Kandidatuppsats: Skolans uppdrag över tid. En analys av de tre senaste läroplanerna för svensk grundskola.

closeDetta inlägg skrevs för 4 år 5 månader 17 dagar sedan, och om det är av karaktären åsikt, så reserverar jag mig för att jag mycket sannolikt kan ha ändrat den sedan dess. Är det en guide så kan det också vara så att det inte längre är applicerbart eller fungerar. Dock vill jag inte ta bort, eller orkar sortera, gamla inlägg och därför är det kvar.

I våras skrev jag min kandidatuppsats och kan numera benämna mig med att vara kandidat i statsvetenskap. Uppsatsen har varit publicerad på Gupea sedan en tid tillbaka, men jag har givetvis velat skriva något om min studie även här.

Uppsatsen finns att hämta här: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/36521

Tanken om denna studie väcktes då jag mötte flertalet människor som irriterat förklarade hur de ansåg att vissa andra människor inte borde då rösta då de ändå inte vet vad som är bäst för dem. Att demokrati är dumt, likaså valmöjligheten. Inte nog med att detta går att relatera hela vägen tillbaka till antikens Grekland och diskussionen om vilka som ska få styra som beskrevs olika av Platon och Aristoteles, men en annan tanke väcktes i mig. Det är ett problem med två sidor. Eller två problem som ändå är tätt ihopkopplade.

Dels så finns det människor som av okunskap anser att vissa människor är så dumma – jag väljer att se det som okunniga – att de inte borde få rösta. Det är ett problem att människor tänker så. Dels att de tänker så om andra, dels för att de inte förstår innebörden med vår demokrati – ett statsskick som människor världen över, och genom historien, har dött för.

Den andra sidan är att det finns människor som saknar kunskap i ämnet och som andra ser ut att vara ”dumma”. Att de saknar någon typ av fundamental kunskap, vilket leder till att de i andras ögon gör ”dumma” val.

Jag tänkte då att allt med kunskap, framförallt den typen av fundamental kunskap som bör vara gemensam för oss alla i form av att bli delaktiga och aktiva medlemmar i samhället, förutsätter en gemensam skolgrund. Den obligatoriska grundskolan. Jag tänkte att det bör finnas två idealtyper här som skolan har som uppdrag att lära ut till eleven. Samhällsämnen ger oss kunskap att bli medborgare och människor, medan till exempel matematik och liknande ämnen snarare har en fördel för oss att bli konkurrenskraftiga på en arbetsmarknad, för vårt självförverkligande som individer. Jag reserverar mig för överskridande uppdrag. Jag fann att det tidigare diskuterats och var precis av det jag själv sökte: medborgaruppdraget och kunskapsuppdraget.

Därefter ville jag se hur dessa två uppdrag var förklarade i våra styrdokument: läroplanerna. Detta utefter ämnen, diskurser och definitioner som jag kunde härleda till att antingen bilda en gemensam, medborgerlig och solidarisk syn eller till en mer individualistisk och konkurrenskunskaplig grund. Slutligen hur dessa uppdrags förklaringar förändrades under de tre senaste läroplanerna: Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11.

Jag fann att dessa uppdrag mycket väl var förklarade i alla tre läroplaner, och att deras förklaringar blev allt djupare och bredare för varje ny reform. Det var mitt resultat att inget av uppdragen hade tagit över plats från det andra, utan att båda hade vuxit sig större. Men i den avslutande, korta, diskussionen så ställer jag mig frågan varför då resultaten ändå sjunker i skolan, och att främlingsfientliga sympatisörer verkar öka. Något jag skulle vilja studera vidare.

Mitt syfte var att endast undersöka hur detta såg ut idag, alltså en beskrivande studie, vilket jag fick kritik för vid opponeringen; jag skulle kunnat utföra en förklarande studie. Ja, det hade jag ju kunnat göra, men det märkte jag tyvärr inte fören när min studie var över. Jag visste ju inte alls om det fanns en skillnad över tid. Detta är, som sagt, något jag skulle vilja studera djupare i framtiden då jag amser att många av våra sociala problem skulle kunna lösas med en gemensam skola där ingen blir lämnad åt slumpen.

 

Trevlig läsning.

Holm, Daniel (2014). Skolans uppdrag över tid. En analys av de tre senaste läroplanerna för svensk grundskola.