Nyheter

Detta med folk och kritik är oerhört intressant. Hur folk kan ställa sig direkt emot saker bara igenom att höra en sammanfattning av saker och att den sammanfattningen inte överinstämmer med deras egna syn på saken. Eller sin grupp.

Som nyheten hos DN om prästen Einar Gelius, Norge som skrev en bok om "Kåthet och lust i Bibeln".

Detta är ett praktexempel då det står i texten att Ole Christian Kvarme, biskop i Oslo stift, inte gillar boken – trots att han inte har läst igenom den. Det strider mot den vanliga synen på sex inom kristendomen, och trots att det är skriven av en präst, så håller givetvis inte andra kristna med eftersom det strider mot deras tro, som för dem är ortodox.
De lär ju inte ge boken en chans för läsning ens.

Jag är dock väldigt intresserad av att läsa denna bok då jag inte alls är troende. Det blir mer objektivt och jag finner det bara intressant, inte bara för att jag faktiskt haft en relativ kristen barndom, men också just för att det är ett kontroversiellt ämne.

Men det är ju givetvis inte bara här som folk är kritiska. Det gäller överallt när det strider mot något som man antingen har en spontan uppfattning till eller som man håller hårt på sedan tidigare. Inte bara i faktamässiga frågor utan även i perspektivsfrågor.
Detta är ingen smutskastning, jag vet ju själv hur det är och hur man fungerar och också hur jag upplever att andra fungerar.

Ibland kan man bli rakt offensiv för att upprätthålla något som man egentligen inte bryr sig om. Det är synd ur flera perspektiv.
Både för den som kanske kommer med en idé, men blir nedslagen för att den andra parten tycker att den är "dum" och för att denna part tycker att det är "dumt" för att det strider mot en tidigare uppfattning eller tanke för något.

Man ska inte kritisera saker innan men vet mer om det. Som också herr Gelius säger i slutet av DN-artikeln:
– Läs boken först så kan vi ta samtalet sedan.

Kritisera inte smaker innan du själv har smakat. Inte musik du inte lyssnat på. Som alla som inte tycker om Håkan Hellström musik. De anser att han låter som någon som stryper en katt. Och visst har han inte sjungit så bra förr - men nu sjunger han fantastiskt. Hans första skivor, som kritikerna till herr Hellström troligtvis bygger sitt snack på, sjöng han inte heller så bra på - för det gjorde han ju inte. Men jag älskar ändå hans musik. Hans passion tycker jag är oerhört tydlig och det är det som gör musiken så fin. Texterna, musiken och passionen. Dessutom var det ju lite hans grej att sjunga falskt. Men det är(/var) vackert.

Jag kritiserar också viss musik, men inte innan jag har byggt upp en ordentlig grund för det. Alltså en riktig anledning till att inte uppskatta den och då heller inte lyssna på den.

I motsatt riktning, vilket är väldigt ironiskt, så är människor istället inte särskilt källkritiska när det kommer till media. Man tror oftast rakt upp och ner på det som sägs i medier av olika slag. Vilken ibland kan vara dumt. Personligen så lade jag av att läsa Aftonbladet för ett par år sedan för att det var för mycket underhållning och för lite ordentliga nyheter, plus att jag ansåg att de kör hårt på framing och vinklar det så oerhört. Jag kunde inte lita på dem.

Och att man gärna tror på historier som ens nära och kära berättar - även om de kan låta osannolika.

Det är intressant detta med kritik i alla dess former och jag skulle kunna skriva massor mer.
En intressant läsning i bokform om källkritik är boken "Källkritik" av Torsten Thuren. Verkligen jätte bra bok!

Och slutsatsen är att man ska vara kritisk till saker och ting, men inte så att det skadar varken en själv eller sina medmänniskor. Det ska alltså inte vara i dumhet som man kritiserar vad det nu än handlar om.

Ute på "vischan" där jag är uppvuxen så har vi ett ordspråk som jag är osäker på att alla känner till. Det kallas att "Skita i det blå skåpet" och betyder att man eller någon verkligen har gjort bort sig - detta är sanningens ögonblick och en definition av detta moment.

I dag har Stockholms Tingsrätt tagit ytterligare ett farligt kliv mot en allt för sträng och maktgalen stat, de har agerat precis som de som alla föraktar på andra sidan jorden, och även många fler (Kina) - de har censurerat internet.

Vårt internet! Jag är osäker på vilket som gör mig mest förbannad; om det är att skivbolagen parallellt stämt The Pirate Bay samtidigt som det förra domslutet är överklagat, eller att våra s.k. objektiva domare har ställt sig till detta. Det är skandalöst!

Det vi bygger upp är helt oförstående och slår sönder. Vi är människor utan rike. Akademiker, studerande, fjortistar, skatare, arister, konstnärer, poliser, sjuksystrar, rummlare(!), tekniker, ingenjörer och allt annat som finns i denna värld - era fötter är undansparkade och ni ligger handlöst på marken. Det spelar ingen som helst roll hurvida ni någonsin har "pirat"kopierat eller ej (även att jag vet att ni har), detta är ett stort, fult steg i helt fel riktning och ni torde se det som ett hot.

Dessutom så kommer det oerhört passande i och med vår förra Svenska amabassadör som fått hela Israel att tro att alla Sveriges tidningar är vänsterstyrda och att vi föraktar dem! Vart i hela helvete är vi på väg?!När jag är för mig sjäv och finner tankar mellan mig så tänker jag ofta på engelska. Dels för att utbilda mig själv, dels för att man lättare kan formulera längre och djupare tankar och diskussioner i engelska - but this is a moment where my native language is at is most. Jag finner en sådan grov ilska - en ilska värre än både razzian och domen mot The Pirate Bay, som dessuto inte än hunnits stillas.

Är vi fast i vad som komma skall - en polisstat som våra oädla grannar som plockar ner sida efter sida? Vad händer med vår yttrandefrihet och allt därtill? Även min käre far är fasansfullt arg och finner inte ord, även att jag bittert söker dem.

Piratpartiet har omedelbart gjort en JO-anmälan mot denna Stockholms Tingsrätt och låt oss hålla tummarna att detta kommer att gå vägen.När jag var i Sofia, Bulgarien för ungefär fyra år sedan (precis innan deras EU-medlemskap godkändes) så var vi på deras parlament och satt och fick en chans att diskutera med alla av deras partiers ledare (en av dem var otroligt lik vår finansminster, Anders Borg), så erkännde den styrande makten att Bulgarien var tvungen att hårdade motverka all korruption i landet innan de fick en EU-plats. Sverige kommer adrig att erkänna sin.

Likelser av dess slag som att McDonalds skulle få trottoarerna till Burger King avstängda är slående, men även att det inte känns riktigt lika seriöst. Jag har tidigare hört min kära mor berätta om hurvida hennes vänner skulle skaffa barn eller inte beroende på miljön, kommer till minnes. Dessa frågor är båda fundamentala och jag frågar istället; Varför låta barn födas till fångar?

Barn, vuxna eller gamla - eller djur för den delen. Ingen kan leva utan syre som vår miljö ger. Ifall vi inte har någon miljö så har vi inget liv och då spelar inte privatliv, mänskliga rättigheter osv. någon som helst roll. Men utan några fundamentala rättigehter (i dessa tider) såsom nämnda så kan lika gärna miljön dö ut - för vem fan vill leva utan rättigheter?

Kvinnor - vill ni bevara er rösträtt och rätten till jämlikhet? Män - vill ni bevara ert arv vidare och sålika? Människor - vill ni ha era rättigheter solida och berättigade och är ni redo för att kämpa för det? Pirater - är ni med mig?!

(Nu finner jag mig själv helt tom på det jag egentligen skulle ha sagt då jag inte hann till datorn innan dessa var för evigt borta - kommer det mer, kommer det i ett ytterligare inlägg. God natt mina vänner och låt oss tillsammans segla detta i hamn.)

Senare under kvällen så ska jag ta och uppdatera temat lite här på hemsidan. Bättre integration med andra internetservices och dyl. ligger på listan för hög prioritering.

Så ifall ni skulle komma hit och sidan ser ut helt åt helvete så vet ni varför. Men förhoppningsvis så ska det gå smärtfritt.

Dessutom så ska jag återigen fåtag på ett konto på Drupal så att jag faktiskt kan lägga upp mitt Drupal-tema där! (tillsammans med ett gäng flera teman.)

See you on the other side.