Hoppa till innehåll

Kaos i svensk politik.

Så. SD har gått ut med att de kommer att rösta för Alliansens budget ifall deras egna faller. Stefan Löfven har sagt att han kommer avgå om Alliansens budget vinner.
Vad har hänt?
SD, som i fallet om budgeten har en vågmästarroll, har uttalat att de kommer att rösta för Alliansens budget under morgandagens budgetomröstning.
Att SD lämnar praxis och kommer att stötta en annan politisk grupps budget är något förvånande,[0] även om det inte är förvånande i sig att de vill få bort sittande regering – inte nog med det, utan de har klargjort att de kommer att fälla varje framtida regering som inte faller dem i smaken.[1] SD ett rasistiskt parti som ställer sig emot ökad invandring, och SD är ett liberalkonservativt parti som inte vill ha med Miljöpartiet. I SD:s ögon kränker Mp medborgarna med miljökrav och mycket annat. Vad som jag dock anser  är mer förvånande är ändå SD:s egna kommentarer kring hur de värnar som svensk politik, trots att de försätter den i obalans genom detta val och istället utlöser en regeringskris. Att de även gör det utan sin partiledare, Åkesson, som otvivelaktigt varit den som hållit partiet samman och låtit dem kommit så långt.
Så vad händer nu?
När SD:s egna förslag röstas ner så kommer de att rösta på Alliansens. Vinner Alliansens budgetförslag över regeringens så kommer Löfven att avgå. Avgår Löfven så blir det nyval. Regeringen kan dock begära att budgeten återförvisas genom finansutskottet, men inte utan att en enskild riksdagsledamot begär det och att minst en tredjedel av riksdagen röstar för det- Något som S och Mp skulle kunna lyckas med.
Antingen avgår Löfven med sin regering och talmannen får i uppgift att föreslå ny statsminister. Jag ställer mig frågan vem det i så fall skulle bli, och framför allt hur ett sådant stöd skulle se ut i riksdagen. Eller så utses det nyval, med kanske inte så stora förändringar. En risk att SD förlorar sin vågmästarroll. I synnerhet eftersom Åkesson är borta. Moderaterna har en egen intern kris vilket eventuellt har vissa risker – även om SCB:s senaste resultat visade visst uppsving för dem. Eller så skickas budgeten åter till finansutskottet.
Ingenting är helt säkert fören budgetomröstningen har skett. Men Löfven sitter något illa till, är jag rädd.
Vidare
Det är något historiskt, även om det hänt förut. Och det försätter hur som helst det politiska klimatet i ett olyckligt och rätt otäckt läge. Det är som Löfven sa ”ett paradigmskifte”, och jag kan hålla med om det.[2]
Vad som är ytterligare förvånande är kommentarer från den liberala sidan, såsom Carl Bildt som skriver att det är ”bättre för landet” (egen översättning) att oppositionens budget segrar.[3] Att Alliansen inte klart och tydligt uttalar sitt ställningstagande. Snarare uttalar de sig att de inte tänker ändra sin budget, och det kan väl kanske vara bra ur sina väljares perspektiv.[4]
Vill Alliansen ha SD:s stöd? Vad säger det i så fall om deras övriga politik, såväl nu som efter ett eventuellt nyval? Kommer de moderata sympatisörer som stödröstat på SD göra det igen?
Egna tankar
Löfven har kallat till krismöte och sträcker åter ut en hand över blockgränserna för att hålla SD ute, något som han gjort sedan start med misslyckats med. Jag ser själv detta som den enda lösningen. Jag är stark förespråkare för representativ demokrati och för deliberativ demokrati. Det första har vi, men det andra saknas något. Jag söker efter mer samarbete över blockgränser – eller snarare en total avveckling av dagens blockgränser. Det är ohållbart i mina egna ögon, jag uppskattar och uppmuntar Löfven att fortsätta att agera för detta. Mer deliberativ demokrati, mer dialog och samarbete i frågor som rör partier rent ideologiskt framför strategiskt. Söka nå konsensus.
Jag tycker att det är något naivt, men i synnerhet kyligt av Alliansen att gång på gång ge Löfven kalla handen. Jag vill, som sagt, se mer samarbete. De har ett ansvar gentemot svenska folket, inte bara sina egna väljare.
Ett nyval kanske kan stabilisera politiken, men jag tror snarare att det bara skjuter fram problemet. Ett påverkan på symptom framför en lösning. Lösningen är ett bättre samarbete och deliberativa samtal.
Det är hård press på samtliga partier. Det är vidare barnsligt att fortsätta att hålla varandra i handen bara för att, istället för att enas och hjälpa varandra. Det har ett ”ansvar tillsammans”.[5]
0: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/statsvetare-jag-ar-forvanad_4157263.svd
1: http://www.dn.se/nyheter/politik/sd-faller-regeringens-budgetforslag/
2: http://www.dn.se/ekonomi/regeringens-besked-foljer-efter-budgetdebatten/
3: https://twitter.com/carlbildt/status/539811560022355968
4: http://www.dn.se/ekonomi/kamp-in-i-det-sista-for-budgeten/5: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/regeringskrisen_4157995.svd?sidan=3

Publicerat iPolitik