Religion

Lucia

Idag är det alltså lucia, något jag minns som något mysigt som barn. Man var med i tågen som antingen stjärngosse eller tomtenisse. Man övade någon gång i veckan i några veckor, och det hela avslutades med att föräldrarna till barnen i skolan kom och såg det hela i Byggdegården. Ingen kyrka där inte.

För jag ser inte att lucia idag har något med religion att göra. Precis som jag ser på jul, så har det kommit att bli kultur och inte något att göra med tro. Och när det kommer till lucia är det tur det, med tanke på vad den stackaren blev utsatt för; tortyr och annat hemskt.
Därför ser jag inte heller något behov att fira lucia i någon kyrka, utan det kan firas precis vart som.

Jag tycker att folk blir så upprörda av sådana bagateller, istället för att njuta av gemenskap och myset nu inför jul.

Det är ett jävla liv om att pepparkakor är rasism - idiotiskt, för det är det inte. Att jämställa pepparkakor och svarta är väl mer rasism än att inte haka upp sig på sådant.

Att jul, lucia och dyl. är kristligt stämmer inte längre. Det är där rötterna finns, men Sverige är fullständigt sekulariserat och det är numera ren kultur och tradition än något annat.

USAs val 2012.

Jag hade hade velat skriva några rader om det amerikanska presidentvalet som går av stapeln efter en ( val efter val) allt ökande uppståndelse. Mer pengar, mer snack, mer smutskastning och så vidare.
Jag hade också velat ha en valvaka, eller iallafall tagit del av en, men det blir inget av det.

Men jag vill ändå skriva lite, även om det inte blir lika djupt - hade varit försent imorgon.

Mitt Romney, som är republikanernas kandidat vid detta val, saknar min sympati av flera anledningar. Dels för att han är just republikan och delar således inte mina fundamentala åsikter. Konservativ, vilket återapeglas i politik om jämställd- och jämlikhet, homosexuellas rättigheter m.m.
Han är ett grotteskt pengatroll med skeva värderingar och så är han mormon - en ytterst kritisk tro med sanslösa påhitt och lögner. Religion hör inte till politik.

Barack Obama däremot, är en kandidat som har mitt fulla förtroende. Han är en frisk vind i ett förfallande USA. Demokrat med mycket närmare värderingar och åsikter.
Han försöker få till ett mycket mer jämlikt samhälle med mer rättvisa ställningar och livskalitét. Han har fått mycket kritik för att inte hållit vad han lovat, men det är inte lätt när man har hela senaten, som republikanerna har majoriteg i, mot sig.

Det ska bli spännande vad man vaknar upp till imorgon, och kanske skriver jag mer, det var ändå skönt att få lite ur sig. Jag hoppas dock innerligen att det inte blir Romney som får folket och elektorernas röst, för då måtte mänskligheten hjälpa oss.

Mitt Romney skrämmer skiten ur mig.

Återstår dock att se vad som händer, och om valt får tas om efter allt prat om felande voteringsmaskiner.

Religion hör inte hemma inom politik.

Marcus Birro har idag skrivit en debattartikel på Dagen.se och jag har inte läst hela, men det räcker med detta för att jag ska slå hela hans resonemang ifrån mig:

Politik borde handla om Gud, skuld, synd, bot, frälsning, bättring.

Det är ta mig fan ibland det värsta jag har hört! Gud, oavsett om det är den kristnas eller någon annan religions, har inget att göra med politik!

Jag ogillar Kristdemokraterna starkt och mår illa av tanken av att Sverige skulle ledas av detta kristna parti. Religiösa värderingar borde inte få röra en demokratiskt statsmakt. (Dock skulle en reglering för det i princip leda till av staten inte var en demokrati längre.)

Partier med religiösa värderingar kan inte vara helt objektiva. De är stämplade av en målning som är medeltida, alltså gamla och passar inte alls in idag.

Religioner innehåller olika typer av underställelse, vare sig det handlar om mannens makt över kvinnan, kastsystem, eller att kungen skulle vara tillsatt av gud. Inget som hör hemma inom politik, som ska ha en strävan mot en kollektiv nytta, ett jämlikt, och jämställt, samhälle.

Jag är öppen för nya partier, men jag tror att förbättring av de som finns, skulle vara i sin ordning. Vi måste uppdatera våra värderingar till en modern tolkning av människan, inte som en skapelse, utan som en resulterande varelse av evolution och har allt makt i sig själva till att göra vårt samhälle bättre, inte någon fiktiv entitet.

Jag är också medveten att Sverige, som det redan är, är uppbyggt på kristendomen, men att uppdatera vårt samhälle skulle ändå gå ihop med vår historia, eftersom den ändå är mer av en kultur och tradition, än något bevis på kristendom (dop, konfirmation, bröllop).

Religion != Vetenskap.

För mig går inte religion och vetenskap att kombinera. Antingen är man av lagt åt vetenskap, eller så är man religiös. Man kan inte tro på "skapelsen" ifall man tror på evolution.

Idag råder det någon typ av diplomati mellan dessa två läger - antagligen för att man inte vill bråka med folk. Den katolska kyrkan gick får något/några år sedan ut med att man godkände teorin på rymd på andra platser i universum. Eller läkare, vetenskapsmän som tror på en Gud, eller annat övermäktigt. Det är lite av hyckleri.

Religion består av myter, historier, som säger någonting helt utan bevis. Vetenskap säger det som man har bevisat - det är det som är vetenskap. Och när man kommer till ett typ av samband mellan religion och vetenskap, så är den enda relation som finns, att man igenom vetenskap har motbevisar, i princip, allt som religösa berättelser berättar om.

Övernaturliga ting. Ovetenskapliga. Påhittade för att snärja människor till en kollektiv nytta och samförstånd.

Någon mans skämt är en annan mans kränkning.

Jag såg precis på Betnèr-live där de talade lite om religion och humor/hån. Först vill jag säga att jag tycker att Betnér är fantastiskt rak! Jag önskar att jag var så pass ibland.

Sedan vill jag ta upp deras "tittarfråga" om huruvida det är okejatt hånaoch kränka religiösa grupper. Det är givetvis aldrig okej att kränka någon, eller håna, men jag vill vrida frågan till vad jag tror den var tänkt att säga: "Är det okej att skämta om religiösa grupper?"

Och ja, det är klart att det är. Precis som man ska få skämta om annat. Det är, precis som Gardell säger, ett viktigt demokratiskt verktyg - humor. Det är alltså inte bara roligt, utan nödvändigt i ett modernt samhälle. Hur mycket humor tycker du det verkar finnas i diktaturer eller övriga, inte särskilt demokratiska länder. Jag ser det som något dolt, som man håller lika dolt som radion i andravärldskrigethistorier.

Varför man då ställde denna fråga på detta viset är för att religösa grupper är så uppskattade att skämta om - precis som man brukar antyda varför vissa barn blir retade. Religösa grupper tar så jävla mycket åt sig och ser sig själva som offer för den moderna människans samhälle och politik. I deras öron blir det ett visst hån då deras och vår syn inte alls är densamma.

De känner sig hotade. Deras religion är hotad. Och de ska fan känna av detta hot, för religion har ingen plats i det framtida samhället. De har format våra liv tillräckligt länge, och skadat oss. Dags för kunskap och vetenskap och inte myter och annat påhitt.

Jag är ateist.

Jag har under flera år fört noteringar och funderingar inför att skriva det "perfekta" inlägget om religion och min syn på det. Den dagen som detta är sammanfört lär aldrig komma och jag tänkte dra lite av det i runda slängar.

Jag har bestämt mig för att nu, säkert, ur den svenska kyrkan. Det handlar inte om den procenten av min skatt som går dit, utan det handlar om det faktum att jag är en ateist och att det enda jag tror på är vetenskap, evolution (synomymt) och vår egna förmåga. Gud skapade inte människan, människan skapade gud.

Religion är helt enkelt ett ända stort jävla påhitt, så enkelt är det. Bibeln är säger emot sig självt bara igenom det gamla och nya testamentet.
Det enda anledningen till att religionen skapades, och ens fick fäste, var, enligt min mening, att människan ville att det skulle finnas något mer än det som var då. Man hade då inte heller någon aning om naturen, evolutionen och hur allt är länkat till varandra. Att religion inte har dött ut är pga. den kollektiva nyttan och säkerheten för människor.

If the Lord Almighty had consulted me before embarking upon Creation, I should have recommended something simpler. 
- Alfonso X

Ifall det hade funnits en gud så hade vi inte behövt äta, inte sova, inte kriga, ingenting. Hade det funnits en gud hade allt inte varit ett konstant beroende av det andra. Som koldioxid, fotosyntes och däggdjur.

Idag vet vi massor om hur allt är förknippat. Vi vet hur gammal jorden är, och den är mycket, mycket äldre än 10 000 år. Vi vet att det finns mer än jorden. Vi. Vi har varit på månen, ovanför molnen. Vi kan skapa ljus igenom att trycka på en knapp.

Och framförallt så har vi alltid haft möjligheten, kunskapen och verktygen för att skapa liv, det är vi alla ett bevis på. Jag är trött på all klagan mot en gud, eller all vädjan och böner. Det finns inget som väntar på dig när du dör. Det finns ingen annan än människan som du skadade, som kan förlåta dina synder. Att runka, knulla och supa är ingen synd annan än om det skulle skada dig eller dina medmänniskor. Män och kvinnor är precis lika mycket värda. Ingen smutsigare än den andra. Inte underkastad någon annan och inte skapt ifrån någon annan.

Religösa värderingar hör inte hemma i politik och det moderna samhället. Det enda det bidrar till är konflikter, som slutar, på ett eller annat sätt, i krig. Mellan antingen länder, eller folkslag. Det heliga landet är inget annat än ett gammalt land som har sats på en pedestal.

Och jag skiter fullständigt i vilken religion det handlar om. Varesig det är kristendom (oavsett någon av deras idiotiska förgreningar, som bara ytterligare visar att allt är ett jävla påhitt), judendom, islam, buddhism, hinduism, asatro eller Bahá'í, allt är samma skrot och korn.

Mitt namn är Daniel Holm, och jag är ateist, och imorgon skickar jag mitt brev för att gå ur Svenska Kyrkan.

Hjälp till enkät om kyrklig vigsel.

Min flickvän har ett projektarbete där hennes grupp ställer sig frågan varför man väljer att gifta sig i kyrkan.

De behöver givetvis data för detta och därför försöker jag hjälpa till lite med just det.

Så om du själv är gift i svenska kyrkan, eller någon i din närhet, kanske du kan svara på enkäten eller dela den vidare?
https://docs.google.com/spreadsheet/viewform?formkey=dE5SOWpBYzJ5MWRxbm5...

Tack!

Söndagar.

Ja, söndagar. Veckans vilodag. Jag är inte speciellt kyrklig eller alls religiös, men jag ser ändå söndagen som något speciellt.
Det handlar inte alls om religion eller något som skulle kunna relatera till det, utan det handlar om att det är veckans sista dag.

Söndagen borde ses som ett vändande blad. Det är ett skifte av dagar och skapar en fortlöpande framtid - igen.

En ny vecka, nya utsikter - full med möjligheter!

Söndagar är en vilodag och det är precis det som man ska ha den till. Bara slappna av. Var bakis om du vill, se en massa filmer. Träffa lite släkt och/eller vänner. Mys ihop dig i soffan med din älskade.

Du kan ju givetvis göra vad som helst, som att plugga eller städa med. Men det är skönt att göra det avslappnat och lugnt.

Söndagar är något fint och ska uppskattas.

Döden - Så länge skutan kan gå.

Döden är en del av livet.

Jag är inte rädd för döden. Jag tror inte på ett liv efter döden och då finns det heller inget att vara rädd för.

När döden väl kommer så är det inte mycket att göra än att göra sig redo och ta emot den.
Men det är klart att jag inte direkt ser fram emot det. Det finns ännu så mycket som jag vill få se, som jag vill uppleva och som jag vill göra.

Jag är tokig nog och tro att jag kommer att förändra världen. Men andra saker som att få se mina systrar växa upp och bli vuxna kvinnor med familj.
Och givetvis att själv bli äldre, utvecklas, gifta mig, om rätt kvinna kommer till mig och tillsammans med henne få barn, skaffa hus och allt annat som jag anser ingår.
Att bli förälder och äntligen få dela med mig av allt det som jag har lagt på mig under mitt liv. Jag älskar allmänbildning och mycket är för att jag ska kunna svara på alla de frågor som mina barn kommer med.

Även att se mina vänner bilda familjer, få lovande arbeten, utvecklas till enorma människor. Att jag vill kunna behålla kontakten med mina bästa vänner och låta våra eventuella barn få träffas, att våra respektive fruar och män kan komma överens.

Få ut och resa för att se andra kulturer, annat landskap. Såsom regnskogen, pyramider, hav, savanner.

Det finns så mycket som jag vill se innan jag dör, men skulle jag dö imorgon så skulle jag ändå vara nöjd.

Jag tror som sagt inte på ett liv efter döden. När den infinner sig så är det slut. Alla elektriska signaler, alla kemiska reaktioner - de slutar och du är borta. Du finns inte mer och du kommer inte till varken en himmel eller helvete.

Dock har jag en evig rädsla för att jag skulle ha fel och att mitt helvete skulle vara att ligga i ett evigt vakum, utan känsel, döv, blind och fast i endast dina egna tankar.

Men livet är kort. Och man ska ta vara på all den tid som man har. Att vara ute och ha roligt med de som man älskar. Men man måste också få ha sina tysta, enskilda stunder, annars ser man inte kontrasten.

Flytt, kyrkor, barn och flickvänner.

Jag har skrivit och pratat om det förrut, men det återkommer allt oftare att pratas om: Saker förändras. Personer växer och det blir nytt liv och ny rörelse.

Mitt barndomshem ska nu säljas och det är mycket som sker där. Jag var där i helgen och tömde lite ur huset. Slängde en del. Och det är väldigt mycket tankar och minnen som strömmar upp. Allt är dock positivt. Jag minns känslor jag haft, dofter jag har känt. Visst är det lite tråkigt att inte kunna leva ut sommaren i Loftahammar på det vis som man gjort i så många år. Men jag vill bli av med det, gå vidare. Inte har huset som en säkerhet att falla tillbaka till.

Försäljningen av huset är ett resultat av att min far har flyttat till Lidköping. Jätte roligt och en stor förändring - för alla.

Jag bor nu i Göteborg och det finns ingenstans som jag hellre skulle vilja bo. Jag är förälskad och min kärlek har blivit besvarad - jag har en flickvän! Även innan jag blev tillsammans med Amanda så var jag oerhört lycklig. Jag skulle inte vilja ha något annat, vara någon annanstans. Som ni säkert kan tänka er, är jag ännu lyckligare nu.
Och det är även där som det sker mycket förändringar. Hur jag har börjat se på kärlek, närhet. Och att denna unga kvinna är något helt annat än vad jag har varit med om, ellet mött tidigare.

Andra har även dem flickvänner. Vissa är lyckliga, andra inte. Det är inte så mycket att lägga vikt på ur ett förändrings-perspektiv, utan vikten ligger på det att de som fortfarande har sina flickvänner ur mitt gamla grabb-gäng har haft det under en lång tid. Sebastian och Cornelia har varit ihop i tre år, bott ihop i Gbg i ett år. En annan Sebastian blev nyligen pappa! Han är nummer två av mina vänner som blivit pappa. Johan, som var först är inte längre tillsammans med modern till sin dotter, men han har däremot börjat plugga igen och göra något med sitt liv.

Igår fyllde min kusin/bror, David år. Han fyllde 20 år. Det gör även min syster i år. Jag minns väl när jag fyllde 20, för det känns som att det inte var så länge sedan. Det var det inte heller. Jag bodde i Linköping, och jag tror det var en tisdag. Jag gick iallfall till bolaget och köpte mig en flaska Grants Whiskey. Det var en man där som pratade högt och glatt om sin son som var pilot.

Andra vänner blir även de nyförälskade, och finner äntligen en som är beredda att ge. Att följa med i satsningar, flytta till andra regioner av Sverige, till andra jobb.

Jobb har jag fått nya och bättre tankar och perspektiv om. Jag ska satsa på mitt företag och alla mina webbprojekt under hela juli. Bo i Göteborg, få uppleva sommaren med min flickvän och våra vänner, på västkusten. Sitta på internet-caféer och vid vattnet hela dagarna och pumpa ut idéer och utnyttja all min inspiration. Juni ska jag ut och tågluffa.

Många tankar och debatter förändras också. Diskussioner om hurvida man ska vara kvar i Svenska Kyrkan, eller inte. Lämna något man ändå inte följer. Argumenten för och emot, handlar mycket om tron eller ej, pengarna man sparar, men kanske mest att ifall man vill gifta sig i en kyrka, en dag, att man då lär finna någon som då är kvar i Svenska Kyrkan - om man nu gått ur den själv.

Det är mycket som händer. På kort tid. Dock så är tiden relativ och har inte en all för stor vikt.

Livet är fantastiskt och nu är det dessutom vår. Solsken, blommor som börjar komma upp ur marken. Kärlek och värme.

Sidor

Subscribe to Religion