Alla tycks tala om dem. Den nya populära vågen med.. populära(?) – eller iallafall för/hos sig själva.
Det som jag finner underhållande är dock hur mycket de som inte är hipsters, men som också gärna ser sig som populära (hos sig själv) klankar ner på dem pga. det faktum att de är hipsters.
På Feber.se är det uppskattat att tala om hipsters – så sent som idag visade de upp en gammal Citroën (som för övrigt var i otroligt fint skick) och uppgav den som den optimala hipsterbilen. Jag vet inte om just de försöker klanka ner på hipsters, men det är inte en omöjlighet.
Sedan är det, det där, att definera en hipster. Jag har inte sökt efter en på egen hand, utan intresserar mig mer för om det finns någon som jag ge en bra definition på en. Det känns lite som en hipster är något man vara vet att någon är, för att man bara vet det – inte hur man vet det. Men det handlar ju uppenbarligen om val av stil – som så många andra: goth; svartrockare; punkare; (brats;) mfl.
Personligen har jag inget emot hipsters. Jag har vänner som är det – några som vet om det, andra, kanske inte.
Dock så finner jag det otroligt roligt när jag läste en artikel om att Stefan och Krister torde vara hipsers förebilder.
Det är humor. Och sant.