Arbete

Jag har under hela sommaren arbetat med att migrera en rätt stor site till Drupal, med allt vad det innebär; migrering av data, temning ifrån scratch, reverse engineering, återskapa funktioner, skapa nytt attraktivt.

Det hela har varit oerhört tungt, men jag kan inte understryka nog hur värdefullt det har varit. Värdet på allt som jag lärt mig, allt som jag fått användning för som jag redan kunde. Det hela ligger nu i slutfasen och är snart klart för hårdtestning.

Vad jag har lärt mig bla., under denna period/projekt är även hur viktigt det är med pauser. Jag vet inte hur det är för er, men ibland när jag sitter helt låst och inte alls vet hur jag ska komma vidare med en funktion, eller dyl., så har jag tagit en paus. Ibland helt, ibland lagt det åt sidan för att istället fokusera på en annan del av det hela. Jag låter således min hjärna processera det jag behöver göra i bakgrunden och tillsut så bara poppar idén/lösningen upp.

Praktexempel har jag faktiskt en del av, men jag ska berätta om den senaste: Jag och min flickvän har äntligen haft lite ledigt denna sommar och vi passade på att åka till hennes familjs sommarstuga över en natt och fick således två dagar av lugn på en ö i den västgötska skärgården. Vi hade en fantastisk tur med vädret så att man kom även till att bada. På dag två så slog mig helt plötsligt när vi hade varit på stranden större delen av dagen, hur jag skulle lösa det största problemet som återstod för projektet!

Det var inte den enda lyckliga nyheten under detta dygn, utan det som strömmade in av dem. Glädjen, euforin som plötsligt svepte över mig, fick mig att springa runt som ett barn, uppe på ett berg. Stå på händer och springa runt i gräset.

Vikten av att ibland ta en paus ifrån det som tynger en, är oerhört viktigt - och svaret, det kommer så småningom.

Seså, nu ska jag skriva min nya, fantastiska funktion.

Är lite av en underdrift, men jag ska inte heller överdriva. Men jag mår som jag ska igen. Jag jobbar som jag ska, äter tre mål om dagen, pluggar, tränar och spelar både gitarr och PS3. Jag har mina vänner och familj. Jag mår bra.

Och jag har det dessutom väldigt bra. Jag är väldigt tursam som har två jobb - som jag trivs med och är duktig på. Jag har fortfarande min fritid, dock så försöker jag både jobba, plugga och gymma så gott jag kan. Gitarren går varm, likväl som mitt PS3.

Kärleken gick förlorad och det är jag ledsen för, men jag antar att man inte kan få allt.

Jag trivs iallafall med vart jag befinner mig i livet.

Let's face it, jag har allt. Ned till detaljer så  har jag allt jag kan önska och lever ett fantastiskt liv. Ett demokratiskt samhälle med frihet och möjlighet till allt. Jag har en billig, fräsch lägenhet med i princip allt, internet, prylar som täcker mina behov, varma kläder, fritidsintressen, gitarrer.Jag har massor med underbara människor omkring mig. Vänner, familj och en underbar flickvän. Alla är de ovärderliga och finns där för mig.Jag är ett snille, jag är attraktiv, jag är rolig, jag är trevlig, jag är duktig på mycket. Jag vet vad jag vill bli och vart jag ska. Jag har ambitioner och passion. Till och för livet. Jag har en framtid.

Men allt är ändå inte som det ska. Och kanske är det ett pris som jag får betala just för att jag har allt som man kan tänka sig.

Saker är jobbiga, jag orkar inte med allt. Känner rädsla, men ändå hopp.

Ja. Det är ett pris som jag får betala för allt jag har. Och jag är beredd att göra.

Folkpartister förespråkar på sina plakat att man ska sätta in lärlingsskap för att unga ska få jobb, och jag skulle också gärna se det:
Men hur ska de kunna genomföra det när det alliansen vill se allt mer privatisering, vilket bidrar till sökande efter ekonomisk vinst, snarare än något annat.

Privatisörer vill inte ha okunniga ungdomar som springer runt när de utgår ifrån sitt arbete med vinstvinnande syfte. I motsats till alliansens anförande till just privatisering, skulle jag vilja se att staten tar tillbaka tex. apoteken, låter systembolagen vara. Som arbetsförmedling skulle då myndigheter kunna betala ut en typ av lön till personer som går som lärlingar.Företaget med arbetande mentor skulle då hjälpa samhället igenom att minska sysselsättningsbrist och få igen det med gratis arbetskraft allt eftersom.

Låta unga själar gå som lärling hos personer som fungerar mentor några år innan de går i pension. När väl denna våg att 40-talister som går i pension är över oss så finns det ingen som kan ta över. Ingen som kan deras jobb. Finns ingen dokumentation och människans störska nackdel är ju att vi inte kan extrahera kunskap hur som helst.

Se de som går på byggnadsprogran på gymnasiet och som kommer ut i arbetslivet - de kan knappt sin sak för att det har varit för mycket teori och inte tillräckligt med praktisk utbildning. De som idag är, tex snickare, kan sin sak och har ofta lärt det sig igenom praktisk utbildning utanför skolan. Min farfar gick som lärling, min flickväns far gick som lärling, min morbrot lärde sig också igenom att göra. De är snickare och de kan sin sak!

Vissa personer lär sig helt enkelt bättre igenom att praktisera och det är långt ifrån alltid som sådana personer faktiskt söker sig till mer praktiska utbildningar, eller utbildningar alls, då de just är så konservativa med teoretisk utbildning i dagens samhälle. Dessa personer går då kanske istället hemma som arbets- eller sysslolösa.

Vi behöver statligt ägda företag som kan ta sig ann och utföra statliga arbeten i de flesta sektorer. Byggföretag, vägverket mm. Dessa firmor kan sedan ta in lärlingar som arbetskraft som sedan kan allt det som sin mentor kunde och kan fortsätta hålla arbetsplatsen rullande.

Bla här i Göteborg så vill politiker bygga fler hyreshus för att tämja den totala saknaden av lägenheter i staden. Sådana projekt, som ändå är av statligt, region, eller kommunalt planlagt, utföras av statligt anställda. Byggnadsarbetare som skulle kunna agera mentorer åt arbetslösa unga, eller egentligen vem som, som sedan kan ta efter.

Detta kan tillämpas i alla sektorer och alla platser.

Det är fint att lova en sak, men berätta gärna HUR ni tänkt göra det med.