Ett motiv, eller snarare ett argument jag använt mig av under många år mot upphovsrätt och immatriellrätt har varit att man aldrig är ensam om en idé. Med tanke på hur många människor det finns på jorden och hur många som har funnits så är det ganska så omöjligt – iallfall högst otroligt, att du skulle vara ensam om en idé. Det som skiljer sig däremot är hurvida man faktiskt sätter sin idé in action, eller gör något annat åt saken.
Detta gäller nästan allt. Tänk att tex Bill Gates inte lär ha varit den enda som ville ha ett grafiskt OS – vilket han heller inte var, men det är ändå han som satte ett mer färgrant ansikte på datorn för de okunniga. Egentligen var det Xerox som skapade det första grafiska Operativsystemet och tillsammans med det, musen. Och så går även historien hur Steve Jobs kom tillbaka till Apple – han var grundare av Xerox.
Men nu ska vi inte snacka bara OS, eller datorer för den delen. Världen är fylld av nyttiga, löjliga, roliga och rent av patetiska produkter. Det är också högs troligt att varenda en av dessa produkter är patenterade. Också högst troligt att de är patenterade av någon jävla pengakåt jävla amerikan.
Det är så världen funkar – man ska tjäna pengar på allt – eller?
Nej, så är det faktiskt inte. Nu ska jag inte propagera (allt för mycket) om Open Source, och då i den form att det är fritt som i frihet och inte i en fri öl (Eng: Free as in Freedom / Free as in Free Beer). Jag ser världen i två delar (ev. tre, men den är så liten så den ingår lika gärna i del 2):
Del 1: Personer vars ända syfte är att komma på en idé som de kan tjäna pengar på. Alt. råkar komma på en idé som de bara måste tjäna pengar på. Resultatet av detta är patent.
Del 2: De människor som måste ta patent på sina ideér, annars så kommer något omoraliskt jävla arsel att stjäla idén för den första personen, för att sedan tjäna pengar på den. Denna person kanske, kanske inte tjänar på sin idé, men det spelar ingen egentlig roll – han/hon vill bara bli upptäckt/besvarad.
Och se det nu även så att; Ja, vem som helst hade kunnat komma på personen i del 2’s idé. Men den som stal den hade inte. Det är en annan sak!
Ta mig som exempel. Jag har under en tid klurat på en applet, ett litet program till GNU/Linux för att grafiskt kunna stänga ner datorn efter angiven tid. Detta ville jag göra av två anledningar:
1. Jag behöver precis ett sådant program.
2. Jag vill ge tillbaka ideér till Open Source communityn på samma vis som den har givit mig alla dessa fantastiska progrem=ideér.
Sagt och gjort, jag började googla för att söka efter någon typ av efterfråga. Svaret blev att det fanns. Och det mer utförligare svaret var att det redan fanns.
Se, ingen är ensam om en idé – det är bara den som sätter den i rullning som faktiskt blir upptäckt.
Mannen (männen) bakom GShutDown heter:
- Achraf cherti (Project Initiator)
- Maxime Chéramy
Tack grabbar!