår) har jag fortsatt att få uppleva våren med allt vad det innebär:

  • Plockat blommor.
  • Promenad i skogen.
  • Fotoande.
  • Fika i solskenet.
  • Sist, men inte minst: Grill-premiär!

Allt tillsammans med min kära Amanda och ibland hennes familj.

Jag har tidigare pratat om hur jag ser fram emot att upptäcka och uppleva våren i Göteborg. Well, nu är den här och den är verkligen fantastisk! Jag är fylld av förnöjdhet och kärlek.

Livet leker och jag är oerhört lycklig. Snart är det dessutom sommar och lugn. Jag vill bara upptäcka mer.

Kommentarer är stängda

Våren i mitt blod.

Publicerat av Daniel Holm den 8 mars, 2010

Vårkänslor börjar göra sig allt mer till känna i min kropp. Mitt hjärta slår i en annan frekvens. Framförallt när man antingen tänker på vad som komma skall när våren väl är här på riktigt och när man tittar ut igenom fönstret på solens sken som reflekteras i snön på taken.

Jag vill nog ändå säga att våren är väldigt nära, om inte redan här. Förra veckan ställde jag mig i bara kalsonger på vår balkong och njöt av solskenet. Det har blivit märkbart varmare sedan dess.

Strax ska jag ge mig ut i solen för att gå och ha prov i Företagsekonomi B. Jag ser fram emot att komma ut i solskenet, men ville ändå skriva av mig lite.

Det är oerhört mycket som händer nu på samma gång, vilket egentligen är fantastiskt. Samtidigt vill jag ha mer. Men de mest radikala förändringarna kommer bli att huset i Loftahammar ska säljas och mina vår och sommarminnen därifrån kommer vara ifrån till och med 2009. Jag kommer givetvis att sakna det, och jag fick en sådan oerhörd känsla av det härromdagen att jag slängde ut ett mail till mina närmaste vänner, för att kolla om en eventuell midsommar-före-midsommar. Midsommar-firandet har alltid varit ibland det roligaste. Jag skulle vilja dela med mig av ett sådant firande med mina nya, älskade vänner och skaffa dem ett minne av denna plats och jag ett minne av dem på min gamla plats.

När huset väl är sålt så ska det bli intressant att se vad framtiden har att ge. Tänkte faktiskt ge mig ut och resa i början av sommaren och sedan bege mig till Almedalen i Juli. Jag börjar allt mer sträcka mig åt politiska evenemang och engagemang – igen. Min backup-plan.

Läste ut boken Piraterna igår och det var verkligen en fantastisk bok. Man kände allt mer hur man ville bli mer aktiv igen. Skriva historia och göra skillnad. Såsom Rick Falkvinge och Christan Engstöm.

Igenom att läsa juridik nu med, känner man än mer entusiasm inför att bli allt mer poltisk aktiv. Det kommer. Men jag får inte hänga på mig allt för mycket.

Utbildning, Piratpartiet, Ubuntu, Webbdesign, Kärlek, Gitarr, Träning, Foto och festande går inte alltid ihop. Jag har givetvis mina prioriteringar för det och skulle jag behöva lägga ned något av det så vet jag vilket eller vilka. Men jag har gärna mycket för mig, men inom rimlig mängd.

Nej, nu ska jag ut i den relativa värmen (två grader plus) och när provet är avklarat så ska jag till Loftahammar, leta skor, städa, plocka, skotta, basta och se på film med Henke och Charles. Imorgon åker jag tillbaka till mitt kära Göteborg.

Kommentarer är stängda

Inre längtan.

Publicerat av Daniel Holm den 5 mars, 2010

Jag minns så väl när min far sade till mig, som barn, att jag inte skulle längta till saker. Sakerna som man längtade efter skulle komma fort nog.

Allt har sin tid och istället för att längta så kunde man gärna se fram mot saker och ting. Man skulle fortfarande ta vara på den tiden man hade just då, just nu.

Detta är något som jag har tagit med mig under hela mitt liv. Sedan den dagen har jag aldrig riktigt längtat till något. Jag kan ha sett fram emot något, så oerhört. Men aldrig längtat.
Av samma anledning så propagerar jag för samma sak idag.

Ta vara på den tiden du lever. Alla upplevelser du kommer att få uppleva kommer att komma. De måste inte vara här idag, imorgon eller nästa vecka. Njut av att det finns tid kvar tills dess.
Oavsett om det handlar om att det ska bli fredag, nästa fest, festival, semester, barn.

Det finns egentligen ingen mening med att längta. Det som du per resultat längtar ifrån, kommer aldrig att komma tillbaka. Inte en enda sekund. Gör det som ska göras idag, imorgon är en ny dag och finns det något gott denna dag så är ju bara det, helt fantastiskt.

Det spännande med detta är även det att jag på den senaste tiden har mött människor som verkligen har uttryckt sig att längta efter X. I all välmening så har jag då, liksom nu, propagerat för att de borde se fram till det istället. Komiskt nog så har en i ren humor börjat retas med mig om att börja längta istället.

Jag sitter nu på bussen, det är -3 grader ute och solen skiner. Jag tänker på vårkvällen jag och mina grabbar hade i Västervik, utanför Henkes fönster, för snart två år sedan. Där satt vi och njöt av solen, värmen, sällskapet och ölen. Det var oerhört trevligt, gött och mysigt.
Jag vill ha en sådan kväll snart igen – och just nu, just precis nu, så får jag hålla mig själv för att inte säga, eller tänka ”Om det bara var ikväll.”

Trevlig helg, gott folk.

Kommentarer är stängda

Dagar som dessa.

Publicerat av Daniel Holm den 2 mars, 2010

Har ni sett en sådan makalös dag? Jag hoppas att ni har ett lka fantastiskt väder utanför som jag har.

Dagar som dessa som får mig att tänka tillbaka på gymnasietiden. Jag mådde inte speciellt bra under vintern i tvåan. Men en dag när våren började göra sig känd så cycklade jag hem mellan två lektioner, kokade lite kaffe, öppnade fönstret och satte mig på fönsterbrädan. Där satt jag och njöt över solens värme, kaffet och ur högtalarna strömmade Hootenanny Singers – Saknar du något min kära.

Det var en tid då allt löste sig. Nu är jag i en tid då allt är löst. Jag sitter här med mitt kaffe, med solskenet utanför fönstret. Idag är dock en dag som man lyssnar på Flight of the Conchords.

Men tänk. Tänk om någon månad, eller kanske några veckor, så kanske man kan springa runt där ute på gräsmattorna som gjort sig synliga. Stå på händer, tumla runt i gräset och skratta så att man får träningsvärk i magen.

Nu ska här pluggas och sen iväg till gymmet.

Kommentarer är stängda