Utbildning

Studiebesök, Ekocentrum.

Applikation som väcker en när man faktiskt är framme vid sin hållplats.(?)

Man måste väga upp saker med den energin som går åt för div. Tex. Sträckan som produkter måste ta sig för att nå slutkonsument.

Vilket är bäst:

  • Köpa KRAV-märka tomater ifrån andra sidan jorden (iallafall Spanien)?
  • Köpa svenska tomater, odlade i växthus?

För några år sedan var det tydligt att det var bäst för miljön om man köpte KRAV-märkta. I dagsläget är det väldigt svårt att avgöra då det är så väldigt många variabler man måste tänka på i ekvationen. Sträcka i kilometer, hur mycket regn det föll, mm.

”Sverige, är nog världens största konsument av bananer.” Inte nog - vi är det.Att äta äpplen, som vi i Sverige alltså kan odla lokalt året om, är mycket, mycket bättre än att äta banan.

Applikation till smartphones för att kontrollera produkter och varors tillförlitligthet i miljöaspekt. Minns inte vad den hette.Applikation ifrån Naturskyddsföreningen: https://market.android.com/details?id=se.naturskyddsforeningen.gronguide&feature=search_result

Ifall alla skulle leva som svensken, skulle vi behöva tre jordklot.”Vi måste tänka på vårt fotavtryck. Ifall alla sju miljarder människor på jorden skulle bli tilldelad lika mycket mark att utföra allt man behöver, på, skulle vi få 1800 m² (eller var det hektar?). Det är några fotbollsplaner som vi då kan använda till: att odla frukt, grönsaker.; Låta våra kreatur beta på; Gräva efter vårt guld till våra smycken.

Kina är ett tillverkande land, vilket får dem att inte göra ett så stort avtryck. USA är dock väldigt stort, men det största avtrycket gör faktiskt Förenade arabamiraten. Där åker de skidor innomhus och lägger kylslingor i sanden intill polen för att de inte ska bränna fötterna. Olja är det som skapar det.

Med det sagt så handlar det alltså inte bara om utsläpp ifrån just produktion, utan det handar om vad alla vi människor gör. Vi borde helt klart fokusera ännu mer på att köpa Ekologiskt, KRAV-märkt, osv, än att fokusera på hur mycket bättre företag ska anpassa sig.

http://www.minplanet.se

Mitt planetmått blev 2,4 planeter. 4,3 hektar och 7,26 ton CO² per år. 

Vi måste skapa en mer hållbar miljö. ”Cradle to Cradle” (aka C2C) - ett artificiellt kretslopp som ska ersätta det tekniska som vi idag har. Vi skapar en produkt med råmaterial och arbetskraft. Använder det, nyttjar det, slänger det och sen kan man inte återvinna det fullt ut. Papper blir toalettpapper, sedan blir det inget mer.

Men med Cradle to Cradle återskapar men tex. Flaskkorkar till ett sittunderlag och ett ryggstöd. När det går sönder så gör man återigen plasten till flisor, smälter ner och återskapar produkten.

Samma sak med en typ av golvmatta som när den blivit tillräckligt nött, rullas ihop, smällts ner och läggs tillbaka.  

Cradle to Cradle är utvecklat av kemiprofessorn Michael Braungart och arkitekten William McDonough. Tanken är att, helt enligt det biologiska kretsloppet, att avfall också är näring. Något som skapar något nytt, eller låter något annat att växa. Solen är energikällan och även när nedsmälting sker så ska det använda solkraft.

http://www.vaggatillvagga.se/

Allt ska återvinnas. Även om det är plikt för förpackningar så ska även lampor, batterier, elektronik, brev, osv., återvinnas. Det finns separata stationer för det.I Sverige har man blivit så bra på att källsortera och återvinna att vi har börjat ta in sopor ifrån andra länder. Italien som har stora problem med sina sopor, deras bränns här. Norges bränns till viss del i Göteborg.

Anledningen är att vi använder våra sopor till fjärrvärme. Finns det inga sopor, finns inget material att bränna och således ingen värme. Systemet var en bra tanke, men är inte så hållbart i framtiden.

Förpackningar måste källsorteras och det är företagens ansvar att det är möjligt. Man ska således inte slänga annat på återvinningstationerna. Men vet man att en plastbåt faktiskt är av plast så kan man ändå slänga den med plastförpackningarna. Är ett glas av glas, kan man slänga den i glas. Obs! Dock får inte kristall blandas, se nedan.Brev får heller inte kastas med tidningar då de med fönster innehåller plast. Och även de utan fönster har lim på sig för förslutning, vilket förstör processen för tidningsåtervinning.

Kristall innehåller bly som utsöndras när det kommer i kontakt med surt. Det utsöndras inte om du bara har lite vin i glaset till att börja med. Men skulle du ha det däri väldigt länge, och sedan dricka ur det, riskerar du att råka ut för blyförgiftning.

 

Då har man börjat skolan.

Då är man alltså igång. Efter en tids betänketid, efter den fantastiska kursen jag läste på Göteborgs Universitet förra hösten, avgick jag ifrån min tidigare ambition om att bli civilingenjör elektroteknik, till att istället bli statsvetare med miljöexamen.
Idag var min första föreläsning på samhällsvetenskapliga miljövetarprogrammet, som ska hålla mig sysselsatt i tre år. Efter det blir det master i statsvetenskap, vilket tar ytterligare två år.

Under denna period kommer jag att få läsa miljö, vetenskap politik och även nationalekonomi. Jag kommer att utvecklas och bli det som jag vill.

Tanken bakom drömskiftet är helt enkelt att jag ville läsa nationalekonomi, statsvetenskap mm. Inte matte. Det är riktigt kul med det, men jag är inte särskilt bra på de högre nivåerna.

Min tidigare ambition var att forska och arbeta med vetenskap och teknik för ett mer hållbart samhälle. Nu vill jag jobba med politiken som ger resurser till dessa personer/forskare, och som ser till att folk nyttjar denna teknik och jobba på att skapa ett hållbart samhälle med politik istället.

Utbildning.

Är nästan vad jag lever för - att utbilda sig; lära sig nytt. Det är det som jag, i dagsläget, ser fram emot allra mest. Allt med det! Jag älskar att sitta och anteckna allt som sägs, att få användning av det, både teoretiskt och i framtida, praktiska uppgifter. Självdisciplin. Fattig student. Vardagsöl. Men också att ha folk omkring sig på ett annat sätt. En klass, vänner, tajta, intill familj.

Det är inte omöjligt att jag romantiserar det hela lite. Men det är ändå det som jag vill. Det som jag trånar efter. Jag har länge sagt att jag gärna skulle plugga livet ut. Jag drömde faktiskt häromnatten - efter att tagit emot mitt oranga kuvert tidigare på dagen - att jag redan nu, skulle få 25000 kr i pension, varje månad. I drömmen var min första tanke: "Jag går i pension med detsamma och sätter igång och läser en massa, massa, massa universitetskurser. Jag ska bara lära mig så mycket jag kan!" Min andra tanke var att jag faktiskt vill ha användning av min kunskap så något lär jag ju göra utöver att studera. Och det är ju, givetvis, så jag känner i verkliga livet med; jag vill läsa mycket och länge; men jag vill ha användning av det. Att jobba med det som jag utbildat mig till.

Jag har lika höga ambitioner som jag har glädje och vilja att studera (det är väl just det som är ambition).

Jag är ledsen, men jag är inte nöjd med vart jag är idag. Jag vill ha mer. Jag vill kunna mer - och det tänker jag med. För att utan det; finns inget annat. Inget. Postad med Drupal Editor ifrån Android

Jag mår bra.

Är lite av en underdrift, men jag ska inte heller överdriva. Men jag mår som jag ska igen. Jag jobbar som jag ska, äter tre mål om dagen, pluggar, tränar och spelar både gitarr och PS3. Jag har mina vänner och familj. Jag mår bra.

Och jag har det dessutom väldigt bra. Jag är väldigt tursam som har två jobb - som jag trivs med och är duktig på. Jag har fortfarande min fritid, dock så försöker jag både jobba, plugga och gymma så gott jag kan. Gitarren går varm, likväl som mitt PS3.

Kärleken gick förlorad och det är jag ledsen för, men jag antar att man inte kan få allt.

Jag trivs iallafall med vart jag befinner mig i livet.

Hemma, semester, plugg och jul

"Borta bra, men hemma bäst".Efter en intressant resa hem igår, då det blev bränsleläckage på bussen som fick stanna på motorvägen strax efter Jönköping och fick vänta en timma på ersättningsbussen, så var det skönt att vara hemma igen. Jag sov bra fint i min säng efter en sen kväll av TV-spel (Battlefield Bad Company 2 - klarade det idag).

Och det har varit en bra dag idag, med bara lugn. Jag har redan semester, trots att jag egentligen inte ville ha det. Men det är skönt. Jag tar igen lite saker, pulat med mina klappar och kollar upp en mass saker som jag annars inte så lätt kommer till då det är småsaker som man inte riktigt orkar med jämt. Kolla upp resor, datordelar, skriver, pluggar, spelar, rensar skrivbordet (rensat ur en stor papppåse med papper och kvitton). Dessutom fick jag med mig en massa julmat hemmifrån, så man behöver inte hålla på att laga mat heller, utan det är bara att duka fram, tända ljus och njuta.

Hade jag kommit hem tidigare så hade jag tänkt ta mig ann ett arbetsprojekt, men fokuserar nu istället på fantastiskt plugg och ledighet. Vara hemma, ladda och sen fortsätta röja på jobbet.

Spela gitarr, avsluta året och förbereda sig på det nya, är också bra fint. Nyår tror jag dock att jag skiter i att fira, rent ut sagt. Nyår är överskattat och jag orkar inte med skiten. En middag med nära och kära hade givetvis varit trevligt, men inte festande. Jag känner mig rofylld över mina planer att stanna hemma, skriva en låt, inte dricka en droppe alkohol, plugga och spela.

Priset man får betala.

Let's face it, jag har allt. Ned till detaljer så  har jag allt jag kan önska och lever ett fantastiskt liv. Ett demokratiskt samhälle med frihet och möjlighet till allt. Jag har en billig, fräsch lägenhet med i princip allt, internet, prylar som täcker mina behov, varma kläder, fritidsintressen, gitarrer.Jag har massor med underbara människor omkring mig. Vänner, familj och en underbar flickvän. Alla är de ovärderliga och finns där för mig.Jag är ett snille, jag är attraktiv, jag är rolig, jag är trevlig, jag är duktig på mycket. Jag vet vad jag vill bli och vart jag ska. Jag har ambitioner och passion. Till och för livet. Jag har en framtid.

Men allt är ändå inte som det ska. Och kanske är det ett pris som jag får betala just för att jag har allt som man kan tänka sig.

Saker är jobbiga, jag orkar inte med allt. Känner rädsla, men ändå hopp.

Ja. Det är ett pris som jag får betala för allt jag har. Och jag är beredd att göra.

Ett skepp kommer lastat med jobb.

Livet går vidare och även om det finns vissa dalar så händer det mycket positivt. Jag har valt att skaffa jobb inför nästa termin och med det sagt så sökte jag ett gäng för en tid sedan,  vilket jag nu fått svar på ett par. Ett som IT-support, som jag varit på intervju och gått vidare på och som jag är riktigt sugen på. Ett andra som webbutvecklare som jag ska på intervju på.

Det ger ju en oerhörd självförtroendeboost att gå vidare i ansökningar på detta vis. Och på jobb som jag verkligen känner mig säker på att jag kan utföra och ha jävligt roligt under tiden!

Det får bli lite plugg på kvällarna dock. Mina ambitioner finns ännu kvar och jag kommer att fortsätta mina högskolastudier. De jag nu har gått har, bara de, varit helt makalösa och jag känner numera ett sug på att skriva en bok. Vilket egentligen inte skulle vara omöjligt. Dock har jag börjar fundera på om jag vill bli nationalekonom istället för civilingenjör.

Jobb och studier. Hur ska det bli?

Only time will tell.

Min första essä.

Har precis lämnat in min första essä. Min nästsista uppgift för min första kurs på högskolenivå på Göteborgs Universitet.

Jag är trött efter att ha skrivit på den i tre dagar och jag ska nu lägga mig och se på en go skräckfilm eller serie.

Det är intressant att läsa på denna nivå för att det är en helt annan sak, fast ändå inte. Jag har alltid haft höga krav på mig själv, men tidigare inte brytt mig - med undandag - för att jag inte sett det som nödvändigt. Vilket ironiskt nog slutar under vad som kanske krävdes istället.

Det är en ovana, det är det. Men det är kul. Jävligt kul! Och hårt. Att sitta och skriva hemtenta i en vecka är något som jag verkligen inte varit med om. Att söka fram källorna till alt man har i huvudet tar tid.

Dock måste jag förändra sättet som jag skriver på för det fungerar inte. Det blir plottrigt och inte så enhetligt som jag vill. I slutänden så kommer man på saker man vill ha med, vet inte vart det passar in och i letandet så inser man många fel, men det finns inte tid för redigering i den kvantiteten.

Något mer jag måste förändra är att jag måste lugna ned mig. När jag nu skriver, eller när jag annars skriver seriösta och djupa ämnen för enskilda ändamål så är det ingen fara, men så fort det blir seriöst på skolnivå och det finns en press så stressar jag upp mig och sätter ett krav som jag normalt uppfyller naturligt, men nu får svårt för.

Kul, men skönt att det är klart. Jag ser fram emot att komma in på det jag verkligen vill och sedan kunna gå där tills jag är redo för arbetslivet.

Livet därefter.

Hemma i Sverige iden sedan ett par dagar tillbaka efter en fantastisk resa med allt vad det innebär. Har verkligen haft en underbar resa med min kära.

Väl hemma så är det nu dags för min första hemtenta. Tyvärr kan jag inte riktigt förmå mig till att komma igång. Jag har bestämt mig för att läsa ut böckerna jag har innan jag sätter igång och skriva. Men när jag väl kommer igång med läsningen så vandrar mina tankar iväg på annat.

Hur stökigt det är här hemma, hur jag saknar Londons smågator, hur jag vill komma utanför dörren och ta en promenad, träffa mina vänner och familj, tänker tillbaka på sommaren, svunnen tid i Loftahammar, livet, att spela gitarr, att skriva en inlägg, en bok, hur jag längar efter min älskade och hur jag ibland kan känna mig som ett arsel.

Kanske är jag fortfarande för hård mot mig själv, kanske är det andra parter det handlar om. Disken är nu iallfall klar och det känns mycket trevligare här hemma. Ska iväg och slänga massa skräp så att doften av kaffe får övertaget.

Jag måste komma igång och skriva. Men jag är pratsjuk - både grunda och djupa ämnen. Och kelsjuk är jag med.

Ska nog ändå ta mig ut så jag får använda min keps... Men först ska jag skriva en uppgift om staten.

Och så har ju valet också varit medans vi har varit borta. Sverigedemokraterna, 5%? Fy fan. Folk borde skämmas. Både de som röstat och de som förkastar de som har. Jag sympatiserar inte alls med detta hemska parti, men jag vill ändå vända på frågan och se till varför folk faktiskt röstar på dem. Nog om detta for now,

Norra och Södra Älvstranden - En uppgift.

 

Daniel Holm, 100918

SM1110, Göteborgs Universitet

 

Uppgift 1 – Älvrummet.

 

Besöket i Älvrummet var lovande, inte nog för den stora, informativa modellen över både norra och södra Älvstranden, men också tillhörande information över de områden som är aktuella att bygga på och/eller förändra. Som tex:

Stora Torp – Inga bilar behövs. Garage under mark för lek.

Sannegårdshamnen – Moderna hus.

Skeppsbron – Grönskande tak och väggar

 

Även att det är öppet, de ser det som ”fullständigt demokratiskt” så kommer det alltid att finnas invändningar. Det vackra i det är dock att det känns som att saker och ting är på gång, det känns seriöst – även om det handlar om en turistattraktion som Göteborgshjulet. Jag har bara bott här i ett år och ser ändå Göteborg som relativt exotisk och ser det garanterat inte på samma sätt som berättigade invånare – än.

Några viktiga saker som jag tycker är viktiga att se till under sådanahär projekt:

 

Bil-, Cykel- och Kollektiv-trafiken och Bostäder

Projekten i Älvrummet ser ut att vilja ha en begränsning på biltrafik dels ur ett miljöperspektiv och dels för att låta naturen få flöda och ge lekplatser åt barnen. Man vill ha parkeringsplatser under mark för samma anledningar. Istället ska det bli enklare att cykla eller åka kollektivt dit man ska – vilket är gott ur ett miljömässigt perspektiv och, enligt mig, ger än trevligare miljö. Projektet vill bygga 20 000 nya arbetsplatser, men får redan idag kritik för att personer som tar bilen till jobbet kommer att få gå lite extra. Istället så blir trafiken en knepig fråga för Södra Älvstranden1.

Att det råder brist på bostäder i Göteborg är det ju ingen som helst tvekan om. Vilket gör det viktigt, och är viktigt i detta projekt att just utveckla bostadsområden och även bygga nya.

 

Öppenhet är nyckelordet”

Projektet för att bygga ut och utveckla de nya älvstränderna ses som öppna, demokratiska och låter alla göteborgare vara med och bestämma2. Stadsmuseet har utställningar över sidorna och låter även folk få komma med förslag inför framtiden. Elever på skolor3 och universitet har egna projekt att bidra med4. Viktigt att faktiskt låta människor vara med och bidra och delge idéer och kritik.

Även att det finns stort intresse och ambitiösa människor här i Göteborg, så finns det fortfarande de som är konservativa och vill låta det vara som de alltid har varit. Låta varven vara kvar istället för att bygga bostäder, tex.5.

 

Hållbar utveckling

I sin helhet ser jag att Älvrummet och hela Älv Utveckling AB har stora framtidsambitioner som verkligen skulle kunna bli något. Med självförsörjande, passiva hus som ska minska koldioxidutsläppen med upp till imponerande 75%(!), hålla värmen kvar bättre6, mer parker, livligare stadsliv och massor med andra spännande idéer för att förliva Göteborg inför framtiden.

Dock kan man inte göra alla nöjda och och vissa lär aldrig bli7.

Sidor