Nog älskar jag solsken och uppskattar det högt ovan mycket, mycket annat – men jag tycker inte om att sola.
Sola är något som jag helt enkelt inte har varken ro eller tid för. Kanske det ena som ett resultat av det andra. Jag är oerhört blek av min natur – har riktigt taskigt pigment, vilket jag fått av min kära mor och hennes far, som också var blek som jag.
Under hela mitt liv har jag fått höra hur blek jag är, något som störde mig till en början, men nu har avgått. Skiter i vilket. Men när det inte gjorde så var jag ju gärna ute och solade för att få lite mer färg och när jag väl får färg så ser det riktigt gött ut. Men trots detta så vägrar jag att gå ut och steka på gräsmattan eller i en solstol bara för att bli brun.
Ska jag ”sola” så ska det vara i samband av att jag ändå sitter/ligger där jag är och bara tar av tröjan/linnet. Det händer ofta att jag går med bar överkrop när jag är ute, också. Och när jag jobbar ute i trädgården. För visst är det väl inte fel med lite färg, det är inte det jag säger. Utan jag syftar helt på att ligga still i solen för att bli brun. Finns så mycket mer och bättre saker man kan göra än ligga där.
Det är förvisso något som flera också känner av och har då gjort en premiss och solar i ett solarium. Nog tar det kortare tid och ja, jag har också gjort det. Bla. när min älskade Anneli skulle komma hem ifrån Spaninen för över ett år sedan – men jag tycker nästan det är ännu värre! En maskin för att bli brun…
Nu menar jag inte heller att jag fördömmer alla som solar och vill att ni ska sluta, nej, nej. Bara ni män – sluta vara så jävla ömma om ert utseende, ni är ju män!
Nu ska jag dricka mitt kaffe och sen ska jag ut och jobba i solskenet.