Jag är lycklig. Faktum är att jag aldrig varit såhär lycklig. Detta är av flertalet faktorer:
Det är vår. – Och snart är det sommar. Men innan dess så får man se all grönska och färger växa fram.
Jag bor i Göteborg. – Denna fantastiska stad som jag drömt om så länge, fylld med möjligheter och fantastiska människor och platser.
Jag har fixat mina gymnasiebetyg. – Tog mig tre extra terminer (plus lika många för att få igång längtan) men nu är de grundläggande fixade.
Jag har så många, fantastiska vänner. – Massor, och de är alla en del av min lycka. Oavsett hur nära de ligger mitt hjärta, eller hur gamla eller nya de är. Jag är omringad av dem och älskar det.
Jag har kommit igång träna. – Även att jag inte haft tid de senaste två veckorna, så är jag igång och det ger boost. Jag känner mig piggare generellt och tröttare när jag borde.
Jag går upp på morgonen. – Äntligen, det tog allt för lång tid, men nu går jag upp tidigt på morgonen. Detta resulterar i en god cirkel som gör att jag lägger mig tidigt, för att jag blir tröttare och att jag då också fortsätter att gå upp tidigt även nästa morgon.
Jag har en helt fantastisk flickvän. – Jag kan inte ens finna ord som förklarar vad hon betyder för mig. Hon gör mig ibland generad och kan få mig tårögd av hennes vackra ord. Hon är förnuftig och är nog den allra första som faktiskt förstår mig. Hon är allt jag trott att jag aldrig skulle få uppleva. Eller som inte fanns.
Och till sist så har jag vänner som även de är lyckliga. Och att se, höra och känna deras lycka gör mig ännu mer lycklig. Att se gamla vänner äntligen få möta sin kärlek. Att äntligen finna dem som är värdig deras hjärta. Jag skiner upp som en sol av deras lycka, ord och leende. Det strålar ut.
Det finns givetvis mer. Som systrar och övrig familj som har förtroende för mig. Upplevelser och tankar.
Jag känner mig bara så jävla stark! Så självsäker. Som att jag kan ta mig ann allt.